Film: The sleepover (2020)

Titel: The sleepover
Originaltitel: The sleepover
Genre: Komedi
Regissör: Trish Sie
Manus: Sarah Rothschild
Skådespelare: Malin Åkerman, Ken Marino, Sadie Stanley, Maxwell Simkins, Lucas Jaye
Utgivningsår: 2020
Produktionsland: USA
Längd: 103 min
Serie: -
Såg den på Netflix 16 oktober 2020





Handling
Vad gör man när ens föräldrar kidnappas av ett gäng internationella tjuvar? Ger sig ut på ett galet äventyr under en natt - med gott om spionutrustning.

Min kommentar
Jag har väl sagt det förut, men på kvällarna brukar TV:n stå på i bakgrunden när vi gör annat och nu är det andra gången på kort tid som jag har fått TV-tips från Go'kväll. Är det ett tecken på att man börjar bli gammal? I alla fall... jag hörde namnet Malin Åkerman och lystrade direkt. Filmen de pratade om var The sleepover och egentligen lät den väl inte som något vi ville se, men Malin Åkerman är Malin Åkerman. Hon är alltid högprioriterad här.

Det här är en fullständigt osannolik film, den har inte ett uns trovärdighet och de flesta av oss har sett det här många gånger förut. Det gör absolut ingenting. Jag njuter i fulla drag, den är både rolig och fartfylld. Sambon frågade vid ett tillfälle "Hur sannolikt är det där?". Då svarade jag "Pengarna tillbaka, i den här typen av film". Det beskriver filmen i stora drag, på den nivån är det. Allt händer.

Jag gillar speciellt att det är nördarna och underdogsen som räddar alltihop. Inte de som borde vara hjältarna. Lille Kevin blir omedelbart den stora favoriten. Han är obetalbar. Även om Maxwell Simkins är fantastisk så gör alla ett bra jobb. Jag kan inte klaga på någonting vad gäller skådespelarprestationer.

Filmen är full av klyschor och den har inga egentliga överraskningar att bjuda på, men den är inte alls så dålig som kritiker och filmsajter antyder.

The sleepover är endast för underhållning och det gör den riktigt bra. Ingen hjärna behöver vara inkopplad vilket gör den perfekt för en fredagskväll efter en tröttsam arbetsvecka. Kanske beror den dåliga kritiken på att de som satt betyg inte har barnasinnet kvar. Kanske är den inget för den som tror sig ha sett allt och hela tiden kräver något nyskapande, men för oss andra: Bara åk med och njut av äventyret!



På Letterboxd hade den 2,4 i genomsnitt (beräknat på 3 503 betyg).
På IMDb hade den 5,5 i genomsnitt (beräknat på 6 251 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Smakebit på søndag: De sju morden på Evelyn Hardcastle

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Boken jag läser nu, De sju morden på Evelyn Hardcastle (The Seven Deaths of Evelyn Hardcastle) av Stuart Turton, har jag hört så väldigt mycket om. Först hörde jag bara bra saker och jag blev jättetaggad på att läsa den. När jag hade satt upp den på min läslista för november så började jag höra bara dåliga saker. Det kändes ju lite motigt, men jag tror att det kan ha varit bra. Mina förväntningar sänktes betydligt och än så länge går läsningen bra.

Kanske är det på sin plats att berätta lite om förutsättningarna... Personen som är jag i smakebiten upplever en sorts Måndag hela veckan (Groundhog Day) och i olika kroppar upplever han samma dag. Om och om igen. Ända tills mordet på Evelyn Hardcastle är löst. Och bara då.

Min smakebit är från sida 217:

Jag hostar blod, kudden är översållad av mörkröda droppar. Jag är tillbaka i butlern igen, min värkande kropp vrålar när jag lyfter huvudet med ett ryck. Pestdoktorn sitter i Annas stol med ena benet korsat över det andra och stormhatten i knät. Han trummar på den med fingrarna, men slutar tvärt när han märker att jag rör på mig.
    "Välkommen tillbaka, mr Bishop", säger han med dov röst bakom masken.

