torsdag 7 september 2017

Hegfrågan v 36 (7 - 10 september)

Helgen närmar sig med stormsteg och då är det så klart tid för Mias Helgfrågan. Det är en bra start.

Veckans fråga är: Den mest sorgsna boken du vet?

Ja, det händer ju ibland att det kommer en skvätt i ögonvrån, men den bok som framkallade en ren störtflod var faktiskt Fredrik Backmans En man som heter Ove. Det kan ha berott på att Ove är så otroligt lik min far och att min far dog ett halvår innan jag läste boken. Det blev helt enkelt för nära, för snart. Säker är jag dock inte. Det kan hända att jag hade blivit lika berörd ändå, jag brukar bli det av Backmans böcker.

Veckans bonusfråga är: Stress påverkar oss olika, själv blir min hjärna som kokta makaroner. Men hur påverkar det dig? Läser du då och i så fall vad?

Min stress brukar sätta sig i magen, då får jag en magkatarr direktimporterad från helvetet. Som jag har nu, typ. Läser gör jag alltid, jag har kommit på att jag mår bra av det. Generellt sett så gör jag ingen skillnad på vad jag läser, men det borde jag nog. Det brukar kännas lättare med lättläst, kanske någon feelgood eller en ungdomsbok med högt tempo.

Hett i hyllan #108

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Ja... det är fortfarande bokrean 2014 som avhandlas här.
Våren 2013 läste jag en bok som jag egentligen inte alls ville läsa. Baksidetexten var så trist att klockorna stannade, men eftersom många bokbloggare hyllat den och jag var med i en utmaning att läsa böcker om böcker så läste jag den ändå. Det var Boktjuven av Markus Zusak.

Sanningen är att jag blev fullständigt absorberad av den boken, så till den milda grad att när jag hittade hans Jokern på bokrean så slet jag den till mig. Och nu står den här oläst. Fortfarande. Efter 3,5 år. Ja, så kan det också gå. Läsa den vill jag, trots allt, jag har bara inte kommit till den än.

Så här står det på baksidan:
Ed Kennedy är en nolla utan framtid. Han kör taxi olagligt, spelar kort utan framgång och är hopplöst förälskad i sin bästa vän, Audrey. Vid sin sida har han Dörrvakten, en illaluktande, kaffedrickande hund.

Eds liv är långtråkigt och medelmåttigt tills han av misstag förhindrar ett bankrån. Det är då det första esset dyker upp och hans liv förändras. På ruter ess står tre adresser och tre klockslag nedskrivna. Ed vacklar mellan rädsla och nyfikenhet och sakta övertygar han sig själv om att hjälpa människorna som bor på de olika adresserna. Människor som precis som han själv behöver hjälp.

Fler spelkort med uppdrag och kryptiska ledtrådar dyker upp och genom uppdragen förändras Eds liv och han blir något mer, något bättre än han var från början. Tills bara en fråga återstår... Vem är det som skickar spelkorten?

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 6 september 2017

"I Hate Everyone But You" av Gaby Dunn & Allison Raskin

Författare: Gaby Dunn & Allison Raskin
Titel: I Hate Everyone But You
Genre: Drama
Antal sidor: 288
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Wednesday Books
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Manus
Källa: Bokhyllan
Utläst: 20 februari 2017




Första meningen: Dear Best Friend, I can already tell that I will hate everyone but you.

Handling
I Hate Everyone But You beskrivs som en queer YA-roman och består av mejl och SMS mellan de två bästa vännerna Ava och Gen. När de åker iväg för att börja på college, på varsin sida av kontinenten, så är de åtskilda för första gången. Ava är den osäkra tjejen, med OCD, som alltid har förlitat sig på att Gen har tagit hand om henne och sociala sammanhang är en mardröm för henne. Gen är den tuffa, coola tjejen som (till Avas stora förvåning) "kommer ut" så fort hon kommit på plats i skolan. I sina meddelanden berättar de om allt; kärlek, sex, mental hälsa, droger, skolan... funderingar över livet i stort alltså. Båda två förändras och anpassar sig till livet på college. Kommer deras vänskap att överleva?

Min kommentar
Detta är en bok som egentligen inte alls borde passa mig. Jag är i helt fel målgrupp, den är en modern brevroman och den påstås vara feministisk. Därför blev jag väldigt förvånad när jag tyckte den var riktigt bra. I alla fall första hälften.

