Bok: Polcirkeln av Liza Marklund

Författare: Liza Marklund
Titel: Polcirkeln
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 376
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Stenträsktrilogin 1
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2021 (min) 2021
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 13 december 2024




Första meningen: Kroppen hittades en av de kortaste dagarna på året, de obefintliga, då solen övergivit människorna vid norra polcirkeln och knappt brydde sig om att förebåda ljus.

Baksidetext
Fem tonårsflickor i den lilla staden Stenträsk i Norrbotten träffas en gång i månaden för att diskutera litteratur. En av dem försvinner spårlöst sommaren 1980. Fyrtio år senare hittas hon, mördad.

Julen 2020 återförenas de fyra kvinnorna i bokcirkeln, som de kallade för Polcirkeln, för första gången efter kamratens försvinnande. Det står snart klart att något i flickornas relationer utlöste det våldsamma brottet. Frågan är vad, och vad som drev dem då och vilka konsekvenser det fick.

Min kommentar
Julböcker behöver kanske inte vara av den glättiga och glittriga sorten, tänkte jag, och hittade Polcirkeln. Själva brottet sker visserligen under sommaren, men nutidstråden utspelar sig dagarna runt jul. Ibland är det ju skönt att bryta av det ljusa med lite mörker.

Liza Marklund har jag läst många böcker av. Faktiskt nästan alla hon har skrivit innan denna. De har allihop varit bra eller till och med väldigt bra, så jag hade kanske för höga förväntningar och jag hade helt klart förväntat mig mer.

Miljön är ju, så klart, fantastisk. Jag vet inte varför jag är så lockad av böcker som utspelar sig norröver. Det är något speciellt med kyla, mörker, mygg och så vidare. Orten Stenträsk är inte den som finns, utan helt fiktiv, men jag undrar om den ändå inte ligger på ungefär samma plats som den riktiga. I så fall passerade jag alldeles i närheten i somras.

Karaktärerna är egentligen inte speciellt många, men något är det som gör att de aldrig fick liv. De viktiga personerna, de fem tjejerna i bokcirkeln, är för många och alldeles för skissartade. Det gör att jag aldrig får grepp om dem och jag har riktigt svårt att hålla isär dem. Både då och nu. Även deras eventuella syskon, pojkvänner och annat är oerhört rörigt för mig.

Under läsningen så förstår jag att jag är i ungefär samma ålder som huvudpersonerna, men jag kan överhuvudtaget inte relatera till dem och sådana som de är som tonåringar. Varken språk eller leverne var så hårt eller destruktivt när jag var i den åldern. Nu växte jag visserligen inte upp i ett mindre samhälle i det norrbottniska inlandet, men väl i en liten by. Mentaliteten torde vara liknande. Inte heller kan jag förstå varför de ens fortsatte träffas. Det var ju uppenbart att de inte gillade eller var bra för varandra.

Vissa antydningar/trådar tappas bort helt, de nämns en gång och aldrig mer. Det kan jag leva med, men det som är värre är att en hel dag hoppas över i nutid. För att hemlighålla viktig information, månne? Den får vi i stället serverad när allt är klart. Trots den hemlighållna informationen löste jag gåtan. När jag förstod hur det låg till så fattade jag alla ledtrådar längs vägen. De var väldigt snyggt planterade. I stället för den (oväntade) kulmen i slutet så blir det mer av en antiklimax. Det var liksom inte ens spännande.

Polcirkeln är ju första delen i en trilogi och jag kommer förmodligen att läsa nästa bok. Det kan ju vara så att upplägg och huvudpersoner i denna inte funkar så bra för mig. Om jag ska döma efter hur den här slutar så har inte Kallmyren fem (eller sex) huvudpersoner.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,49 i genomsnitt (beräknat på 3 612 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Polcirkeln: Bokstunder, Stories from the city, stories from the sea och Punktslut