Bok: Skugga över Slagtjärn av Cilla Börjlind & Rolf Börjlind

Författare: Cilla Börjlind & Rolf Börjlind
Titel: Skugga över Slagtjärn
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 378
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Rönning & Stilton 9
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2025 (min) 2025
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 april 2026




Första meningen: Egentligen hade Gusum tänkt fiska.

Baksidetext
När en kropp hittas i en stor myrstack i skogen utanför Slagtjärn i Jämtland skickas Olivia Rönning från NOA upp för att hjälpa Strömsundspolisen med mordutredningen.

En del av kroppen är uppäten och huvudet saknas. Offrets fingeravtryck finns inte i några register och ingen har anmälts försvunnen i trakten på över tjugo år. Mordplatsen ligger inte långt från en gammal samisk offerplats, en seite, där NFC hittar en hel del spår av blod.

Oron brer ut sig över Slagtjärn. Vågar man gå ensam i skogen på kvällarna? Eller ens på dagarna? Orten har undgått avfolkning, inte minst genom att en del grönavågare flyttat in under decennierna, såväl stockholmare som holländare. Acceptansen för utbölingar och särlingar har varit stor, även om de nynazistiska Bolunds som bor en bit utanför samhället alltid hållit sig på sin kant.

Nu hotas den goda sammanhållningen på orten. Olivias frågor gör att lokalbefolkningen blir alltmer ovillig att samarbeta.

För att lösa gåtan måste hon till slut ta hjälp av Tom Stilton och Mette Olsäter.

Min kommentar
En serie som jag var väldigt sen att börja läsa är den om Rönning och Stilton. Jag tror att det tog mig sex år att ta mig an den. Sedan visade den sig vara så bra att jag verkligen försöker vara i fas i den. Skugga över Slagtjärn är den nionde delen och det är faktiskt den senaste. Den är inte ens ett år gammal.

En av sakerna som gör den här serien så bra är karaktärerna. Tyvärr så saknas de "bra" karaktärerna nästan helt. Jag hade kommit en bra bit in i boken när jag började fråga mig "Var är Stilton?". "Var är Olsäter?". De dyker upp nästan halvvägs och då gästspelar de i två hela sidor. Sedan dröjer det ända tills nästan tre fjärdedelar in innan de gör entré igen. De är med i ca totalt 90 sidor alltså.

Starten blir lite rörig. Det är många snabba nedslag hos många olika personer. Utan att man fick veta hur de relaterade till varandra. Karaktärerna är väldigt många, rent generellt. Jag trodde nästan att jag skulle få träffa alla i hela byn. Det blev ändå inte rörigt, förutom just där i början. Jag stör mig dock lite över att folk norröver, alternativt i små byar (eller både och, som i det här fallet), så gott som alltid beskrivs som kufar. Det måste vara ett Stockholmssyndrom.

Det är nog onormalt mycket som händer i den här lilla byn. Allt hänger inte ens ihop, så det är många villospår. Vilket ju gör att historien inte är helt förutsägbar. Några saker störde mig lite, men det som störde mig mycket var att de förstörde två jättemyrstackar.

Olivia är ju en karaktär som jag hade väldigt svårt för i de första böckerna. Här återgår hon till den personligheten. Jag tror att det kan bero på att Stilton och Olsäter inte är med. De brukar göra så att hon blir mer nedtonad och inte lika oregerlig. Lite lättare att tycka om helt enkelt. Även om Stiltons och Olsäters gästspel känns ganska krystat så önskar jag att de hade varit med mer. Tillbaka till Olivia. Jag ogillar i allra högsta grad poliser som bryter mot både lagar och regler. Bara för att de tycker sig veta bättre och att ändamålet helgar medlen. Sådan är Olivia. Hon beter sig som att bara hennes åsikt räknas. Bara hon har rätt. Hon klankar ner på alla andra, som hon tycker är dåliga poliser. Olivia är ingen bra polis. Punkt.

Några lösa trådar lämnas kvar. Just de här stör mig ofantligt mycket. De har (kanske) inte med fallet att göra direkt, men vad var det för siffror som någon hade satt upp på anslagstavlan? Och vem var denna någon? Och Christel, hon blev mirakulöst "frisk" direkt efter att mördaren hade hittats?

Skugga över Slagtjärn är en spännande historia, men känns inte riktigt som en del i serien. Den känns mer som en vanlig deckare. Kanske just för att Stilton och Olsäter saknas.

På Goodreads hade den 3,81 i genomsnitt (beräknat på 782 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Skugga över Slagtjärn: Bokstunder, Tankar från en samlares hjärna och Encourager