I dag kommer smakebiten några timmar senare än den brukar. Jag har sovit nästan klockan runt efter en hemresa som hämtad från helvetet. Där allt, förutom själva flygningen tack och lov, gick fel. Det var inte optimalt när man är dålig och har levt på två bananer hela dagen. Jag övertalade i alla fall sambon att ta taxi från stationen, den sista biten hem. Jag orkade bara inte vänta en halvtimme på bussen och sedan gå nästan en kilometer för att de tillfälligt har stängt busslingan hemma. Nåväl, nu är jag äntligen hemma och jag tror att jag mår bättre bara av det.
Katarina Wennstam har jag läst en del av, både böcker och noveller, men av någon anledning så har jag inte kommit mig för att börja läsa serien om Charlotta Lugn och Shirin Sundin. Trots att de fyra första delarna har inköpts allt eftersom de har släppts. Nu har jag tagit mig i kragen och till slut börjat läsa den första boken, Svikaren.
Min smakebit är från sida 109:
Det går snabbt. Ibland kan kriminalinspektör Charlotta Lugn själv häpna över hur välsmort maskineriet inom polismyndigheten är när det verkligen gäller. När pusselbitarna börjar falla på plats. Som att bilden tar form och helt plötsligt är alla där och drar sitt strå till stacken. En bit här, en hel grupp som formar en del av bilden där. Så känns det nu. Alla gör rätt just nu.
Först mamman, sedan advokat Shirin Sundin. Sedan inspektör Jonathan Davidsson, som knutits till Länskrims utredningsgrupp på grund av sina utomordentliga datorkunskaper. Ibland undrar hon nästan om allt han gör är lagligt, men snabbt går det. Därför frågar hon inte.
Det här är en serie jag funderat på att läsa från början men inte kommit mig för. Krya på dig!
SvaraRaderaInte läst författaren, tack för smakbit.
SvaraRadera