Som traditionen påbjuder (ja, när man gör något för fjärde gången så är det tradition) så kör vi en Tre på tre igen till hösten.
Som vanligt har jag "sparat" tre böcker till detta så valet är inte speciellt svårt.
De böcker jag valt att läsa i höst är dessa, som enligt Books ABC kan kallas för Tartan noir:
Död i Garnethill
Exil
Den sista utvägen
Dessa böcker utgör Garnethill-trilogin som är skriven av Denise Mina.
Om du inte vet vad Tre på tre är och är nyfiken eller om du vill vara med, ta en titt hos Pocketlover.
Mest om böcker, men lite om film och TV-serier också. En bra berättelse är en bra berättelse.
söndag 13 juli 2014
lördag 12 juli 2014
"Zack" av Mons Kallentoft & Markus Lutteman
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 424
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Herkules
Förlag: Bookmark
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 20 juni 2014

Första meningen: Den tolvårige pojken ligger på rygg i det vildvuxna gräset och andas med korta andetag.
Baksidetext
Fyra asiatiska kvinnor hittas brutalt avrättade i en lägenhet. En femte dumpas svårt stympad utanför Södersjukhuset. Att döma av hennes sargade kropp har hon blivit attackerad av hundar.
Tjugosjuårige Zack har gjort kometkarriär inom Stockholmspolisen. På dagarna är han en driven kriminalinspektör vid Särskilda enheten. På nätterna flyr han verkligheten med droger på klubbar. Han vet att det inte kommer att hålla, men de blodiga minnena från hans barndom driver honom mot avgrunden.
Jagad av polisens internutredare försöker Zack tillsammans med kollegan Deniz att lösa den värsta mordvågen i Sveriges moderna historia. Handlar det om kvinnohat, rasism eller människohandel? Det enda som är säkert är att fler kvinnor kommer att dö om de inte hittar mördaren.
Min kommentar
Zack är första delen i en alldeles ny serie och är skriven av ett alldeles nytt författarpar; Mons Kallentoft och Markus Lutteman. Först, ska jag erkänna, kände jag mig ytterst tveksam till om jag ville läsa denna. Kallentofts böcker om Malin Fors avskräckte mig lite, jag orkar bara inte med fler döda andar som pratar. Hela tiden. Sedan tänkte jag att Lutteman kanske skulle lyckas tona ner det där som jag inte gillar och bestämde mig gjorde jag när det påpekades att det här ska bli en serie som bygger på myterna om Herkules stordåd.
Var mytologin är undrar jag fortfarande, men ångrar mig gör jag inte. Här finns inga döda andar som pratar, även om det faktiskt tycks finnas en. Som ger örfilar. Allt vad du läser här efter kommer att låta som att jag inte alls gillade den, men det gjorde jag. Verkligen. Det är bara det att den också hade en del av allt det där som nästan får mig att se rött.
Först och främst, Zack själv. En knarkande labil polis vars bästa vän är kriminell gör mig väldigt, väldigt orolig. Och vad är det med alla dessa drogberoende poliser med relationsproblem? Är vi inte bara sjukligt trötta på dem nu? Och detta med att göra allt till en klasskamp... ibland ska man bara göra som chefen säger, oavsett om han är rik och du är fattig. Alla rika är inte onda och alla fattiga är inte goda. När allt görs till politik och generaliseringar då blir jag less och irriterad.
Apropå politik. Det här är så politiskt korrekt att jag faktiskt nästan mår lite illa. Den speciella gruppen där Zack jobbar består av en från arbetarklassen, en homosexuell (som dessutom är invandrare), en handikappad, en Svensson och en överklass. Här finns någon för alla att känna igen sig i, kan man tycka. Mitt problem är dock att jag faktiskt inte kan identifiera mig med någon av dem. På något sätt lever de upp till alla de eventuella fördomar man kan tänkas ha om dem och jag hoppas verkligen de utvecklas lite i kommande böcker.
Boken är väldigt spännande och svår att lägga ifrån sig, mycket beroende på konceptet korta kapitel. Man hinner liksom alltid ett kapitel till... Det är grymt och blodigt, men frossande tycker jag inte att det är. Kanske farligt nära gränsen, men inte över. Dessutom väldigt innovativa tortyrmetoder, som jag aldrig hört talas om tidigare. Hoppas de inte finns på riktigt.
Jag är väldigt nyfiken på vad det är för traumatiskt som hänt Zack, det som beskrivs i prologen. Det fick man väl inte veta, eller missade jag det? Nästa del kommer definitivt att få flytta hem till mig.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 3.8. På Goodreads hade den 3.5 i genomsnitt. Jag ger den 4.5.