"Sov du lilla videung" av Cilla Börjlind & Rolf Börjlind

Författare: Cilla Börjlind & Rolf Börjlind
Titel: Sov du lilla videung
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 442
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Rönning & Stilton 4
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 20 oktober 2020




Första meningen: Förra gången stod hon lite för nära och fick ett par irriterande blodstänk på sina vita linnebyxor, i natt stod hon längre bak.

Baksidetext
En natt snubblar den hemlösa Muriel över en mager gråtande flicka. Hon heter Folami och har flytt från Nigeria. Muriel tar med henne till en sommarstuga ute i skogen. En eftermiddag attackeras Folami brutalt av en man i grannskapet. Muriel vågar inte bo kvar med henne i stugan utan söker hjälp hos den före detta uteliggaren Tom Stilton.

Han arbetar just nu hos kriminalkommissarie Mette Olsäter. Tillsammans med Olivia Rönning utreder han ett mord på en okänd tonårspojke som hittats nedgrävd i Småland med halsen avskuren. Utredningen har förgreningar till kloakerna i Bukarest.

När Olivia träffar Folami ser hon att flickan bär ett smycke som har kopplingar till den mördade pojken. Tillsammans med Folami lyckas hon och Stilton tränga in i och avslöja en chockerande verksamhet.

Min kommentar
Jag kan egentligen inte påstå att jag blev besviken på förra delen i serien, men jag upplevde den inte alls som lika bra som de tidigare. Eller speciellt den första boken. Det tog i alla fall emot lite att börja läsa Sov du lilla videung, som är fjärde delen.

När historien börjar befinner vi oss på en ö i Filippinerna. Det kändes lite märkligt och under läsningens gång funderar jag en del på hur i hela friden den här prologen skulle kunna passa in. Jag hade inte behövt oroa mig. Det är otroligt snyggt ihopknutet och när jag förstår så drar jag faktiskt efter andan.

Egentligen har jag nog aldrig på riktigt gillat huvudpersonerna i de här böckerna. Vare sig Olivia, Tom, Mette eller Luna är speciellt lätta att tycka om. För somliga är det mer sant än för andra. De är som folk är mest, med både bra och dåliga sidor. Olivia har i och för sig fått lite bättre impulskontroll och är inte lika snabb med att döma andra människor. Tom känns mer och mer som en bra man. Han får betydligt mer kött på benen och blir mer mänsklig. Då är det betydligt enklare att fastna för de hemlösa och utstötta som också befolkar serien. Det är på något sätt de som stjäl showen och också dem jag minns efteråt. Speciellt intressant var det att få veta mer om Muriel. Men jag saknar Mårten, som knappt är med alls, och middagarna hemma hos Olsäters.

Rent generellt så tycker att att det är en bra balans mellan privatliv och yrkesliv, men med tanke på vad som händer i den här boken så är jag lite orolig för att det ska väga över mot det privata. Något som jag, oftast, inte är ett dugg intresserad av. Jag vill ha insamling av information, analysering och problemlösning. Som det har varit i alla fall fram tills nu. Vi får väl se om det blir förstört.

Det är en vidrig historia som vecklar ut sig och tyvärr är den inte ett dugg osannolik. Trots det så är det inte strösslat med några groteska detaljer. Det är inte morden som är i fokus, utan lösningen. Precis som jag vill ha det. Den gruvliga människosyn som dessa svaga, penningkåta och/eller lättmanipulerade människor visar går inte sätta ord på. Temat är visserligen inte exakt samma i den här delen som i förra, men de är ganska lika. Kanske behöver författarna komma på något nytt till nästa.

Jag upplever det som att det har hänt något med språket i den här boken. Framför allt när det gäller ordval, som är lite annorlunda mot tidigare. Och vad är det med de där vattenkarafferna som dyker upp titt som tätt i början? De nämns flera gånger och beskrivs som upphetsande, hoppfulla, själlösa samt obligatoriska och vattnet i dem får epitetet gudabenådat. Ett tag trodde jag nästan att motivet på något skruvat sätt skulle vara vatten.

