torsdag 20 augusti 2015

Kvinnoalfabetet bokstaven B

Enligt O (bilden är lånad från henne) gillar alfabetsutmaningar. Förra gången var jag inte med så nu tänker jag hänga på. Den här versionen handlar om att lyfta fram kvinnor inom kulturen. Det kan ju aldrig vara fel. Jag kommer dessutom, så långt det är möjligt, att hålla mig till svenska kvinnor.

Förra veckan beklagade jag ju mig för att mitt fantastiska bokprogram inte klarar att sortera på författares förnamn. Med versionen jag installerade i dag så funkar även det nu. Det gör ju de här uppgifterna lite enklare.

1. Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn på B?
Det finns inte speciellt många kvinnliga författare på B i min hylla, speciellt inte svenska. Men det räcker ju med en, eller hur? Boel Bermann (ha, ett dubbel-b) har tyvärr bara gett ut en enda roman, men hennes noveller är också riktigt bra.

2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på B vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Jag fortsätter att hålla mig i sportens värld då och väljer Angelica Bengtsson. En modig kvinna som tävlar i den sport som jag tycker är en av de absolut läskigaste; stavhopp.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på B som du har som förebild. Det kan vara en känd eller okänd kvinna inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Faktum är att jag nog inte har några förebilder, vare sig kvinnor eller män. Jag tror att det är just ordet förebild, i betydelse norm/mall/rättesnöre och så vidare, som stör mig. Om jag bortser från det och bara tänker på någon som jag gillar och som verkar vara en bra människa så säger jag Babben Larsson. Hon har den egenskap som jag beundrar mest: humor. Om man bara har den så klarar man det mesta. Vilket ju Babben uppenbarligen gör. Och så har hon inte bytt bort sin sjungande gotländska mot den intetsägande rikssvenskan. Bara det alltså.

4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på B har du ännu inte utforskat?
Katarina Bivald har jag hört väldigt mycket om senaste tiden. Så småningom ska jag läsa Läsarna i Broken Wheel rekommenderar. Nästa sommar kanske? För visst passar feelgood bäst på sommaren?

Hett i hyllan #1

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

OK, jag börjar väl då... Jag tror att den bok som stått oläst allra längst i hyllan är Odysséen av Homeros. Den flyttade hem till mig för tjugo år sedan (1995) och där har den stått. Tålmodigt. Den har varit med om en del, bland annat har den fått följa med i tre flyttar. Packats ner, packats upp och återigen satts på plats i hyllan. Tre gånger. Kanske hinner det bli fler.
Jag trodde bestämt att jag köpte den genom min bokklubb, men antingen så är det fel eller så har jag glömt skriva dit det. Just det fältet är tomt. Så irriterande.

I alla fall så är Odysséen en fortsättning på Iliaden och handlar om Odysseus irrfärder på havet när han ska dra sig hemåt efter kriget vid Troja. I tio år försöker han hitta hem till Ithaka där hans Penelope troget väntar.

När den ska bli läst vet jag faktiskt inte. Jag tog ju äntligen tag i Iliaden i somras, på en resa till Grekland som jag hade lovat mig själv för ganska så längesedan. Nu lär det ju inte bli några fler resor till Grekland på ett tag, vem vet när man vågar sig dit igen. Jag får helt enkelt avvakta, men jag lovar: Allra senast på nästa Greklandsresa ska den bli läst!

onsdag 19 augusti 2015

Sommarens bästa – en tisdagsenkät


Den här veckan handlar det om sommaren som gått på Kulturkollo. Sommaren är snart slut och hösten närmar sig och då ska vi plocka russinen ur kakan.

Sommarens...
bästa bok: lite oväntat (för mig) så blir det Leon av Mons Kallentoft / Markus Lutteman
bästa tv/film: TV-serien Castle
bästa dag: 8 juni, då fick jag prickat av en punkt på min bucket-list; att gå bakom ett vattenfall
projekt: har inga projekt över sommaren, egentligen, men i år läste jag Homeros Iliaden, det får väl räknas som ett projekt
skönhetsupplevelse: Meteora, Grekland, där klostren liksom vuxit upp ur de fantastiska klippformationerna
nya bekantskap: Britta, snart 80, och Olof, snart 90, som visade att ålder bara är en siffra och att man inte blir gammal i sinnet så länge man är nyfiken
lärdom: se ovan
kulturupplevelse: hela resan Det äkta Grekland

Bakom ett vattenfall
Meteora

"En tid för mirakel" av Karen Thompson Walker

Genre: Science fiction
Antal sidor: 283
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The age of miracles
Översättare: Ulf Gyllenhak
Serie: -
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 augusti 2015






Första meningen: Vi lade inte märke till det med en gång.

Baksidetext
Jordens rotation har plötsligt blivit långsammare och ingen vet varför. Varje dygn blir längre och längre - dagarna och nätterna får fler minuter och timmar. Är världen på väg mot en katastrof?

I detta tumult lever tolvåriga Julia tillsammans med sina föräldrar och två katter. Som alla andra i hennes ålder känner hon en viss osäkerhet när det gäller vänner, inte minst killar. Det är inte heller alltid så lätt att bli förstådd av sin familj. Och hur ska man kunna se framåt när livet på jorden blir allt mer overkligt? Snart visar naturen tydliga tecken på att något är allvarligt fel. Gravitationen avtar, fåglarna dör - går det att rädda livet på jorden?

Min kommentar
Den här boken syntes precis överallt för något år sedan. I alla fall kändes det så och alla bara tokälskade. För mig, som älskar katastrofböcker (-filmer), så var det här en självklar bok att läsa. För visst vore det en katastrof om jorden plötsligt börjar snurra långsammare?

Om man förväntar sig en katastrofbok så blir man besviken, det här är nämligen mer en uppväxtskildring än en science fiction/dystopi. Nu sker visserligen uppväxten under väldigt extrema förhållanden, men det är på Julia, 11 år, som fokus ligger. Det är också hon som berättar historien. Jag är faktiskt till och med ganska säker på att titeln inte alls har med katastrofen att göra, utan med de mirakel som sker när man växer upp.

Eftersom jag förväntade mig fokus på katastrofen och vad som händer sedan så blev jag ganska överraskad, på ett negativt sätt, men det är absolut ingen dålig bok. Om man gillar uppväxtskildringar. Det är väldigt långsamt och lågmält, inte mycket till panik och hysteri förutom alldeles i början, vilket väl är ganska trovärdigt. Inte orkar man ha panik hur länge som helst. Människor är väldigt anpassningsbara och det är ju därför vi har överlevt. Livet går helt enkelt vidare, så länge det går. Det är intressant att de styrande blir handfallna, de är ju förberedda på allt; bränder, jordbävningar, skolskjutningar, men detta vet de inte alls hur de ska hantera. Kan man hantera det?

I stort är berättelsen genomtänkt, men jag har svårt att tro att inte hela samhällsekonomin hade kollapsat. Det nämns överhuvudtaget inget om det, alla bara fortsätter köpa saker precis som vanligt. Tänk bara vilken arbetslöshet och svält det hade blivit om det inte gick att odla något.

De vuxna karaktärerna är väldigt diffusa och vaga, jag får ingen känsla alls för dem. Julias mamma hade inte ens något namn (pappan hade däremot). Ungdomarna är mycket tydligare, med både namn och egenskaper. Det passar ju bra eftersom det mest är en uppväxtskildring och jag skulle nog säga att detta är mer en ungdomsbok än en vuxenbok.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 och genomsnittet 3,56 (beräknat på 71 betyg).
På Goodreads hade den 3,64 i genomsnitt (beräknat på 61 121 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om En tid för mirakel: hyllan, Jag och mina böcker och Booze'n'Books.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

tisdag 18 augusti 2015

Tematrio - Vänskap

Dags för Lyrans Tematrio igen. Veckans tema: Berätta om tre böcker som handlar om vänskap!

Första tanken var att det här skulle bli svårt, vänskap brukar inte vara ett tydligt tema i de böcker jag läser. Men så kom jag på det. Det finns en författare som verkligen kan sätta fingret på vad som är viktigt i relationer.

1. En man som heter Ove
2. Min mormor hälsar och säger förlåt
3. Britt-Marie var här

Och författaren är naturligtvis Fredrik Backman.