Andra som bloggat om Zack: Boklysten, Läsa & Lyssna och Konsten att leva här och nu.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.
Antal sidor: 424
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Herkules
Förlag: Bookmark
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 20 juni 2014
Första meningen: Den tolvårige pojken ligger på rygg i det vildvuxna gräset och andas med korta andetag.
Baksidetext
Fyra asiatiska kvinnor hittas brutalt avrättade i en lägenhet. En femte dumpas svårt stympad utanför Södersjukhuset. Att döma av hennes sargade kropp har hon blivit attackerad av hundar.
Tjugosjuårige Zack har gjort kometkarriär inom Stockholmspolisen. På dagarna är han en driven kriminalinspektör vid Särskilda enheten. På nätterna flyr han verkligheten med droger på klubbar. Han vet att det inte kommer att hålla, men de blodiga minnena från hans barndom driver honom mot avgrunden.
Jagad av polisens internutredare försöker Zack tillsammans med kollegan Deniz att lösa den värsta mordvågen i Sveriges moderna historia. Handlar det om kvinnohat, rasism eller människohandel? Det enda som är säkert är att fler kvinnor kommer att dö om de inte hittar mördaren.
Min kommentar
Zack är första delen i en alldeles ny serie och är skriven av ett alldeles nytt författarpar; Mons Kallentoft och Markus Lutteman. Först, ska jag erkänna, kände jag mig ytterst tveksam till om jag ville läsa denna. Kallentofts böcker om Malin Fors avskräckte mig lite, jag orkar bara inte med fler döda andar som pratar. Hela tiden. Sedan tänkte jag att Lutteman kanske skulle lyckas tona ner det där som jag inte gillar och bestämde mig gjorde jag när det påpekades att det här ska bli en serie som bygger på myterna om Herkules stordåd.
Var mytologin är undrar jag fortfarande, men ångrar mig gör jag inte. Här finns inga döda andar som pratar, även om det faktiskt tycks finnas en. Som ger örfilar. Allt vad du läser här efter kommer att låta som att jag inte alls gillade den, men det gjorde jag. Verkligen. Det är bara det att den också hade en del av allt det där som nästan får mig att se rött.
Först och främst, Zack själv. En knarkande labil polis vars bästa vän är kriminell gör mig väldigt, väldigt orolig. Och vad är det med alla dessa drogberoende poliser med relationsproblem? Är vi inte bara sjukligt trötta på dem nu? Och detta med att göra allt till en klasskamp... ibland ska man bara göra som chefen säger, oavsett om han är rik och du är fattig. Alla rika är inte onda och alla fattiga är inte goda. När allt görs till politik och generaliseringar då blir jag less och irriterad.
Apropå politik. Det här är så politiskt korrekt att jag faktiskt nästan mår lite illa. Den speciella gruppen där Zack jobbar består av en från arbetarklassen, en homosexuell (som dessutom är invandrare), en handikappad, en Svensson och en överklass. Här finns någon för alla att känna igen sig i, kan man tycka. Mitt problem är dock att jag faktiskt inte kan identifiera mig med någon av dem. På något sätt lever de upp till alla de eventuella fördomar man kan tänkas ha om dem och jag hoppas verkligen de utvecklas lite i kommande böcker.
Boken är väldigt spännande och svår att lägga ifrån sig, mycket beroende på konceptet korta kapitel. Man hinner liksom alltid ett kapitel till... Det är grymt och blodigt, men frossande tycker jag inte att det är. Kanske farligt nära gränsen, men inte över. Dessutom väldigt innovativa tortyrmetoder, som jag aldrig hört talas om tidigare. Hoppas de inte finns på riktigt.
Jag är väldigt nyfiken på vad det är för traumatiskt som hänt Zack, det som beskrivs i prologen. Det fick man väl inte veta, eller missade jag det? Nästa del kommer definitivt att få flytta hem till mig.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 3.8. På Goodreads hade den 3.5 i genomsnitt. Jag ger den 4.5.
Boken är
| Tråkig | Fantasirik | |
| Rolig | Klurig | |
| Trovärdig | Förutsägbar | |
| Osannolik | Välskriven | |
| Romantisk | Dåligt språk | |
| Sorglig | För lång | |
| Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Zack: Boklysten, Läsa & Lyssna och Konsten att leva här och nu.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.
