onsdag 23 december 2015

Nyårslöftestaggen

Jag blev taggad av Bokhuset och eftersom jag aldrig kan motstå en rolig tagg så tackar jag och här kommer den. Även om jag nu inte ger några nyårslöften.

En klassiker jag lovar att läsa.
Jag tror faktiskt inte det finns någon. Den enda jag har oläst i hyllan är Odyssén och den sparar jag till nästa Greklandsresa. I stort sett kan man nog säga att jag har läst de klassiker som jag vill läsa.

En påbörjad bokserie jag lovar att avsluta.
Det är egentligen många det... En serie som jag har en hel hög böcker av är Stephen Booths om Ben Cooper och Diane Fry. Den har jag tänkt läsa nästa år.

En bokserie jag lovar att påbörja.
En jag ska börja läsa? Men jag försöker ju läsa klart alla, inte påbörja nya. Nåja, vem försöker jag lura? Jag har tänkt att äntligen börja läsa Ninni Schulmans serie om Hagfors-journalisten Magdalena Hansson. Jag har en bok i hyllan, sedan får vi se vad som händer.

En författare (som jag aldrig läst tidigare) jag lovar att läsa något av.
Oj, vilken ska jag välja? Jo, då väljer jag Lucy Dillon.

En bok jag lovar att läsa om.
Nej. Något sådant lovar jag inte. Jag läser inte om böcker.

En genre jag läst lite/inget av och lovar att utforska.
Steampunk? Det vet jag knappt vad det är, men jag har funderingar på att läsa något i den genren.

Ett seriealbum jag lovar att läsa.
Nej, inga seriealbum här.

En novell jag lovar att läsa.
Hmmm. Kanske Gillian Flynns En sån som du? Jag läser ju noveller, men det är inget som jag har någon egentlig koll på.

En bok som behandlar ett tufft men viktigt ämne jag lovar att läsa.
Jag tror inte jag har någon sådan kvar, men det kanske dyker upp någon under året.

En länge ägd oläst bok jag lovar att läsa.
Suck. Vilken av alla 250 böcker ska jag välja? Då tar jag en som jag köpte 2012, Triptyk av Karin Slaughter.

En debut jag lovar att läsa.
Jag har nog ingen koll på debuter så jag kan faktiskt inte lova något alls här.

En bok eller bokserie ( jag tidigare gett upp/dömt ut ) jag lovar att ge en ny chans.
Nu känns det som att det bara blir en massa trista svar här, men det finns ingen bok eller serie som behöver någon ny chans. Jag ger inte upp böcker.

Den som har tid, lust och ork (kanske mellan skinkan och gröten) kan göra den här. Jag taggar alla!

"Två soldater" av Anders Roslund & Börge Hellström

Författare: Anders Roslund & Börge Hellström
Titel: Två soldater
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 686
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Ewert Grens 6
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 december 2015




Första meningen: Hon har legat här så länge.

Baksidetext
José Pereira vid Sektionen mot Gängkriminalitet har en vägg fylld av stirrande ansikten. Unga pojkar som agerar som grovt kriminella män och klassas som farligast i Sverige. Han vet att han har ett problem som skenar - ytterligare femtusen svenska pojkar på väg in i kriminella nätverk.

Vi är bröder. Vi är krigare och Fammilj in i döden.

Mitt på väggen sitter två ansikten. Leon och Gabriel. Redan som nioåringar gömde de vapen i sina elevskåp och kapslar med amfetamin under frysdisken på Konsum, tog vilka risker som helst för längtan efter att en dag få höra till.

Tio år senare skriver Leon från fängelsecellen på Aspsås brevet till Gabriel, kärlek älskade bror, den ende han litar på. Brevet är början på den plan som med aggressivitet, våld, död ska föra dem allra högst upp på den där snutväggen. Gabriel väntar på andra sidan men är inte längre själv, han har Wanda. Och det starka band som funnits mellan Leon och Gabriel riskerar för första gången att brytas.

När Leon och två andra gängmedlemmar rymmer från fängelset börjar jakten och kriminalkommissarie Ewert Grens förs hastigt många år tillbaka när han sida vid sida med José Pereira söker en mördare som Grens vet mer om än vad han själv skulle önska.

Min kommentar
Jag har läst de fem tidigare böckerna i den här serien av Roslund & Hellström och verkligen berörts av dem. I deras böcker är alla på något sätt offer, men utan att för den skull hemfalla åt det sentimentala. Det har tagit emot väldigt att börja läsa denna, mest för att den är så ohyggligt tjock, i kombination med att jag blev lite besviken på förra boken.

Språket är tyvärr lika märkligt och onaturligt i denna som det var i Tre sekunder och det är riktigt jobbigt att komma in i historien. Språket känns pretentiöst, som om det försöker vara något annat, speciellt. I början känner jag mig också lite lätt förvirrad över alla saker som författarna verkar tro att jag vet, det känns nästan som att det är ett krav att man är insatt i kriminella gäng. Ett tag funderar jag allvarligt på att ge upp boken. Något jag aldrig gör. Jag är glad att jag fortsatte för det tar sig och antingen så vänjer jag mig vid språket eller så förändras det.

Ewert Grens dyker inte upp förrän på sida 258, alltså en dryg tredjedel in i boken. Det är synd, han är en del av behållningen i de här böckerna. Även om jag faktiskt tycker att han blir lite för filosofisk här och hans ältande om att en polis ingripande får konsekvenser känns bara märkligt till slut. Alla val får konsekvenser. Även så kallade icke-val, när man väljer att göra ingenting. Det är för övrigt väldigt mycket upprepningar och det känns väldigt tjatigt att läsa om samma sak för fjärde eller femte gången. En annan konstighet är att det dyker upp kursiva ord, ibland mitt i meningar, och annat typsnitt. Det är väldigt störande och jag förstår inte tanken med det.

Något jag inte heller förstår är författarnas val att låta Ana och Thom komma med en idé som förmodligen är den mest korkade jag hört. Det är inte byggnader som är kriminella. I vilket fall är det skönt att de inte försöker servera någon enkel förklaring eller lösning, det finns nog tyvärr inte. Boken är på tok för lång och kunde med lätthet ha kortats ner minst 200 sidor.

Det är svårt att skriva om den här boken för den är otroligt frustrerande att läsa. Den är helt utan hopp. Jag blir helt enkelt förbannad. Över att samhället står handlingsförlamat och tittar på, att alla bara skyller ifrån sig (det är ju i och för sig bekvämt att det alltid är någon annans fel) och över att barn kan förvandlas till monster utan empati. Jag vill verkligen inte tro att det är så här och att det går till på det här sättet. Dessvärre vet jag bättre och jag har allra största förtroende för Roslund & Hellström.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,0 och genomsnittet 3,42 (beräknat på 510 betyg).
På Goodreads hade den 3,30 i genomsnitt (beräknat på 390 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Två soldater: Romeo and Juliet, TinaO och Bokbrus.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 22 december 2015

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 52

Vi är nog många som saknar Annikas bokbloggsjerka och då är det ju tur att det finns någon som plockar upp bollen. Carola på barnboksbloggen har startat sin egen variant av jerkan.

Veckans bokbloggsfråga är: Finns det några bokbloggar som du följer slaviskt och inte missar ett enda inlägg ifrån? Finns det några bokbloggare som du vill lyfta fram lite extra och få fler att upptäcka denna vecka?

Det finns några bokbloggar som jag följer, men med tillägget slaviskt och inte missar ett enda inlägg ifrån tror jag faktiskt inte att det finns någon.

Fyra bokbloggar, tror jag, läser jag i stort sett varje dag, förutsatt att de publicerat något nytt.

Lottens bokblogg, som tycker nästan precis som jag om böcker vi båda läst
Johannas deckarhörna, som jag fått otaliga boktips från och som läser ungefär samma som jag
C.R.M. Nilsson, som egentligen inte alls läser samma typ av böcker som jag, men de vi båda läst tycker vi oftast lika om
Bokhuset, som ger mig tips på skräck- och fantasyböcker

För fler bokbloggstips, se rutan här till vänster med rubriken Favoritbloggar.

Top Ten Tuesday: Böcker jag hoppas Tomten kommer med


Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books I Wouldn't Mind Santa Leaving Under My Tree This Year.

Äntligen en riktigt lätt fråga. Min önskelista har varit klar i flera månader... I år har jag gjort något så ovanligt som att säga att det är filmerna jag prioriterar, men några av de här böckerna hoppas jag hittar till min bokhylla.

