Även den här helgen kom det en varning om snö. Jag tror att det är fjärde eller femte helgen i rad nu. De har nu blivit lite som "vargen kommer". Jobbmässigt så har den här veckan varit en av de jobbigaste jag haft de senaste åren. Massor av, så kallad, brandsläckning och noll fokus på det man egentligen ska/tänkt göra. Helgen har i alla fall varit helt oplanerad och det har känts så skönt.
Jag kände att jag var i stort behov av ljust och glatt så jag ryckte åt mig en bok av Lucy Dillon, Och så levde de lyckliga. Detta är fjärde delen i den, faktiskt, fristående serien Longhampton. Även i denna finns det hund(ar) och minsann, även en bokhandel. Det var en oväntad bonus.
Min smakebit är från sida 308:
Förändringen i huset gjorde sig gällande så fort Anna stack nyckeln i låset och steg in i hallen på kvällen. Inte bara för att det hördes röster från köket utan mest på grund av spänningen i luften, som var lika påtaglig som doften av någon annans parfym och fick hela huset att verka främmande.
Pongo hejdade sig också, vädrade i luften som om han kände på sig att något var annorlunda, och höll sig sedan intill henne i stället för att galoppera in och kasta sig över flickorna som han annars brukade göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar