Bok: Trekropparsproblemet av Liu Cíxin

Författare: Liu Cíxin
Titel: Trekropparsproblemet
Genre: Science fiction
Antal sidor: 416
Originalspråk: Kinesiska
Originaltitel: 三体
Översättare: Anna Gustafsson Chen
Serie: Remembrance of Earth's past 1
Förlag: Gondol
Utgivningsår: (original) 2008 (min) 2024
Format: E-bok
Källa: Streamingtjänst
Utläst: 3 oktober 2025




Första meningen: Kina, 1967.

Baksidetext
Mot bakgrund av Kinas kulturrevolution skickar ett hemligt militärt projekt signaler ut i rymden för att etablera kontakt med utomjordingar. En utomjordisk civilisation på randen av förstörelse fångar signalen och planerar att invadera jorden. Under tiden, på jorden, börjar olika läger bildas, som planerar att antingen välkomna de överlägsna varelserna och hjälpa dem att ta över en värld som ses som korrupt, eller att kämpa mot invasionen.

Min kommentar
När Trekropparsproblemet började streama på Netflix så drog den omedelbart till sig mitt intresse. Det snackades ganska mycket om den och då var det ju svårt att undvika att nämna boken som den bygger på. Eftersom science fiction är en favoritgenre så la jag till den på min lista, men tänkte spara den till när både huvud och själ var utvilade eftersom den här typen av böcker tenderar att kräva en del.

När min semester hade kommit en bit in så tyckte jag att det kunde vara dags att sätta tänderna i den. Tyvärr så slumpade det sig så att dagen efter jag hade startat på den så blev jag sjuk. Vilket kan ha påverkat min upplevelse negativt, för nu var det inte längre tal om en pigg och utvilad hjärna utan en trött och febrig. Om det var det eller boken som gjorde att jag, så fort jag började läsa, somnade tänker jag inte ens försöka gissa. Jag har ju läst en hel del science fiction under åren, inklusive många klassiker, men inte kan jag minnas att man var tvungen att vara fysiker för att tillgodogöra sig dem.

Vilken märklig bok! Det den består av, till 90%, är teoretiserande och vetenskapliga förklaringar/monologer. Sida upp och sida ner. Vad hade den för mening egentligen? Var det någon (icke-fysiker alltså) som ens förstod ett uns av allt det? I så fall är jag omåttligt imponerad. Det kanske är ett problem jag har, men jag vill gärna förstå det jag läser och det här gör boken oerhört tungläst. Och plötsligt, mitt i allt detta abstrakta, så hamnar man ibland mitt i ett VR-spel.

Karaktärerna är i stort sett själlösa och jag undrar genom hela boken vilka de egentligen är. Jag får inte veta något alls om dem, förutom när det gäller Ye Wenjie då. De andra har inte så mycket form att de ens ger en skugga. De verkar också vara fullständigt känslomässigt avstängda. Ingen reagerar alls på vad som händer. Eftersom de uppenbarligen inte bryr sig så gör inte jag heller det.

Ibland hände det något som väckte lite engagemang och skapade spänning, men omedelbart kom då en evighetslång vetenskaplig förklaring, som effektivt tog död på allt intresse. Några saker tycker jag inte fick någon vettig förklaring, som till exempel hur jorden fick reda på sofonerna. Är det meningen att jag ska tro att trisolaranerna informerade om det? Varför skulle de göra det? Det är ju en ganska stor och radikal sak, som kanske hade kunnat få den där gruppen att ändra sig. Eller åtminstone fundera på saken. Och hur kunde de veta så mycket om människan, som till exempel ögats beskaffenhet, efter bara två(?) meddelanden?

Historien i Trekropparsproblemet är både intressant, spännande och annorlunda, men tyvärr så försvinner det i all mumbo jumbo. Jag ville så hemskt gärna tycka om den, men detta kan nog vara det torraste jag någonsin har läst. Det är egentligen utförandet som inte på något sätt passar mig. Jag låter det vara osagt om detta är ett klassiskt fall av att läsa en bok vid fel tillfälle, men nu ska jag väl snart se TV-serien för att kolla vad jag tycker om den. Och när andra delen i trilogin släpps i mitten av november så får vi se vad jag gör.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,08 i genomsnitt (beräknat på 474 444 betyg).
Jag ger den 2,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Trekropparsproblemet: Kulturbloggen, Martin Ackerfors och DAST Magazine