"Spegelstaden" av Justin Cronin

Författare: Justin Cronin
Titel: Spegelstaden
Genre: Skräck
Antal sidor: 762
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The city of mirrors
Översättare: Jimmy Hofsö
Serie: Passagen 3
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 6 augusti 2019




Första meningen: Marken sprack upp under hennes kniv och gav ifrån sig en mörk jordig doft.

Baksidetext
En spillra av mänskligheten har överlevt den stora epidemin och klarat sig undan viralernas intåg (viraler är människor som blivit smittade av ett dödligt virus och påminner om vampyrer). De få överlevande människorna har nu bott på en skyddad plats i Texas i tjugo års tid och hunnit föröka sig och blivit några tusen.

Efter att De första tolvs skräckvälde har störtats och de viraler som tillhörde dem tillintetgjorts (seriens andra del) lever människorna i tron att viralerna utrotats och de börjar så småningom flytta från sitt säkra muromgärdade område och breda ut sig över landet. Men det finns viraler kvar som håller sig gömda och bidar sin tid. Och fadern till De första tolv, Fanning, Noll kallad, har också överlevt. Hans raseri kan endast kväsas den dag då han kan förgöra Amy, Flickan från ingenstans, i ett sista slag mot mänskligheten.

Amy har även hon smittats men vet att hon utsetts till att möta Noll i slaget mellan människorna och viralerna och hon förbereder sig nu på att utmana honom.

Min kommentar
För sju år sedan läste jag första delen i den här trilogin, Flickan från ingenstans, och den överraskade mig på ett väldigt positivt sätt. När andra delen, De första tolv, kom, så fick den inte vänta speciellt länge i hyllan innan jag läste den. Och blev besviken. Det har Spegelstaden fått lida för, litegrann. Det tar helt enkelt emot att börja på en bok som är drygt 750 sidor lång när man minns den tidigare delen som seg och tråkig (vilket faktiskt inte verkar vara sant när jag läser vad jag skrev om den). I år fick alltså Passagentrilogin vara med i min Finish That Series Challenge så att jag äntligen skulle få läst den. Och jösses, säger jag bara.

Med tanke på att det var fem och ett halvt år sedan jag läste andra delen så kommer jag snabbt in i det igen. Den lilla resumén i början, skriven lite som en biblisk text, hjälper till att få mig på banan. Den största utmaningen är nog att släppa på kontrollbehovet, att ha koll på allt och alla. När jag väl gör det så får jag faktiskt koll. Det är en otrolig mängd karaktärer här, men jag har aldrig svårt att hålla isär dem. Alla är sina egna personer med sina egna röster. Det finns en lista över alla karaktärer sist i boken, egentligen behövdes den inte, men den var ett bra stöd för minnet.

Även Spegelstaden är uppdelad i olika delar, fjorton stycken plus både prolog och epilog. Vissa delar, de flesta, är fantastiska medan andra bara är konstiga. Förmodligen så har de en symbolisk betydelse, men för mig blir de bara utfyllnad. Fannings del, där man får veta själva upprinnelsen till alltihop, är ganska tråkig, men blir lite bättre när det handlar om honom innan han blev smittad. Här blir det dock lite väl långt.

Cronin gör något som jag inte kan komma ihåg att jag har varit med om tidigare, han låter en ny generation växa upp efter apokalypsen. En generation som inte har några minnen eller erfarenheter av viralerna. Som vanligt tror sig den nya generationen vara smartare än den förra och historien upprepar sig, på sätt och vis. Det blir liksom en post-postapokalyps av det hela.

Det är så mycket mer jag skulle vilja veta för plötsligt hoppar vi runt 800 år fram i tiden och de karaktärer vi lämnar åtta sekler tidigare är de som jag egentligen är mest nyfiken på. Hur de överlevde och hur de skapade en ny värld. Men sanningen är egentligen att det där är ganska trevligt att fundera på själv.

Jag bävade ju som sagt för att läsa den här tegelstenen och var orolig för om allt skulle gå ihop på slutet. Och en bok på drygt 750 sidor, där man egentligen redan visste hur allt hade gått, hur bra kunde det egentligen bli? Det visade sig att det kunde bli bra på riktigt, kanske främst för att handlingen flyttades fram till en ny generation. Det höga medelbetyget på Goodreads är välförtjänt och utan de konstiga delarna så skulle jag själv ha gett den ett högre betyg. Det var ofta oerhört svårt att lägga ifrån sig boken för att göra något annat och jag skulle vilja säga att detta är ett fantastiskt avslut på ett mäktigt epos.

En liten brasklapp här bara: Jag läste en intervju med Justin Cronin och det verkar faktiskt vara på väg en fjärde bok. Vad jag tycker om det vet jag inte.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,20 i genomsnitt (beräknat på 40 916 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Spegelstaden: Litteraturkvalster, Bokstapeln och Kulturnästet.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.