Sov du lilla videung innehåller många olika trådar att hålla ordning på. Jag tycker detta är den del som håller ihop bäst hittills, tillsammans med första boken. Nu ser jag fram emot att läsa den femte.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,06 i genomsnitt (beräknat på 1 219 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Sov du lilla videung: Just nu - just här, Johannas deckarhörna och Tusen sidor.

It's Finally Fall Book Tag!

Det är dags för en liten höstenkät och denna hittade jag hos Vargnatts bokhylla för ett bra tag sedan

1. På hösten är luften krispig och ren, nämn en bok med en livfull handling.
Jag känner mig inte riktigt bekväm med den här frågeställningen, men Bastarden från Istanbul av Elif Shafak måste ju kvalificera sig som livfull.

2. Naturen är vacker, men döende. Nämn en bok som är vackert skriven men ändå berör stora ämnen som sorg och förlust.
Större än störst av Andreas Roman handlar om vänskap, att växa upp och om drömmar.

3. Hösten är tid för skolstarten. Nämn en facklitterär bok som lärt dig något nytt.
Jag har inte läst någon fackbok på evigheter. Det jag läser för att lära mig nytt finns på nätet.

4. För att hålla sig varm är det bra att spendera tid med människor man älskar. Nämn en familj/hushåll/vänskapsgrupp du skulle vilja utgöra en del av.
Rolands ka-tet (som man hittar i Stephen Kings epos Det mörka tornet) hade jag gärna hört till. Minus alla farligheter då.

5. Alla färgglada löv skapar drivor på marken. Visa en bokhög med höstfärgade ryggar.
En djupdykning i bokhyllan resulterade i den här högen. Jag fick besinna mig lite för där fanns många...

6. Hösten är det ultimata tillfället för historieberättande vid en brasa. Nämn en bok där någon berättar en historia.
Gården av Tom Rob Smith berättas väl egentligen av två personer. Som av en händelse så är berättelserna inte helt överensstämmande.

7. Kvällarna blir mörka. Nämn en bok med en mörk, obehaglig, handling.
Det höll på att hamna en annan bok här, som också utspelar sig någonstans högt upp i landet, men så läste jag Den första frosten av Anna Kuru. Den passar väldigt bra här.

8. Dagarna blir kallare, dela med dig av en kort bok vars handling kan värma någon under en kall och regnig dag.
Mitt hjärta går på av Christoffer Holst är en riktigt hjärtevärmande historia.

9. Hösten återkommer varje år. Nämn en gammal favorit som du snart vill återvända till.
Jag läser inte om böcker, det finns på tok för många som jag aldrig har läst för att jag ska slösa tid på det. Därför tänker jag mig en favoritförfattare i stället och då blir svaret Stephen King. Hans böcker passar bra nu när mörkret kommer tidigt. Eller ja, de passar året runt. Faktiskt.

10. Hösten är den optimala årstiden för mysig kvällsläsning. Dela med dig av din viktigaste accessoarer för mysläsning.
Nu ska man ju så klart svara pläd, te, levande ljus, brasa eller liknande, men nej. Mysläsning = ostbågar.

Hett i hyllan #273

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Ytterligare en från bokrean 2017.

Ja... vad ska man säga om Disclaimer av Renée Knight? Förutom att jag var nyfiken på den länge innan jag köpte den? Den sägs ju vara en psykologisk thriller. Bland det bästa jag vet.

Att den inte har blivit läst kan bero på att jag hade fått för mig att en bokbloggare, vars åsikt jag litar på, inte hade gillat den. Riktigt så var det inte. Upptäckte jag nu när jag faktiskt kollade. Hon var visserligen inte så imponerad av den och vissa saker som beskrivs gör att jag blir lite avskräckt, men så illa verkar det ändå inte ha varit.

Så här står det på baksidan:

En dag ligger en bok på Catherines nattduksbord. När hon börjar läsa inser hon med fasa att boken handlar om henne, och om en hemlighet hon dolt i 20 år. Bara en annan person visste om vad som hände den där sommardagen, men den personen är död sedan länge. Bokens författare har dessutom byggt vidare på historien och det mardrömslika slutet gör Catherine panikslagen. Samtidigt som Catherine inser att hennes enda hopp är att konfrontera sitt förflutna börjar hennes värld att falla samman.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.