Bok: Levande och döda av Christoffer Carlsson

Författare: Christoffer Carlsson
Titel: Levande och döda
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 412
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Hallandssviten 3
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2023 (min) 2023
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 februari 2025




Första meningen: Hon trodde på sanningen, kanske sanningen till vilket pris som helst.

Baksidetext
Det var någon som ville ta död på pojkarna från Skavböke. Så sa man i trakten, efteråt.

1990-talet går mot sitt slut och en grupp pojkar är på väg att ta klivet ut i vuxenlivet. Men så inträffar någonting, och en av dem bestämmer sig för att lämna bygden, en annan hittas ihjälslagen och snart mister ännu en livet. Poliserna som försöker förstå hur allting hänger ihop återvänder ständigt till två namn: Sander Eriksson och Killian Persson.

En het julidag mer än tjugo år senare sker ett nytt mord och återigen har det blivit farligt därute i Skavböke. Porten mellan de levande och döda har öppnats.

Min kommentar
Turen hade då kommit till Levande och döda, tredje delen i Hallandssviten, som tydligen var tänkt att bli den sista. Nu vet vi ju att det inte är så, fjärde delen. En liten droppe blod, släpptes i veckan.

Serien kallas fristående och för en gångs skull så håller jag med. Böckerna har egentligen inget alls med varandra att göra, förutom geografiskt område och polisen Vidar, som dyker upp i varje bok. De verkar vara lite i kronologisk ordning, för denna utspelar sig 1999, gör ett litet nedslag i 2002 och nutiden utspelar sig 2022.

Personligen så tycker jag att då-tråden är mest intressant. Där bränner det till ordentligt, både vad gäller karaktärer, relationer och miljö. Nu-tråden är mest självömkande navelskåderier, upplever jag det som, och som alltid passar det mig väldigt dåligt. Eventuellt så ledsnar jag också på alla vändningar och turer, för sådana finns det en helt osannolik mängd av. Lite förvånad blir jag också över polisens alla gissningar. Jobbar de verkligen så?

Stämningen är som vanligt helt perfekt skildrad, hur det är att leva i ett litet samhälle där alla känner alla. Och alla lägger sig i vad alla gör. Vad skuld och hemligheter kan få för följder i ett liv. Hur utlämnad man faktiskt är. Jag är ganska glad att jag kom ifrån mitt eget lilla samhälle. Tyvärr så tycker jag att vägen mot upplösningen, i nutiden, blir för omständlig. Det är på tok för många sidor som inte på något sätt för handlingen framåt. Och slutet, ja, det ger mig lite Hollywoodslut-vibbar.

Vidar är det alltid kul att få träffa igen, men jag tycker att han fick för lite utrymme. Visst brukar han få mer plats? Den gamla kollegan, Siri, eller vad man ska kalla henne, var lite knepig. Jag förstod nog inte henne eller hennes beslut. Det hon gör, eller kanske snarare inte gör. Hon verkade ju vara en bra polis, med bra instinkter.

Den här Hallandssviten är inte deckare, i egentlig mening. Poliserna och deras arbete är bara i bakgrunden. Det viktiga är de vanliga människorna och deras relationer. Hur de förhåller sig till och påverkar varandra. Jag vet inte om jag vill kalla det för ungdomlig vänskap, för mig kändes det mer som medberoende. Vilket väl i och för sig är väldigt trovärdigt för i egentlig mening så är det väl så. I alla fall, jag skulle vilja rekommendera hela sviten till alla som envist hävdar att de inte läser deckare.

När boken är slut så är jag inte helt säker på vem som egentligen dödade vem. Dagen efter utläsning så minns jag det i alla fall inte. Detta är faktiskt en av styrkorna när det gäller de här böckerna. Vi får inte riktigt alla svar, entydigt. Just i det här fallet så har jag nog svårt att tro att det hade kunnat fungera. Både det att hålla något av den här digniteten hemligt så länge och det att hålla sig utanför samhället så länge. Möjligt är det säkert, men jag tror inte att det är särskilt sannolikt att man lyckas.

Jag vill inte gärna säga att jag blev besviken på Levande och döda, men jag tycker inte att den är i samma klass som de tidigare två. I andra halvan, nutiden, så är boken inte speciellt spännande och ganska händelselös. Räddningen är då-tråden. Allt eventuellt negativt jag har skrivit här ovanför gäller endast delen som utspelar sig i nutid.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,63 i genomsnitt (beräknat på 675 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Levande och döda: Lottens bokblogg, enligt O och Tankar från en samlares hjärna