1. Jag är en tjuv av Jonas Karlsson
2. Rörelsen: Den andra platsen av John Ajvide Lindqvist
3. Midnattssol av Jo Nesbø
4. Future av Dmitrij Gluchovskij
5. Eldjägarna av Mons Kallentoft
6. Gray mountain av John Grisham
7. Den värld som var vår av Dennis Lehane
8. Hyresgästerna av Sarah Waters
9. Järnblod av Liza Marklund
10. De öde fälten av Elly Griffiths

måndag 21 december 2015

Film: Hobbit - Femhärarslaget

Titel: Hobbit - Femhäraslaget
Originaltitel: The Hobbit: The Battle of the Five Armies
Genre: Fantasy
Regissör: Peter Jackson
Manus: Peter Jackson, Fran Walsh, Philippa Boyens, Guillermo del Toro, J.R.R. Tolkien (bok)
Skådespelare: Martin Freeman, Orlando Bloom, Evangeline Lilly, Ian McKellen, Richard Armitage
Utgivningsår: 2014
Produktionsland: Nya Zeeland | USA
Längd: 144 min
Serie: Hobbit
Såg den på Blu-ray 4 december 2015



Handling
Hobbit - Femhäraslaget är den storslagna avslutningen på Bilbo Baggers äventyr tillsammans med Thorin Ekensköld och de tretton dvärgarna.

Erebors dvärgar har återkrävt sitt hemlands enorma rikedomar men ställs nu inför följderna av att ha släppt lös den skräckinjagande draken Smaug. Då Thorin Ekensköld, konung under Berget, drabbas av draksjukan offrar han både vänskap och heder i sin jakt på den sägenomspunna Arkenstenen.

Oförmögen att få Thorin att ta reson, tvingas Bilbo fatta ett desperat beslut. En gammal fiende har återvänt till Midgård. Sauron, Mörkrets herre, har sänt ut legioner av orcher som utan förvarning går till anfall mot Ensliga berget. När mörkret tätnar omkring deras hårdnande konflikt tvingas dvärgarna, alverna och människorna att välja, ska de gå samman eller låta sig förintas? Plötsligt befinner sig Bilbo mitt i striden, där han kämpar för sitt och sina vänners liv när fem väldiga härar går ut i krig.

Min kommentar
Bilbo, som boken hette när jag läste den, är min favorit av Tolkien. När boken skulle bli film så blev jag ju givetvis glad, men att den skulle bli inte mindre än tre filmer gjorde mig orolig. De två första filmerna såg jag innan jag började skriva om filmer på bloggen, den första fick en femma i betyg och den andra en fyra. Det var exakt ett år sedan jag såg Smaugs ödemark.

På grund av mitt extremt dåliga bok- och filmminne så minns jag ingenting av hur andra delen slutade. Därför blir jag minst sagt förvirrad när jag kastas rätt in i ett kaos med en stor, elak drake (Smaug) och panikslagna flyende människor. Jag fattar först absolut ingenting. Några minnesbilder kommer till slut tillbaka och jag börjar få grepp om saker och ting. Väldigt effektfull start, men ack så förvirrande om man inte ser filmerna direkt efter varandra.

Min oro för tre filmer på en enda tunn liten bok visar sig vara befogad. Det finns ingenting kvar att berätta efter de första två och den här tredje är i stort sett bara ett enda slag. Om man gillar action utan handling så är denna film en guldgruva. Scenerna är extremt utdragna och består mest av effekter, men har inget hjärta. Vilket gör att den blir väldigt kall, bara yta och inget djup. Effekterna är visserligen helt OK och ibland fantastiska. Scenen där Legolas springer på stenar som faller är något av det läckraste jag sett.

Jag blir en aning överraskad när det plötsligt dyker upp en kärlekshistoria mellan en alv och en dvärg. Fullständigt onödig och den tillför ingenting. Kanske är det därför som den inte finns med i boken. Den enda karaktär som jag bryr mig om är Bilbo och det är nog också den enda rollprestation som får väl godkänt. De andra är nästan ointressanta och de verkar dessutom bara ha ett enda ansiktsuttryck (bistert). Till min stora förvåning så ser jag, när jag ska skriva detta, att Mikael Persbrandt står med i rollistan. Det missade jag. Förklaringen kan vara att han tydligen bara är med i två sekunder. Det kan jag inte uttala mig om, eftersom jag inte såg honom alls.

Hur man kan göra nästan åtta timmar film på den här väldigt tunna och enkla boken övergår mitt förstånd (å andra sidan så tycker jag ju inte heller att man kunde det). Tolkien måste vända sig i sin grav om han får veta hur hans mästerverk har förstörts. Trots att betyget sjunkit ett steg för varje film så är detta ändå en måste-se film, om man gillar den här världen. Och det var ju en evig tur att berättelsen började så starkt, med en femma.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 4 171 betyg).
På IMDb hade den 7,5 i genomsnitt (beräknat på 311 803 betyg).
Jag ger den 3,0.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.