Etiketter:
Betyg 4.5,
Herkules,
Kaosutmaningen 2014,
Kriminalroman,
Läst 2014,
Markus Lutteman,
Mons Kallentoft,
Rec ex,
Sverige
fredag 11 juli 2014
Dag 02: En bok läst mer än tre gånger
Mer än tre? Nej, det har jag faktiskt inte gjort. Någonsin, vad jag vet.
Tre gånger, däremot, har jag läst två böcker. Båda läste jag mellan jag var åtta och tolv och jag läste dem med glädje och stor, stor sorg.
Eftersom det bara är två böcker, så tänker jag fuska och ta med båda två. Det är omöjligt för mig att välja en av dem, båda har gjort ett outplånligt intryck på mig och jag kommer alltid att bära dem med mig.
Tre gånger, däremot, har jag läst två böcker. Båda läste jag mellan jag var åtta och tolv och jag läste dem med glädje och stor, stor sorg.
Eftersom det bara är två böcker, så tänker jag fuska och ta med båda två. Det är omöjligt för mig att välja en av dem, båda har gjort ett outplånligt intryck på mig och jag kommer alltid att bära dem med mig.
![]() |
| Idolen av Stig Malmberg |
![]() |
| Bento den svarta hingsten av Ditha Holesch |
Etiketter:
30 dagar med böcker
torsdag 10 juli 2014
Alla dessa sommarkampanjer...
Varför måste alla e-handelsbutiker ha dessa sommarkampanjer? Det gick ju så bra. Eller nja, men jag hade köpt väldigt få böcker hittills i år och jag kände att målet, att inte köpa fler böcker än jag läser, faktiskt var nåbart. Men det var längesedan nu. I alla fall i antal böcker.
CDON har ju tre pocket för 99 kronor och vem är jag att stå emot det. Dessutom hittade jag deras sommarrea också...
Mons Kallentofts Vindsjälar, sjunde delen om Malin Fors.
Christoffer Carlssons Den osynlige mannen från Salem, första delen om Leo Junker.
Anna Janssons Inte ens det förflutna, nionde delen om Maria Wern.
Jonas Moströms Storsjöodjuret, åttonde delen om Johan Axberg.
Och den här lilla godbiten, som jag åtrått så länge, kostade bara en bråkdel på CDON jämfört med andra.
Nordiska väsen finns nu äntligen i min bokhylla. Ja, alltså inte själva oknyttet (tror jag) utan boken av Johan Egerkrans.
CDON har ju tre pocket för 99 kronor och vem är jag att stå emot det. Dessutom hittade jag deras sommarrea också...
Mons Kallentofts Vindsjälar, sjunde delen om Malin Fors.
Christoffer Carlssons Den osynlige mannen från Salem, första delen om Leo Junker.
Anna Janssons Inte ens det förflutna, nionde delen om Maria Wern.
Jonas Moströms Storsjöodjuret, åttonde delen om Johan Axberg.
Och den här lilla godbiten, som jag åtrått så länge, kostade bara en bråkdel på CDON jämfört med andra.
Nordiska väsen finns nu äntligen i min bokhylla. Ja, alltså inte själva oknyttet (tror jag) utan boken av Johan Egerkrans.
Etiketter:
Nytillskott
onsdag 9 juli 2014
"Nattsvart, stjärnlöst" av Stephen King
Genre: Skräck
Antal sidor: 440
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Full dark, no stars
Översättare: Gabriel Setterborg
Serie: -
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 juni 2014

Baksidetext
Jag tror att det finns en annan person inuti varje människa, en främling skriver Wilfred Leland James i början av 1922, den första kortromanen i denna becksvarta och trollbindande samling. James främling väcks till liv när hans fru, Arlette, föreslår att de ska sälja familjens egendomar och flytta till Omaha. En fasansfull våg av mord och galenskap inleds.
I Storchaffisen stöter deckarförfattaren Tess på en främling på en bakgata i Massachusetts, när hon tar en genväg hem från en bokklubbsträff. Våldtagen och döende planerar Tess sin hämnd. En hämnd som kommer att föra henne ansikte mot ansikte med en annan främling: den som finns inom henne.
Den kortaste och mest obehagliga av berättelserna är Schyst förlängning. Dave Streeter ingår en pakt med djävulen, som inte bara räddar honom från att dö i cancer, utan även för över hans otur och olycka på en annan person.
