lördag 20 december 2014

"Lång väg hem" av Eva Dolan

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 414
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Long way home
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Zigic & Ferreira 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 27 november 2014






Första meningen: Det sista han kom ihåg var mönstret på heltäckningsmattan - taggiga ränder i mörkblått och ljuslila, som blåmärken efter föremål från en främmande värld - och en stålförstärkt tåhätta som kom emot ansiktet.

Baksidetext
En man bränns till döds i ett trädgårdsskjul i en förort.

Kriminalkommissarie Zigic och kriminalpolis Ferreira kallas in från Peterboroughs hatbrottsenhet för att utreda mordet. Offret identifieras snabbt som illegal arbetsinvandrare, och en man som flera människor mycket väl kan ha velat se död.

En dömd mordbrännare – som också är medlem i en högerextrem rörelse – har nyligen släppts ut ur fängelset. Samtidigt påstår sig vittnen ha sett den döde i slagsmål med en av stadens mest ökända slumhyresvärdar.

Zigic och Ferreira vet av erfarenhet hur svårt det kan vara att samarbeta med människor som har starkare skäl än de flesta att misstro polisen. Men när ännu en arbetsinvandrare attackeras börjar spänningarna snabbt att stiga...

Min kommentar
Plötsligt en dag dök det upp en, för mig, helt okänd bok. Något som beskrevs som en av de mest uppmärksammade nya brittiska kriminalserierna på senare år. Den är dessutom blurbad av Denise Mina, som jag inte alls gillar. Behöver jag säga att jag var skeptisk när jag började läsa?

Detta är alltså första boken om poliserna Zigic och Ferreira, de jobbar på något som kallas hatbrottsenheten (för övrigt sorgligt att det ska behövas en enhet för hatbrott). Det är en väldigt jobbig bok att läsa, inte för att den är dåligt skriven på något sätt utan för att det som beskrivs gör mig så otroligt ledsen. Det är inga solskenshistorier som berättas. Jag vet inte vad jag ska göra med det jag läser om hur illegala (arbetskrafts)invandrare behandlas. Tyvärr tror jag att det inte är helt taget ur luften.

En väldigt massa namn blir det i den här boken, det vimlar verkligen av karaktärer, men jag känner inte alls av mitt vanliga problem med för många personer. Vad det är som gör att jag kan hålla ordning på dem allihop har jag ingen som helst aning om. Förmodligen beror det på att jag känner att alla har en del i historien och ingen känns onödig eller krystad.

Jag gillar språket, även om det kanske blir lite väl detaljerat ibland, men eftersom det är en debut så kan jag överse med det. Dialogerna känns oftast bra och minsann, finns det inte lite humor här också. Här hittar man ju så klart en svidande samhällskritik, men för mig funkar det för inget skrivs mig på näsan. Sakernas tillstånd beskrivs och jag får själv dra mina egna slutsatser och blir inte påtvingad en åsikt. Det är mörkt och skitigt, det mesta är elände, men jag känner mig aldrig uppgiven.

Tempot är ganska långsamt, men historien drivs ändå framåt på ett bra sätt. Jag gillar att polisens arbete är utredning, här finns ingen tur eller slump som löser fallet. Zigic och Ferreira kompletterar varandra på ett bra sätt, de är nästan varandras motpoler. Det enda man kanske kan invända är att man inte kommer dem speciellt nära, men det gör inget om det privata hålls på en lagom nivå. Jag räknar ändå med att lära känna dem bättre i nästkommande böcker.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 2,83 (beräknat på 6 betyg).
Goodreads hade den 4,23 i genomsnitt (beräknat på 101 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Lång väg hem: Fru E:s böcker, Annika och Johanna.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

4 kommentarer:

  1. Läste den nyligen! Alltid intressant att hära andras åsikter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade den, men tycker att de där hyllningarna kanske inte stämde riktigt. I alla fall gav den mersmak :)

      Radera
  2. Det känns ju inte helt fel att jag önskar mig den då...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag tyckte ju den var bra, kanske inte en nagelbitare, men bra :)

      Radera