"Herrefolket" av Lisa Hågensen

Författare: Lisa Hågensen
Titel: Herrefolket
Genre: Science fiction
Antal sidor: 289
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Purebred 2
Förlag: Fusce
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Häftad
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 december 2017




Första meningen: Det snarkar tyst från onkels sovrum när jag smyger genom huset mot hallen och dörren ut.

Baksidetext
De tror att hon hålls instängd i sin onkels hus, men dold under en luva vandrar hon genom Bottens mörka gränder och spionerar på livet.

Dora är femton år och ett freak. Alla i den glömda staden Olympo föraktar henne. Ingen känner henne.

En kväll träffar hon Mira och det förändrar allt. Men vad som börjar med vänskap och kärlek slutar i mord och förräderi. Ensam, misstrodd och förtvivlad kidnappas Dora och förs till en plats där gamla ideal och ondska strävar mot världsherravälde. Dora får veta att hon är en purebred - och hon upptäcker vad det innebär.

Min kommentar
I höstas läste jag första delen i den här serien, som ska bli en trilogi. Även om jag hade en del invändningar mot den så var jag väldigt nyfiken på hur det skulle gå för dem allihop. När författaren frågade om jag ville ha andra delen också så fanns det bara ett självklart svar.

Herrefolket börjar tre år innan händelserna i Flykten från Olympo. Här är det "freaket" Doras historia vi får berättad. Förutom att den berättelsen är intressant så är den riktigt berörande. Vi får också veta vad som egentligen hände med Mira (hon som blev dödad och anledningen till att Miras bror Thorbi hatar Dora). Det här är så sorgligt att det knappt finns några ord.

Dora är väldigt lätt att tycka om och det känns skönt att verkligen bry sig om någon (det lyckades jag inte riktigt med i förra boken). Kanske är det därför som jag tycker den här boken är bättre. Doras berättelse går ganska snabbt framåt och efter ett tag går den ihop med slutet på Flykten från Olympo. Det här sker faktiskt helt utan upprepningar och det är riktigt snyggt gjort att få ihop det så. Genomtänkt. Det som eventuellt också medverkar till att jag upplever Herrefolket som bättre är att användningen av ordet "freak" nästan är helt borta. Så skönt.

När Dora hamnar på ett ställe som kallas Plantagen så får vi veta mer om det så kallade Herrefolket. Där händer förfärliga saker. Det är också här som temat i serien tappar lite i mina ögon. För mig är det lite samma sak som händer på Plantagen som hände när alla "raser" avskaffades. Jag kan inte riktigt tycka att något av sätten är rätt. Båda sidor är lika hemska. Det är bra att ta upp de här viktiga frågorna i en bok för (främst) ungdomar, men om det är meningen att man ska tycka att avskaffandet av olika genetiska egenskaper, de egenskaper som får oss att se olika ut, så tycker jag att man är väldigt fel ute. Det skulle vara förfärligt att leva i en värld där alla ser likadana ut. Det är ju olikheterna som gör det hela intressant.

Herrefolket är mer spännande och mer berörande än Flykten från Olympo och nu ser jag verkligen fram emot att läsa tredje delen, som verkar vara planerad till våren 2018.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 3,3 (beräknat på 3 betyg).
På Goodreads hade den 3,75 i genomsnitt (beräknat på 4 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Herrefolket: Vargnatts bokhylla, Bokhyllan och Boklysten.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.