När Darcy Andersons make sedan mer än tjugo år tillbaka är iväg på en av sina många affärsresor, råkar hon upptäcka en mörk och fasansfull hemlighet medan hon letar efter batterier i garaget. Darcy hittar en låda under ett arbetsbord och innehållet avslöjar att hennes man inte är den han utgett sig för att vara. Ett gott äktenskap är den sista kortromanen i Stephen Kings nya mästerverk om det mörka som finns inom oss alla.
Min kommentar
Många novellsamlingar av Stephen King har det blivit genom åren och hur mycket jag än gillar honom som romanförfattare och hur hög hans lägstanivå än är så brukar hans noveller vara av... skiftande kvalitet. Med det sagt så vill jag nog påstå att detta kan vara hans bästa novellsamling.
Här finns bara fyra noveller, varav två är över 100 sidor och en precis under. Alla fyra handlar om vanliga, hederliga människor som av olika anledningar ser sig tvingade att korsa gränsen och bli dåliga människor. De ställs inför helt omöjliga val och vi får följa deras moraliska funderingar och vilka samvetskval de eventuellt får när de väl korsat den där gränsen. Detta är verkligen nattsvart och stjärnlöst...
I den första novellen, 1922, får vi träffa en lantbrukarfamilj. Mannen, Henry, äger en bit land som varit i hans släkts ägo i generationer. Frun, Arlette, äger också en bit land, men hon vill sälja och flytta till stan. Det gillar inte Henry alls så han manipulerar sonen, Henry, att tycka som han och avsky sin mor. Hela novellen är skriven som ett brev, en bekännelse över vad som hänt, och det är väl där som den brister. Vem skriver ett 150 sidor långt brev där det detaljerat redogörs för vem som sa vad och vem som gjorde det eller det när? En ganska otäck historia är det ändå.
I Storchaffisen får vi träffa en författare som, efter en föreläsning, träffar på en riktigt läskig typ och råkar väldigt illa ut. Här använder King ett av sina väldigt lyckade knep för att öka spänningen. Man får veta i förväg att något ska hända, inte vad, men resultatet berättar han. Den här historien var vansinnigt spännande fram till ungefär hälften, då började det bli lite segt och långrandigt. Slutet blev inte alls vad jag trodde, i och för sig vet jag inte riktigt vad jag väntade mig, men det blev en liten extra twist.
En schysst avslutning är en ruggig historia om en man som får möjlighet att få ett riktigt bra liv. Men det har ett pris. Däremot är det inte han själv som behöver betala det. Men mycket vill ha mer.
Sista novellen, Ett gott äktenskap, är min favorit. Den handlar om frun som plötsligt upptäcker att hennes man inte alls är den hon trodde, han har en väldigt mörk hemlighet. Känner man verkligen någon utan och innan? Har alla människor ett mörkare alter ego? Jag gillar verkligen hur hon resonerar med sig själv och kommer fram till det enda möjliga resultatet. Även om jag i princip inte kan acceptera det hon gör så förstår jag det, det finns inga andra möjligheter.
Stephen King är en författare som jag alltid ser fram emot att läsa efterordet av, de brukar alltid ge svar på en del frågor. Det här efterordet är, som vanligt, helt lysande och egentligen skulle jag vilja citera hela, men det är ju tyvärr inte möjligt. Det som nästan hoppade ur boken och slog mig i huvudet kan jag dock berätta om. King berättar att han inte har något emot berättelser om ovanliga människor i vanliga situationer, men att han är mer intresserad av vanliga människor i ovanliga situationer. Och där har vi nog hans storhet.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 4.4. På Goodreads hade den 3.97 i genomsnitt. Jag ger den 4.0.
Andra som bloggat om Nattsvart, stjärnlöst: Eli, Stewe och Bokstugan.
Tyvärr verkar inte någon svensk utgåva finnas längre, men den engelska kan köpas på Adlibris och Bokus.
Antal sidor: 440
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Full dark, no stars
Översättare: Gabriel Setterborg
Serie: -
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 juni 2014
Baksidetext
Jag tror att det finns en annan person inuti varje människa, en främling skriver Wilfred Leland James i början av 1922, den första kortromanen i denna becksvarta och trollbindande samling. James främling väcks till liv när hans fru, Arlette, föreslår att de ska sälja familjens egendomar och flytta till Omaha. En fasansfull våg av mord och galenskap inleds.
I Storchaffisen stöter deckarförfattaren Tess på en främling på en bakgata i Massachusetts, när hon tar en genväg hem från en bokklubbsträff. Våldtagen och döende planerar Tess sin hämnd. En hämnd som kommer att föra henne ansikte mot ansikte med en annan främling: den som finns inom henne.
Den kortaste och mest obehagliga av berättelserna är Schyst förlängning. Dave Streeter ingår en pakt med djävulen, som inte bara räddar honom från att dö i cancer, utan även för över hans otur och olycka på en annan person.
När Darcy Andersons make sedan mer än tjugo år tillbaka är iväg på en av sina många affärsresor, råkar hon upptäcka en mörk och fasansfull hemlighet medan hon letar efter batterier i garaget. Darcy hittar en låda under ett arbetsbord och innehållet avslöjar att hennes man inte är den han utgett sig för att vara. Ett gott äktenskap är den sista kortromanen i Stephen Kings nya mästerverk om det mörka som finns inom oss alla.
Min kommentar
Många novellsamlingar av Stephen King har det blivit genom åren och hur mycket jag än gillar honom som romanförfattare och hur hög hans lägstanivå än är så brukar hans noveller vara av... skiftande kvalitet. Med det sagt så vill jag nog påstå att detta kan vara hans bästa novellsamling.
Här finns bara fyra noveller, varav två är över 100 sidor och en precis under. Alla fyra handlar om vanliga, hederliga människor som av olika anledningar ser sig tvingade att korsa gränsen och bli dåliga människor. De ställs inför helt omöjliga val och vi får följa deras moraliska funderingar och vilka samvetskval de eventuellt får när de väl korsat den där gränsen. Detta är verkligen nattsvart och stjärnlöst...
I den första novellen, 1922, får vi träffa en lantbrukarfamilj. Mannen, Henry, äger en bit land som varit i hans släkts ägo i generationer. Frun, Arlette, äger också en bit land, men hon vill sälja och flytta till stan. Det gillar inte Henry alls så han manipulerar sonen, Henry, att tycka som han och avsky sin mor. Hela novellen är skriven som ett brev, en bekännelse över vad som hänt, och det är väl där som den brister. Vem skriver ett 150 sidor långt brev där det detaljerat redogörs för vem som sa vad och vem som gjorde det eller det när? En ganska otäck historia är det ändå.
I Storchaffisen får vi träffa en författare som, efter en föreläsning, träffar på en riktigt läskig typ och råkar väldigt illa ut. Här använder King ett av sina väldigt lyckade knep för att öka spänningen. Man får veta i förväg att något ska hända, inte vad, men resultatet berättar han. Den här historien var vansinnigt spännande fram till ungefär hälften, då började det bli lite segt och långrandigt. Slutet blev inte alls vad jag trodde, i och för sig vet jag inte riktigt vad jag väntade mig, men det blev en liten extra twist.
En schysst avslutning är en ruggig historia om en man som får möjlighet att få ett riktigt bra liv. Men det har ett pris. Däremot är det inte han själv som behöver betala det. Men mycket vill ha mer.
Sista novellen, Ett gott äktenskap, är min favorit. Den handlar om frun som plötsligt upptäcker att hennes man inte alls är den hon trodde, han har en väldigt mörk hemlighet. Känner man verkligen någon utan och innan? Har alla människor ett mörkare alter ego? Jag gillar verkligen hur hon resonerar med sig själv och kommer fram till det enda möjliga resultatet. Även om jag i princip inte kan acceptera det hon gör så förstår jag det, det finns inga andra möjligheter.
Stephen King är en författare som jag alltid ser fram emot att läsa efterordet av, de brukar alltid ge svar på en del frågor. Det här efterordet är, som vanligt, helt lysande och egentligen skulle jag vilja citera hela, men det är ju tyvärr inte möjligt. Det som nästan hoppade ur boken och slog mig i huvudet kan jag dock berätta om. King berättar att han inte har något emot berättelser om ovanliga människor i vanliga situationer, men att han är mer intresserad av vanliga människor i ovanliga situationer. Och där har vi nog hans storhet.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 4.4. På Goodreads hade den 3.97 i genomsnitt. Jag ger den 4.0.
Boken är
| Tråkig | Fantasirik | |
| Rolig | Klurig | |
| Trovärdig | Förutsägbar | |
| Osannolik | Välskriven | |
| Romantisk | Dåligt språk | |
| Sorglig | För lång | |
| Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Nattsvart, stjärnlöst: Eli, Stewe och Bokstugan.
Tyvärr verkar inte någon svensk utgåva finnas längre, men den engelska kan köpas på Adlibris och Bokus.
Etiketter:
Betyg 4,
Kaosutmaningen 2014,
Läst 2014,
Noveller,
Skräck,
Stephen King,
USA
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








