lördag 3 januari 2015

"Vredens tid" av Stefan Tegenfalk

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 405
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Walter Gröhn 1
Förlag: Massolit Förlag
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2011
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 17 december 2014






Första meningen: Armbandsklockans glas var sprucket och urverket hade stannat på elva minuter över fem.

Baksidetext
En septembermorgon 2004 frontalkrockar två bilar på en glest trafikerad riksväg. Kollisionen är våldsam. Tioåriga Cecilia slungas ut genom rutan och är död innan hon slår i marken. Fem år senare får kriminalkommissarie Walter Gröhn ett förbryllande fall på sitt bord - en död taxichaufför och en förövare som inte har en aning om varför han begått brottet. Det första mordet följs av fler, alla lika brutala, och alla till synes lika oförklarliga. Tillsammans med den begåvade praktikanten Jonna de Brugge från Rikspolisstyrelsens särskilda utredningsenhet börjar Walter nysta i trådar som leder både bakåt i tiden och rakt in i det svenska rättssystemets hjärta. Sanningen de närmar sig är lika osannolik som fruktansvärd och när Walter fråntas fallet ställs allting på sin spets. Snart tvingas han in i ett spel med både sin egen och Jonnas framtid som insats.

Min kommentar
För några år sedan läste alla de här böckerna om Walter Gröhn. Alla utom jag. Till och med sambon. Och alla älskade de dem. Jag blev ju otroligt nyfiken och köpte de tre första delarna, men de har stått där olästa i hyllan. Nu har jag äntligen läst första delen.

Redan från start gillar jag den buttre Walter, även om han påminner väldigt mycket om stereotyp-kriminalaren, men han är i alla fall varken neurotisk eller drogmissbrukande. Däremot har han väldigt svårt för relationer. Det antyds en del om hans bakgrund, men den kanske vi får veta mer om i efterföljande böcker. Jag tycker om samspelet (eller bristen på) mellan Walter och Jonna, det ska bli intressant att läsa vidare och se hur det hela utvecklas.

Det som drar ner betyget är mängden karaktärer, det fullkomligt vimlar av poliser, åklagare och andra. Många av dem hänger säkert också med till de andra delarna, men just här blev det för många. Sidohistorien med de imbecilla bovarna blir bara för mycket och jag blir faktiskt lite uttråkad där. Det kommer också en del väldigt ointressanta utvikningar om vad Jonna gör på nätterna (när hon är sjukskriven) och tempot är på tok för långsamt. Snigelfarten beror nog mest på de många långa förklaringarna om ditten och datten samt alla upprepningar. Jag får läsa samma sak flera gånger; när det händer, när den/de inblandade tänker på det som hänt, när det som hänt förklaras för någon annan och det är ett säkert sätt att få mig att tappa intresset. Det är helt enkelt lite för omständligt allting.

Jag, som plötsligt upptäckt att jag är svag för bra liknelser, får mitt lystmäte. Faktum är att de är väldigt träffsäkra, men tonen och mängden passar inte riktigt i en deckare som vill vara hårdkokt. Historien är också en aning osannolik, men det stör mig inte om det är bra gjort och det får jag nog säga att det är här. Temat är väldigt intressant, korruption inom rättsväsendet och journalisters gå-över-lik mentalitet, men det slarvas bort i en alldeles för tillkrånglad historia.

Vem förövaren är var inte någon hemlighet, det var ganska uppenbart redan från början, men det gjorde inget. Ganska många lösa trådar blir kvar i slutet, förhoppningsvis knyts de ihop i del två och tre. Jag läste att tanken var att det bara skulle bli en enda bok från början, men eftersom den skulle blivit nästan trettonhundra sidor så delades den upp i tre delar. De två nästkommande står som sagt redan i hyllan och de tänkte jag nog ta mig an hyfsat snart.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,2 (beräknat på 313 betyg).
Goodreads hade den 3,26 i genomsnitt (beräknat på 138 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Vredens tid: Annika, Lotten och Bokbrus.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

6 kommentarer:

  1. Jag har del 2 i hyllan och är inte alls lockad att läsa den. Minns den här som... rätt tråkig. Så jag gillade den nog mindre än du. även om det finns liknande synpunkter...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte nog ändå att det mesta var bra, bara att det blev för mycket av det mesta :)

      Radera
  2. Jag har inte läst något av Tegenfalk ännu, men nu blev jag sugen på den. Får se om jag hittar den på second hand eller biblioteket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte den var klart läsvärd, men kanske en väldigt tydlig debut.

      Radera
  3. Jag känner som Lotten här. Jag läste första, har den andra i bokhyllan (fick den som recensionsex) men har inte haft lust att prioritera den. Frågan är om det ens skulle gå eftersom jag glömt alla namn och egenskaper på folk...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ju tänkt fokusera på serier i år, men denna kom nog inte med i den utmaningen. Kanske kommer jag ändå att läsa fortsättningen ganska snart.

      Radera