Språket blir ju lite speciellt, eftersom det handlar om mejl och SMS, men jag tycker om det. Det är enkelt, rappt men ändå välformulerat. Det som stör mig lite är alla förkortningar som jag inte hänger med på, kanske är jag för gammal alternativt för svensk. Eftersom jag är en strukturerad person så saknar jag datum på meddelandena och tidsskillnaden gör mig konfys.

Ava är den som vinner mitt hjärta och jag lider verkligen med henne när hon måste klara sig själv. Hon är så osäker och så totalt dominerad av Gen. Ava kämpar på och försöker ta kontakt med andra, vilket inte alltid går så bra, och skaffar sig en pojkvän. Vilket inte heller går så bra. Det är lätt att tycka om henne.

Gen är Avas motsats. Hon är en arg ung kvinna och en aning för arrogant. Jag gillar dock hennes moraliska kompass som gör att hon slutar på skoltidningen. Hon avskyr när andra vill sätta en etikett på henne, men själv är hon snabb med att sätta en stämpel på andra och likhetstecken mellan män och svin. Gen beter sig dessutom precis likadant som de män hon kallar för svin. Hon kräver att bli accepterad som hon är, vilket naturligtvis är rätt, men själv klarar hon inte att andra inte tycker som hon. En människotyp som jag har väldigt svårt för. Det som dock stör mig allra mest är att hon aldrig så mycket som antytt för sin BFF att hon är bisexuell utan plötsligt, via mejl, nämner det i förbigående. Jag hade blivit otroligt sårad av det.

Slutet är en aning för puttenuttigt för mig, men jag gillar det ändå och ett extra plus för att det hänger ihop med början. Epilogen däremot förstår jag inte alls varför den är med. Den förtar på något sätt poängen.

Första halvan av boken tycker jag väldigt mycket om, det är roligt och det märks att de båda är komiker. Ett tag i mitten så blir det för mycket samma likadant och det är lite tjatigt med alla förvecklingar och känns lite buskisaktigt.

Jag känner många olika känslor medan jag läser och för mig betyder det en bra bok. Vad jag känner är mindre viktigt, oavsett om jag blir glad, ledsen eller arg så vill jag bli berörd av en bok och det blir jag av I Hate Everyone But You. För rätt målgrupp (unga kvinnor? feminister? HBTQ?) så tror jag att detta kan vara helt rätt bok.

Boktipset hade inget estimerat betyg och inga betyg var satta.
Goodreads hade den 3,69 i genomsnitt (beräknat på 341 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om I Hate Everyone But You: Hittar ingen.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

tisdag 5 september 2017

Veckans topplista: London

Tisdag igen. Veckans värsta dag, men något som gör den lite roligare är Veckans topplista som Johannas deckarhörna startat upp.

Veckans tema: London

London är ju ett nästan outtömligt tema och jag hade nog kunnat göra ett flertal olika listor, men jag kör på böcker. Det är enklast så.

1. Himmel över London av Håkan Nesser
2. Sharon Boltons serie om Lacey Flint
3. Var är Jane Eyre? av Jasper Fforde
4. Granne med döden av Alex Marwood
5. Triffiderna av John Wyndham

måndag 4 september 2017

Tematrio - Grannar

Dags för Lyrans Tematrio igen. Veckans tema: Berätta om tre romaner som innehåller goda eller mindre goda grannar!

Tre böcker poppade upp i huvudet med en gång. Sedan började jag tänka. Då blev det besvärligt, men jag tar de jag tänkte på... en ljus och två mörka.

1. Inga kelgrisar, inga styvbarn av Cia Sigesgård hör till den mörka delen. Ett typiskt hyreshus. En trappuppgång med fyra lägenheter. På utsidan liknar det gula tegelstenshuset en folkhemsidyll, men innanför väggarna lurar ondskan.

2. Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg är en riktig myspysig bok. Utan att riktigt förstå hur det gick till så har Felicia blivit med hus. Inte en vanlig villa, utan en stor fastighet med hyresgäster som behöver än det ena, än det andra. Dessutom står en tom lägenhet och väntar på hennes omsorger, samtidigt som saldot på bankkontot är oroväckande nära noll. Felicia vet inte i vilken ände hon ska börja.

3. Granne med döden av Alex Mrwood hör även den till den mörka delen. Det gamla huset på Beulah Grove i södra London ruvar på många hemligheter. Hyresgästerna i de förfallna lägenheterna har alla mycket att dölja, för omvärlden och för varandra. När Collette flyttar in lär hon snart känna Cher, en femtonårig tjej som i likhet med henne själv befinner sig på flykt.