Originaltitel: The Merry Gentlemen
Genre: Komedi
Regissör: Peter Sullivan
Manus: Jeffrey Schenck, Peter Sullivan, Marla Sokoloff
Skådespelare: Britt Robertson, Chad Michael Murray, Marla Sokoloff, Marc Anthony Samuel, Colt Prattes
Utgivningsår: 2024
Produktionsland: USA
Längd: 87 min
Serie: -
Såg den på Netflix 22 december 2024
Handling
Ashley får sparken från The Jinglebells på Broadway. Besviken och tilltufsad återvänder hon till sina föräldrars hem lagom till jul. Väl där inser hon att hennes föräldrars klubb har det kämpigt och att deras skulder hotar att tvinga dem att lägga ner. Ashley är fast besluten att rädda klubben på något sätt. Inspirerad av sin systers ex-pojkväns yrke kommer hon på idén att sätta upp en dansföreställning med bara män. Lättklädda män. Hon rekryterar lokala talanger och sätter igång.
Min kommentar
Det börjar närma sig slutet på julfilmer från i år (en sparar jag till julafton), men det blir nog faktiskt en liten julfilmsbonanza även dagen innan nyårsafton. Det ser ut som att det kan bli så i alla fall. Men, nu var det dags för The Merry Gentlemen.
Denna har, tyvärr, lite samma tema som Hot Frosty - kvinnor som dreglar över barbröstade män. Jag hoppas verkligen inte att detta är en ny trend. Det hela ger mig oönskade flashbacks från när hela tjejgänget gick på en Chippendales-show någon gång på 90-talet. En oerhört traumatisk upplevelse och inte ett dugg sexigt. Bara plumpt. En (tjej)film blir liksom inte bättre för att man visar upp halvnakna män. Väl?
Kanske är detta det sämsta manuset av julfilmerna jag sett i år. Förmodligen även sämsta skådespelet. Det finns ingen kemi överhuvudtaget mellan "kärleksparet". Bättre var den mellan dansarna. Dialogen är ibland rent pinsam. Taxichaffisen och bartendern är nog de som gör detta bäst. Och den barhängande Danny, en väldigt mycket äldre Maxwell Caulfield (Grease 2). Det roligaste med filmen är nog att försöka gissa vad som ska hända. I det mesta hade vi rätt, men vi trodde att dippen skulle vara något annat. Se där, en överraskning.
Någonstans här finns ändå en fin tanke. Väl gömd, men ändå. Och jag gillar julmiddagen, att den inte bara är familj, utan även "familj". Ingen ska liksom behöva sitta ensam på jul. Om man inte har valt det själv. Jag är ju dessutom ganska svag för dans, men dessvärre är inte detta den typ av dans som jag gillar. För övrigt så finns det ovanlig många dansanta män i det här samhället och det blir lagom underhållande.
Det finns väldigt mycket att fundera på här och då menar jag inte det på ett bra sätt. Som den där scenen när Ashley får halsbandet. Det kändes helt opåkallat och kom alldeles för tidigt. Det hela startade upp alla varningsklockor jag har. Så gör man ju inte. Han hade ju en del ... mindre bra ... egenskaper, om man säger så. För att inte tala om hur Ashley kunde livnära sig på att dansa några veckor om året. Eller hade de en julshow året runt? I tolv år? Och hur kan man inte ha tid att åka hem och hälsa på på tolv år?
The Merry Gentlemen är, trots allt, ungefär som en julfilm ska vara, pinsam, förutsägbar och lite smålöjlig. En klassisk varken-eller film. Lite mer julstämning hade jag velat ha och hade den inte varit en julfilm så skulle den nästan säkert ha fått ett lägre betyg.
På Letterboxd hade den 1,7 i genomsnitt (beräknat på 35 665 betyg).
På IMDb hade den 4,8 i genomsnitt (beräknat på 8,4k betyg).
Jag ger den 3,0.
Filmen är
Spännande | Tråkig | Trovärdig | ||
Klurig | Förutsägbar | Mystisk | ||
Berörande | Osannolik | Underhållande | ||
Snyggt foto | Rolig | Långsam | ||
Romantisk | För lång | Fartfylld | ||
Sorglig | För kort | Läskig |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar