Originaltitel: Sanctuary
Genre: Thriller
Skapad av: Charlie Fletcher
TV-bolag: C More
Skådespelare: Josefin Asplund, Philip Arditti, Agnieszka Grochowska, Matthew Modine, Richard Brake
Premiär: 2019-05-30
Produktionsland: Sverige
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 45 min
Såg den på C More juli 2019
Handling
Himmelsdalen är en psykologisk thriller om enäggstvillingarna Siri och Helena som inte har haft någon kontakt med varandra på flera år. När Helena plötsligt får en inbjudan att hälsa på Siri på en resort i Alperna, Himmelsdalen, är hon först avvaktande - men ser det snart som en chans till en spännande semester från sin trista tillvaro hemma i Västerås.
Men när Helena vaknar upp, dagen efter sin ankomst, inser hon att Siri är borta och att platsen hon är på inte är någon resort, utan en avancerad anläggning där man forskar och experimenterar på psykopater. Siri har lämnat Himmelsdalen och sin syster. Helena är nu fast i en levande mardröm där ingen är den de verkar vara och där alla tror att hon är den manipulativa, våldsamma och sjuka systern Siri.
Min kommentar
För några år sedan läste jag Himmelsdalen (fem år sedan var det minsann, tänk vad tiden går fort) och jag hade väldigt många invändningar mot själva förutsättningarna till det som sker. TV-serien ville jag så klart se, men jag har nog i stort sett samma problem med den. Även om det inte känns som riktigt samma historia som i boken och att, i boken manliga, tvillingarna har bytt kön hjälper inte ett dugg.
Hela grunden till den här historien är att Helena, utan att kolla upp något överhuvudtaget, ger sig iväg för att besöka sin tvilling som hon inte har haft någon som helst kontakt med på en väldig massa år. Helena verkar i övrigt vara en normalbegåvad person som jobbar med IT (tror jag) och en enkel googling borde ha berättat för henne vilken sorts ställe hon var på väg att besöka.
Det är väl lika bra att ta mer som stör mig på en gång? Nog för att de flesta som jobbar i Himmelsdalen verkar vara precis lika störda som sina patienter, men att överhuvudtaget inte bry sig om att kolla upp en persons identitet, speciellt när det faktiskt finns en reell risk, känns bara korkat. Tandkort och benbrott är ju så enkelt att kontrollera. Det är inte särskilt trovärdigt, även om det nu motsvarar alla mina fördomar mot psykologer.
Miljön är helt fantastisk och man får se mycket av den, ibland känns det som en turistbroschyr, men inte på ett dåligt sätt. Skådespelarna kommer från ett helt gäng olika länder så språket är engelska. Till och med svenska Josefin Asplund pratar engelska med sig själv. Man skulle kunna få för sig att de spelar lite oengagerat, men jag tycker det stämmer bra med tanke på att de flesta faktiskt är psykopater.
Det här skulle ha kunnat vara så klaustrofobiskt och nervpirrande, men alla dessa försök till invecklad intrig och oväntade vändningar blir för konstlat och krystat. Inte lyckas det speciellt bra heller.
Om man bortser från att grundförutsättningarna kanske inte är övertygande så är det här ändå helt okej underhållning. De första avsnitten är lite sega, samma saker händer liksom bara om och om igen, men i de två eller tre sista bränner det till ordentligt. Det verkar som att det är tänkt att bli en fortsättning, vilket känns lite onödigt. Det är inte någon tjock bok och man behöver inte dra ut på upplösningen. Jag är rädd för att det bara kommer att bli en massa upprepningar i andra säsongen.
De sista skälvande minuterna av säsongsavslutningen [spoiler]Helena lyckas fly och stoppar en bil för att få skjuts därifrån. Tyvärr är det Redpaths militärkollega som kör bilen. Och i lastutrymmet sitter redan Siri.[/spoiler]
På TV Time har serien 8,84 i genomsnitt.
På IMDb har serien 6,7 i genomsnitt (beräknat på 199 betyg).
Jag ger den 3,5.
Serien är
| Tråkig | Klurig | |
| Rolig | Förutsägbar | |
| Trovärdig | Snyggt foto | |
| Osannolik | Spännande | |
| Romantisk | För lång | |
| Sorglig | För kort |
Serien kan köpas på discshop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar