Smakebit på söndag: Den som gräver en grav

En smakebit på söndag är ett stående inslag bland bokbloggare, men där vår ordinarie samlingspunkt gått AWOL. Nu har Mia på Mias bokhörna förbarmat sig över oss och ordnat lite organisation.

Igår körde vi vår numer traditionella runda på Österlen. Vi har många "fasta" stopp, men något försvinner/läggs till varje år. Det mesta har med mat att göra, på något sätt 😋 Och så plockar jag alltid in en sevärdhet också. Det tråkiga är att vi inte kan lägga till fikaställen och liknande, eftersom vi ALLTID stannar i Brösarp och äter äggakaka. Sedan vidare till Åhus för att äta glass på torget. Det finns liksom inte utrymme för att äta mer mat.

Boken jag läser just nu, Generation noll av Stefan Ahnhem, är på sluttampen så det blir en smakebit från nästa bok. Den som gräver en grav av Yrsa Sigurðardóttir, som är andra delen i serien om Þóra Guðmundsdóttir. Av någon oklar anledning så har det gått sju år sedan jag läste den första, så det kan bli en del problem med minnet.

Min smakebit är från början av boken:

Den lilla flickan kände hur kylan smög sig uppför benen och in över ryggen. Hon försökte sträcka på sig i framsätet för att se bättre. Koncentrerat betraktade hon det snövita landskapet men kunde inte få syn på några kor. Det är för kallt för djuren att vara ute, tänkte hon och önskade att hon kunde stiga ur den här bilen och gå tillbaka in i huset. Men hon vågade inte säga något. En tår smög sig nerför kinden medan mannen bredvid henne fumlade med att få igång bilen. Hon knep ihop läpparna och vände bort ansiktet så att han inte skulle se att hon grät. Då blev han så arg. Hon tittade upp mot huset och försökte få syn på den andra flickan, men den enda synliga varelsen var hunden Snúður. Han låg och sov på yttertrappan. Nu tittade han upp som hastigast och betraktade henne ingående. Hon log svagt mot honom men då la han ner huvudet igen och blundade.