Titel: Kleptomania
Genre: Fantasy
Antal sidor: 250
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Arvet efter Kaiser 1
Förlag: Mörkersdottir Förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2016
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 januari 2026
Första meningen: Det korta avbrutna telefonsamtalet andas panik och får mannen att köra alldeles för fort längs de isiga skogsvägarna.
Baksidetext
Den värsta tågolyckan i modern tid sker en sommarnatt i den djupaste skogen. Inga överlevande hittas. Inte förrän Linus Kaiser efter flera veckor stapplar ut ur skogen mil från själva olycksplatsen. Förvirrad, undernärd och med svår minnesförlust.
År senare är hans luftskeppsimperium en framgångssaga som ingen kan förstå hur det gått till. Själv är han döende i cancer. När Ingra Varg vill veta sanningen bakom framgången och alla pengar beslutar han sig för att avslöja vad som egentligen hände i skogen.
Hittade han något därute i skogen eller var det något som hittade honom ...
Min kommentar
De senaste åren så har jag märkt hur viktigt det är, för mig, att få en snabb start på läsningen när ett nytt år börjar. Då menar jag både vad gäller utmaningar och hur snabbt den första boken blir utläst. Alltså letade jag upp den kortaste boken bland de jag har planerat att läsa i år. Det blev Kleptomania. En bok som jag hade ögonen på ett bra tag och sedan ramlade den plötsligt ner i inboxen. Sedan blev den bara liggande där på läsplattan. Tills nu.
Potentialen finns där, det låter ju som att det kan vara en riktigt spännande historia, men det är något som skaver hela tiden. Det är ganska tråkig läsning, från start, trots den stora tågkraschen. Jag kan inte påstå att jag är intresserad av dessa människor. Inte heller bryr jag mig om dem. Dialogen är ibland åt det pinsamma hållet.
Onekligen så är det spännande med fantasy som utspelar sig i en bekant miljö, i de svenska skogarna. Jag gillar inslaget av nordisk folktro, i en värld som är ganska lik vår. Förutom troll och luftskepp då.
Världsbygget är något förvirrande och oklart. Jag undrar lite om det är en dystopisk framtid eller vad det är. Just det här med att luftskepp blir en stor grej gör mig fundersam. Man får inte någon bakgrund alls till hur världen blev så här. Tillståndet bara förutsätts. Vissa saker, som kunde ha varit intressanta, hastas bara förbi. Andra skeenden är vi kvar i i vad som känns som en evighet. Det blir helt enkelt för diffust.
Tidshopp gör mig nästan alltid, mer eller mindre, förvirrad. Alldeles särskilt mycket när de inte markeras tydligt. Vid flera tillfällen hoppar man plötsligt framåt eller bakåt utan att det visas på något sätt. Det gav ett rörigt intryck.
Flera saker förstår jag inte meningen med. Till exempel tågkraschen. Vad var det egentligen som hände. Och vem gjorde det? Och framför allt varför? Detta är ju en serie så det kanske man får veta i senare delar. De kommer jag förmodligen inte att läsa.
Kleptomania tar sig en del mot slutet, men tyvärr inte tillräckligt för att väcka mitt intresse. Jag kollade upp hur långa de efterföljande böckerna är och de är lika korta som denna. Jag förstår inte varför man delar upp den här historien i tre korta böcker i stället för att lägga allt i samma. Det känns väldigt onödigt. Fantasy brukar ju dessutom vara tjocka böcker. Så man hinner komma in i den nya världen ordentligt.
På Goodreads hade den 3,47 i genomsnitt (beräknat på 109 betyg).
Jag ger den 2,5.
Boken är
| Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
| Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
| Långsam | Tempofylld | Obehaglig | ||
| Detaljrik | Fåordig | Nagelbitare | ||
| Mysig | Rå | Sorglig | ||
| Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
| Rörig | Genomtänkt | Mörk | ||
| Lättsam | Mystisk | Berörande |
Andra som bloggat om Kleptomania: I heart fantasy, Tentakelmonster och Skymningssång

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar