söndag 19 oktober 2025

Smakebit på søndag: Låt mig vara

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare, men just nu verkar vi vara lite husvilla. Vår ordinarie samlingspunkt tycks ha försvunnit, men jag tänker att jag fortsätter med att varje vecka bjuda på ett stycke i boken jag läser.

Jag hade fel förra helgen, jag var inte alls på bättringsvägen. På måndagen blev det besök på vårdcentralen och sjukskrivning hela veckan. Jag har aldrig blivit sjukskriven förut 😲 För att göra allt ännu värre så bar sambon hem en förkylningsbacill som jag så klart inte kunde stå emot, men det var faktiskt den märkligaste förkylning jag någonsin har haft. Ont i halsen i två dagar, pyttelite snuva (knappt ens värt namnet) och sedan puts väck. Jag är tacksam för det och nu verkar resten av mig också repa sig.

Man skulle kunna tro att det har blivit mycket läsning under veckan som gått, men jag har inte riktigt orkat med det. Det har funkat betydligt bättre med TV-serier, men lite lästid har det ändå blivit. Alla planerade böcker i oktober är utlästa och då botaniserar jag lite hej vilt. Jag hittade en bok av Clare Mackintosh som har några år på nacken, Låt mig vara, som jag tyckte att det kunde vara dags för.

Min smakebit är från sida 147:
"Jag förmodar att maken inte tror på spöken", sa Sarah. De satt i en svart skinnsoffa i besöksrummet på Highfield. Murray hade tagit rast och passade på att hälsa på Sarah de fyrtiofem minuterna som var avsedda för middag.
    "Sambon". Nej, han säger att det är sorghallucinationer."
    "Spöket Casper kommer att bli helt förkrossad."
    Dörren öppnades och en ung flicka kom in. Hon var så smal att huvudet verkade oproportionerligt stort, och ett sicksack-mönster av tunna ärr täckte hennes armar från handleden till axeln. Hon låtsades inte om Murray eller Sarah utan tog bara en tidning från soffbordet och gick ut igen.
    "Enligt Mark Hemmings påstår upp till sextio procent av alla sörjande att de har sett eller hört sina nära och kära efter att de har gått bort, eller känner deras närvaro på något annat sätt."

10 kommentarer:

  1. Nämen usch så trist att det blev så långdraget! Och att inte orka läsa. Jag har läst en bok av den här författaren, men det var inte den här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har varit lite jobbigt en tid, men nu tror jag det går åt rätt håll.

      Radera
  2. Vad tråkigt att bli sjuk så länge. Tack för smakbiten! Känner igen författaren men verkar inte ha läst någpt av henne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är den tredje jag läser av henne 🙂

      Radera
  3. Hanneles bokparadis19 oktober 2025 kl. 14:55

    gillar titeln, krya på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Titeln är en väldigt märklig översättning av originalet. Tack!

      Radera
  4. helt okänd bok och författare. tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon brukar skriva bra och spännande böcker.

      Radera
  5. Jag har, peppar peppar, heller aldrig varit sjukskriven! Däremot har jag gått tillbaka till jobbet för tidigt efter en vecka en gång och borde kanske sjukskrivit mig. Om jag är mycket sjuk brukar jag först lyssna på ljudbok, nästa steg blir tv och först i tredje steget orkar jag läsa. Krya!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, börjat jobba för tidigt har ju hänt att man har gjort. I det här fallet var det aldrig ett riktigt alternativ 🙂

      Att lyssna på böcker kräver mer energi av mig än att läsa med ögonen, så det går bort på riktigt. Men tack och lov för TV-serier alltså. Tack, det börjar bli bättre nu känns det som.

      Radera