Smakebit på søndag: Brinn mig en sol

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den första hela veckan efter långledigheten gick både snabbt och bra. Jag har fått jobba ihop med en annan kollega, som jag inte haft så mycket att göra med tidigare. Främst för att han sitter i Umeå och att vi inte hör till samma team. Men han är både duktig, lugn och pedagogisk (och strukturerad), så det är roligt. Veckan som kommer blir också kort för på torsdag, vid lunch, sticker jag iväg till Varberg och årets läsretreat.

Den där John Irving-boken jag började på för en vecka sedan har gått plågsamt långsamt att läsa. Hur mycket jag än läser så kommer jag inte framåt, framför allt inte till slutet. Men igår lyckades jag ätnligen ta mig dit, men njutbart var det inte. I dag ska jag plocka upp Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson. En bok jag är 100% säker på är mycket bättre än John Irvings. Det vågar jag faktiskt påstå.

Min smakebit är från början av boken:

Det var sommaren då Evy Carlén blev mycket sjuk, förstod att hon snart skulle dö och anförtrodde mig att hon visste vad som hade hänt Sven Jörgensson och hans son Vidar däruppe i Tiarp.
    Vi hade inte känt varandra särskilt länge. Jag visste att Evy hade varit polis och flyttat till huset i närheten av Tofta några år efter pensionen. Hennes man Ronnie var död och som änka ägnade hon sina dagar åt den vackra trädgård som omgärdade deras hus. Det låg några kilometer upp i skogen. Det var så vi träffades.