Det har varit så härligt nu, när man kan börja gå ut på lunchpromenad utan att halvt frysa ihjäl i vinden. En dag i veckan hade vi tio plusgrader och sol. Det var helt fantastiskt. Tänk att man glömmer det varje år.
Jag har börjat läsa en bok som jag tyckte alla läste för några (ganska många) år sedan, Tusende våningen av Katherine McGee. Själva premissen är ju svindlande, ett hus med tusen våningar. Mitt på Manhattan. Det är så mycket med det som är galet, men året i boken är 2118 och vad vet jag. Kanske är det möjligt då. I vissa andra avseenden har vi i alla fall inte rört oss något alls framåt, men det är en helt annan sak. Egentligen så ville jag ha en smakebit som på något sätt beskrev den här byggnaden, men jag hittade inget bra kortare stycke. Så det blev något annat hisnande i stället.
Min smakebit är från sida 190:
"Ett A och ett B, det är vi", sa Cord och gick fram till deras rad.
Rylin blev stående i mittgången. "Cord, jag kan inte gå med på det här. Det är för mycket." Hon hade ingen aning om hur mycket en förstaklassbiljett med Hyperloop kostade, och hon hade en känsla av att hon inte ville veta.
"Skyll dig själv." Cord sjönk ner på fönsterplatsen. "Följ inte med om du inte vill. Jag åker till Paris i alla fall. Men bestäm dig snabbt", tillade han när en nedräkning påbörjades i högtalarna, "för om nittio sekunder kommer det här tåget att vara djupt under Atlanten, på väg mot Europa i tolvhundra kilometer i timmen."
Långa ljusa dagar gillas, tack för smakbiten, ny författare.
SvaraRaderaDagarna behöver inte fortsätta ända in på natten, men nu börjar de bli lite mer normala.
Raderakänner inte igen varken författarnamn eller titel. tack för smakebiten! så härligt med ljus och solglimtar. samma sensation varje vår!
SvaraRaderaJag blir lika överraskad vartenda år, att det blir så stor skillnad. Märkligt. Man har ju ändå upplevt det ganska många gånger nu.
RaderaJag skulle INTE vilja befinna mig på tusende våningen! Tack för smakbiten!
SvaraRaderaNej, det finns inga brandstegar som räcker dit.
RaderaOtäckt med tusen våningar. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaDet är nog fin utsikt, om man råkar ha ett fönster.
RaderaTusen våningar - hu! Kände inte alls till bok eller författare.
SvaraRaderaVisst låter det lite som en mardröm. Översta våningen är fyra kilometer upp i luften.
RaderaLäser att boken utspelar sig i glamorös miljö! Det var då nåt nytt, men det är ju också antalet våningar i huset! Tack för smakbit
SvaraRaderaJa, mestadels glamorös miljö, får man väl ändå säga. Några vanliga människor dyker också upp.
RaderaVåren är en magisk tid! I alla fall för mig som inte är pollenallergiker! :)
SvaraRaderaTänk, det är en liten detalj som jag glömmer varje år. Att jag är allergisk. Men det brukar vara överkomligt för mig.
Radera