Författare: Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt
Titel: Fjällgraven
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 425
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Sebastian Bergman 3
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 februari 2020
Första meningen: Hon hette Patricia den här gången.
Baksidetext
Höst. Två väninnor är uppe och fjällvandrar i Jämtlandstriangeln. Det regnar häftigt och när en av dem kommer för nära kanten mot det forsande vattendraget ger den vika och kvinnan faller. Hon klarar sig, men kvinnorna gör en makaber upptäckt.
Från flodbanken sticker en skeletthand upp. Lokal polis kommer till platsen. Det visar sig vara sex lik nedgrävda, två av dem barn. Ganska snart slås det fast att det inte handlar om ett fornfynd och Riksmordkommissionen kallas in. Sebastian Bergman är numera en del av teamet och beger sig tillsammans med de andra till Jämtland. Arbetet med att identifiera de döda tar sin början.
Det blir en mycket svår uppgift. Två av de döda är ett holländskt par som rapporterades försvunna hösten 2003. Men de andra fyra, en familj, kommer de ingenstans med, trots att allt pekar på att de hamnat i graven samtidigt. De enda familjer som skulle kunna stämma överens med de övriga kropparna i fjällgraven försvann tidigare eller senare och långt från Jämtland.
Och så var det den där singelolyckan några mil därifrån, samma vecka som holländarna måste ha försvunnit. En amerikansk kvinna i hyrbil, tydligen med falska id-handlingar.
Det finns mycket i historien som inte stämmer och utredningen riskerar att gå i stå.
Samtidigt undersöker en tv-journalist en så kallad asylavvikelse, två afghanska flyktingar som enligt myndigheterna gick under jorden sommaren 2003. Den enes fru har aldrig trott att hennes man skulle kunna lämna sin familj och har kontaktakt tv-journalisten. När han börjar gräva i ärendet visar det sig att Säpo varit inblandad i utredningen, som därför är hemligstämplad med hänsyn till rikets säkerhet.
Min kommentar
Serien om Sebastian Bergman har stått oläst i hyllan i evigheter. Av någon anledning så köpte jag varenda del när den släpptes. Trots att jag egentligen inte visste om jag skulle gilla böckerna. När jag väl började läsa så insåg jag att det ändå hade varit ett bra beslut. De två första böckerna har varit väldigt bra, men den här tredje blev jag lite besviken på.
Karaktärerna i de här böckerna är egentligen inte speciellt sympatiska. Dessutom känns det som att ju mer jag lär känna dem desto otrevligare blir de. Från början tyckte jag att de flesta var intressanta, men nu när de blir tydligare så känns de inte speciellt spännande längre. Torkel är väl den som verkar mest "normal", men alla andra har en egen agenda. Inte ens nytillskottet Jennifer tycks vara en sympatisk person. Sebastian... som vanligt finns det en hel del att säga om honom. Han är verkligen ingen bra människa. Och då verkar han ändå vara på rätt väg där ett tag. Sedan går han på riktigt över gränsen. Det genomgående för boken är att den visar människan från hennes allra sämsta sida. Alla är beräknande och gör bara saker för egen vinning. En del går över lik. Bokstavligt talat.
Fjällgraven fick mig lite att ge upp hoppet om mänskligheten.
För mig blir den här boken för hackig och spretig. Vi följer så många människor och alla har personlig problem som vi får ta del av. Det blir på tok för mycket av den varan och jag tycker inte att alla huvudpersoner behöver vara i fokus i varje bok. Det kunde ha varierat lite, som Arne Dahls böcker om A-gruppen. Det hoppas friskt mellan de olika berättelserna och jag hinner aldrig sjunka in i en tråd innan det är dags att byta. Det blir som snabba klipp i en film, vilket jag inte heller uppskattar. Trots de snabba hoppen blir det lite segt och långsamt, eftersom vi ofta står och stampar i någons privatliv.
Fjällgraven slutar med en helt sanslös cliffhanger. Gissa om jag är glad att nästa bok redan finns i hyllan och att jag faktiskt redan läser den.
En liten reflektion som inte egentligen har med historien att göra är att e-boken är helt utan kapitelindelning. Det gör att det är omöjligt att kombinera läsningen pappersbok/e-bok. Man har ingen aning om var man är i e-boken för naturligtvis stämmer ju inte sidnumreringen. Precis som vanligt.
Den här boken har varit med i
En smakebit på søndag.
På
Goodreads hade den 3,82 i genomsnitt (beräknat på 3 955 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
| Tråkig | | Spännande |
| Förutsägbar | | Klurig |
| Långsam | | Tempofylld |
| Ordbajsig | | Fåordig |
| Mysig | | Suggestiv |
| Måbrabok | | Tankeväckande |
| Rörig | | Genomtänkt |
| Sorglig | | Rolig |
Andra som bloggat om
Fjällgraven:
Bokstunder,
Annikas litteratur- och kulturblogg och
Stories from the city.
Boken kan köpas på
Adlibris,
Bokus och
cdon.
Under de tända gatlyktorna och lågt hängande trädgrenarna kom han att tänka på en gammal historia som han hört om just den här begravningsplatsen. Han kände ett visst obehag när han kom ihåg att det faktiskt var Nichol som hade berättat den för honom. En folksaga om två män som gick in på en begravningsplats. Där mötte de älvor som bodde inne i kullen, i underjorden. Hela kvällen dansade de med de små älvorna, och när de återvände ut till den verkliga världen hade det gått hundra år.
