lördag 9 juli 2022

Bok: Lust att döda av Anki Edvinsson

Författare: Anki Edvinsson
Titel: Lust att döda
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 385
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Charlotte von Klint och Per Berg 1
Förlag: MiMa Förlag
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 juni 2022




Första meningen: Saras ögon ryckte under ögonlocken.

Baksidetext
Ett möjligt terrorattentat i centrala Umeå lamslår den annars så livfulla staden. Parallellt sker ett brutalt mord som förbryllar den lokala poliskåren. Hänger de två händelserna ihop? Hur kan detta ske här? Polisparet Per Berg och Charlotte von Klint utses till att jaga skuggor som inte syns i en stad lamslagen av sorg. I utkanten rör sig också två unga, trasiga män, på väg utför i full fart, och en invandrartjej vars livssituation blir allt svårare att hantera. I detta kriminaldrama finns monster av alla de slag, både väntade och oväntade. Men de drivs alla av lust att döda.

Min kommentar
Lust att döda dök plötsligt upp som en överraskning hemma på hallgolvet för ett bra tag sedan. Jag hade nog varken hört talas om bok eller författare innan det, men jag är alltid nyfiken på svenska deckardebutanter. Trots det så kan det ta lång tid innan boken blir läst, som i det här fallet. I år tog jag med den i min Boktolva.

Om jag hade vetat att boken utspelar sig i Umeå (jo, jag vet att det står på baksidan, men den ser jag inte när jag väljer bok) så kanske jag hade sparat den till senare i sommar. Då kommer jag att resa norrut och åtminstone passera Umeå. Som det är nu så har jag aldrig varit där och har därför ingen aning om hur det ser ut. Dock är miljön ett plus, jag är ganska less på de vanliga deckarmiljöerna.

Man kastas rätt in i handlingen här, eller ja, det där förskräckliga eventuella terrorattentatet har redan hänt. Just den här händelsen, eller egentligen verkningarna av den, ställer jag mig lite frågande till. Kanske var det så man trodde att ett samhälle skulle reagera vid ett sådant här tillfälle för några år sedan, men en hel stad stänger inte ner i flera veckor på grund av en skjutning (eller annat attentat). Det tror jag vi allihop har ett exempel på i verkligheten.

I början är jag lite lätt förvirrad, bland annat får jag inte grepp om hur gamla David och Kalle är. Jag fick uppfattningen att de var 25-30, men efter ett bra tag får man veta att de går i skolan. Om det är högstadium eller gymnasium framgår inte vid den tidpunkten. Ungefär halvvägs in i boken får man veta att de är runt 17 år gamla. Det hade underlättat om jag hade vetat det från början.

Något annat som gör det lite jobbigt att läsa är att det är en aning rörigt skrivet, osammanhängande om man hellre vill det. Bland annat så kommer det oannonserade tidshopp, visar det sig. Det här är ett billigt och väldigt onödigt trick (fusk) för att försöka lura läsaren. En bra bok ska inte behöva ta till sådant. Upprepningarna står också som spön i backen, eller egentligen är det samma sak som beskrivs flera gånger, men med lite andra ord. Gärna i form av en-ordsmeningar staplade på varandra. Jo, jag brukar uppskatta tempohöjningen som automatiskt sker med snabba, korta meningar, men jag klarar inte att läsa staccato hela tiden. Då blir det bara tjatigt.

Själva huvudbrottet, om man ska gå efter baksidetexten, spelar efter ett tag andrafiolen. Eller eventuellt tredje. Det hamnar helt i bakgrunden och upplösningen blir lite som av en slump. Kidnappningsfallet har mest luckor (se nedan) och jag tycker det är synd att det inte fick ta större plats. Det är ju ett högaktuellt ämne. Fortfarande.

I stort så är Lust att döda en lovande debut. Jobbiga saker hanteras på ett bra sätt, men jag får lite känslan av att författaren har försökt få in lite för mycket för det spretar en hel del. Om jag kommer att läsa andra delen? Jag vet faktiskt inte. Kanske om jag någon gång kommer till Umeå.

Avdelningen för olika funderingar:
Hela kidnappningsfallet känns lite som ett korthus och jag blir osäker på om det saknas information eller om jag bara missade det. Som vem kidnappade nn? Vem lämnade över nn till vem på bensinmacken? Varför? Vem misshandlade xx? Varför? När?

Det kanske var annorlunda när den här boken skrevs, men jag är osäker på det. En polis med insulinbehandlad diabetes får inte ha yttre tjänst. Av säkerhetsskäl.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,22 i genomsnitt (beräknat på 106 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigRåSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Lust att döda: hyllan, Romeo and Juliet och Tankar från en samlares hjärna.

fredag 8 juli 2022

Mid Year Book Freakout Tag 2022

Nu har vi ju passerat halvårsskiftet med några dagar och då passar det väl bra med någon sorts sammanfattning. Den här tagen hittade jag hos Nilmas bokhylla och detta kanske är något man borde göra varje år.

1. Bästa boken du läst hittills?
Det har inte blivit någon fullpoängare än, men däremot tre böcker som har fått 4,5. Av dem så får nog Vinnarna av Fredrik Backman bli det som den heter.

2. Bästa uppföljaren du läst hittills?
Åh, här kan ju en av de andra från första frågan platsa. Bara människa av Sylvain Neuvel är tredje och sista delen i Themisfilerna.

3. En nyutgiven bok som du vill läsa men inte gjort än?
Hur nyutgiven ska den vara för att räknas tro? Grissly av Mons Kallentoft kom för runt två månader sedan. Den kan kanske passa här.

4. Vilken bok ser du fram emot att den ska komma ut under nästa halva av året?
Jag har inte järnkoll på boksläppen så långt fram, men ja, jag har ju sett att det kommer en ny Stephen King i september; En saga. Den ser jag ju fram emot så klart.

5. Största besvikelsen?
Nödrop av Grethe Bøe hade samlat mängder av superlativ. Den passade inte mig alls.

6. Största överraskningen?
Det här är en väldigt svår fråga, jag har ett par att välja mellan. Det får nog bli Felet med Eden av E P Uggla. En riktigt bra svensk dystopi.

7. Nyaste favoritförfattare?
När kan man kalla en författare för favorit? Visst är det efter två böcker? I så fall blir mitt svar Jessika Devert.

8. Nyaste fictional crush?
Nej, jag är ledsen. Helt ärligt så tror jag aldrig jag haft någon fictional crush.

9. Nyaste favoritkaraktären?
Jag tror faktiskt inte någon har stuckit ut, men den nu inte längre namnlösa kvinnan i Jessika Deverts Dagboksserie, Annika, är väldigt lätt att tycka om.

10. En bok som fick dig att gråta?
Vinnarna av Fredrik Backman. Så klart. J-la Backman.

11. En bok som gjorde dig glad?
Dagboken jag faktiskt skrev av Jessika Devert. Den fick mig mestadels att skratta.

12. Bästa filmadaption du har sett i år?
Jag har faktiskt sett två, en film och en serie, och jag väljer filmen; The dry, som Jane Harper har skrivit.

13. Bästa recension du har skrivit i år?
En svår fråga, egentligen vet jag inte vilken det skulle kunna vara. Jag brukar inte sitta och läsa dem efteråt och bedöma huruvida de var bra eller ej. Jag skriver det jag känner att jag behöver (försöka) sätta ord på. En som jag känner mig lite extra nöjd med, just för att rätt ord verkade komma av sig själva är den om Fredrik Backmans Vinnarna.

14. Vilken är den finaste boken du köpt eller fått i år?
Finaste? Som i fint omslag? Efter en snabb titt så får det bli Hjärtlinjer av Brit Bennett. Den är färgglad.

15. Vilka böcker vill du läsa innan året är slut?
Vilka böcker vill jag inte läsa innan året är slut... Jag tänker mig Summan av alla synder av Louise Penny. Det är den enda nyare boken som faktiskt redan finns i planeringen. I övrigt har jag ingen aning.

torsdag 7 juli 2022

Hett i hyllan #360

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Då har vi äntligen kommit till den sista olästa födelsedagspresenten från maj 2018.
Maestro av Geir Tangen var ett måste i min bokhylla.

Geir Tangen var en bokbloggare, som jag lite halvt om halvt följde, innan han fick sitt genombrott som författare. Eller ja, han har faktiskt kvar bloggen, men det verkar inte som att han lägger så mycket tid på den nu. Vilket man ju kan förstå. Han har fullt upp med att skriva böcker. Jag är egentligen vansinnigt nyfiken på den här boken, som är första delen i en serie, Haugesund. Det verkar ha kommit ytterligare två delar i den serien och tro det eller ej, men båda är översatta till svenska. Kanske kan denna dyka upp i en Boktolva snart.

Så här står det på baksidan:
Journalisten Viljar Ravn Gudmundssons karriär är på väg utför. Förr var han den stora stjärnan på lokaltidningen i den norska småstaden Haugesund, och hade fullt sjå med att stå emot anbuden från Oslotidningarna. Men efter ett ödesdigert misstag går Viljar från stjärna till iskall på redaktionen. Samtidigt kämpar han privat med att ta hand om sin ADHD-diagnostiserade son, och inte minst med att hantera sina egna ångestattacker.

När Viljar en dag får ett mejl av någon som påstår sig vilja straffa människor som undkommit rättvisan, skickar han det bara förstrött vidare till polisen. Nästa dag hittas en kvinna mördad. Och snart trillar ännu ett kryptiskt mejl ner i Viljars inkorg...

Lotte Skeisvoll leder polisutredningen. Många rynkar på näsan åt att hon 32 år ung blivit utnämnd till kriminalkommissarie, men Lotte själv – paragrafryttare och närmast tvångsmässigt överambitiös – tycker att hon borde ha fått chansen betydligt tidigare. Men nu möts hon av en gärningsman som ständigt verkar ligga steget före. Först när det framkommer att morden tycks spegla scener ur populära kriminalromaner står hon inför ett genombrott.
Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 6 juli 2022

Bok: Dagboken jag faktiskt skrev av Jessika Devert

Författare: Jessika Devert
Titel: Dagboken jag faktiskt skrev
Genre: Feelgood
Antal sidor: 318
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Dagboken 2
Förlag: Printz Publishing
Utgivningsår: (original) 2022 (min) 2022
Format: E-boken
Källa: Storytel
Utläst: 9 juni 2022




Första meningen: Nytt år, nya föresatser.

Baksidetext
Efter ett år av 50-årsfirande blandat med vallningar, mormorsångest och viss romantik har vardagen nu återgått till det normala. Men att vara femtio plus verkar vara precis lika komplicerat som att vara fyrtionio! Speciellt när man tampas med en sambo som är fullkomligt förtjust i den där nya, snygga och unga arbetskamraten. Lägg också till en sjuk mamma, en knepig syster, akvarellkurser, misslyckade skönhetsbehandlingar och åldersnoja så är receptet komplett! Tur att allt får plats i den där dagboken...

Min kommentar
Förra året läste jag Dagboken jag aldrig skrev under det årliga Göteborgsbesöket. När jag såg att en fortsättning hade kommit, redan i vintras, så bestämde jag på stående fot att Dagboken jag faktiskt skrev under årets Göteborgsbesök. Det besöket gick av stapeln i juni och boken lästes, så klart.

Något jag reflekterade över när jag läste förra boken är att den här kvinnan inte hade något namn. Och så fortsatte det. Är det inte lite märkligt att ingen har kallat den här personen vid namn, i två hela böcker? Riktigt så blev det nu inte, i slutet av den här boken så får vi äntligen veta vad kvinnan heter. Till min stora glädje.

Jag upplever det som att det inte var riktigt lika mycket Göteborgsmiljöer i den här boken, vilket jag ju tycker är tråkigt. Men Linnégatan är med och där var jag faktiskt på ett kort besök. Kanske borde man ha tittat upp till henne. Det hade varit kul att träffa henne och det känns som att vi hade kommit bra överens.

För min del så blev det högre igenkänning här, när man i stort sett slipper åldersnojan. Hur konstigt det än kan låta så kan jag inte relatera till den. Jag är så pragmatisk att jag inser att enda alternativet till att bli gammal är... ja, inte ett bra alternativ. Om man säger så. Det är många situationer jag känner igen, när det nu handlar om en kvinna i min egen ålder. Eller i alla fall en ålder jag har passerat.

Det är betydligt mer svärta i den här fortsättningen, men jag tycker balansen mellan svärta och feelgood är bra. Precis som jag vill ha min feelgood. På något sätt är det uppfriskande med ett liv där inte allt är/blir rosaskimrande. Där någon får problem som faktiskt inte går att lösa, men som helt enkelt accepterar och lär sig leva med dem. Det är så skönt med en kvinna som har goda kvinnliga (och manliga) vänner och så väldigt skönt (och ovanligt) med en man som inte är ett svin. Det är ärligt, trovärdigt och helt utan försköningar. Bara en vanlig 50-årig kvinnas vardag. Med allt det innebär.

Jag tycker att Dagboken jag faktiskt skrev på många sätt är bättre än första boken och jag funderar på om jag kanske någon gång skulle lyssna på böckerna. Det hade varit kul att höra Klara Zimmergren ge röst åt den här kvinnan.

På Goodreads hade den 3,44 i genomsnitt (beräknat på 71 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigRåSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Dagboken jag faktiskt skrev: Stories from the city, stories from the sea, malins bokblogg och What You Readin?.

tisdag 5 juli 2022

Tisdagstrion: Hetta (eller andra "varma" ord) i titeln

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Hetta (eller andra "varma" ord) i titeln

Två var ju självklara, trots att jag inte alls gillade en av dem. Den tredje var lite klurigare, men jag tycker ändå att jag lyckades.

1. 80° från varmvattnet av Karin Alfredsson är första delen i serien om läkaren Ellen Elg, som reser runt i världen och hjälper fattiga, specifikt kvinnor, och löser brott.

2. Hetta av Jane Harper är första delen i serien om Aaron Falk och utspelar sig i Australien. En bra bok och en bra film.

3. Hetta heter även boken av Ian McEwan som får vara med, trots att jag verkligen inte gillade den.