"Paradisoffer" av Kristina Ohlsson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 403
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Fredrika Bergman 4
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 31 maj 2014






Första meningen: När flight 573 flyger in mot USA är det tidig kväll.

Baksidetext
En fullsatt Boeing 747 lyfter från Stockholm och flyger mot New York. Kort efter start hittas ett hotbrev på en av flygplanets toaletter. Krav riktas mot både den svenska och amerikanska regeringen, om de inte infrias kommer planet att sprängas. Ett av kraven från kaparna är att regeringen ska ompröva sitt beslut att utvisa en man som Säpo bedömt vara en säkerhetsrisk. Regeringen ställs inför valet att rädda livet på de fyrahundra passagerare som hålls gisslan på tiotusen meters höjd eller att fullfölja utvisningen.

Kriminalkommissarie Alex Recht utreder kapningen av planet tillsammans med den färgstarka Eden Lundell på Säpos kontraterrorenhet.

Fredrika Bergman jobbar temporärt på justitiedepartementet och är inblandad i utvisningsärendet. Hon skickas tillbaka till polisen för att vara kontaktperson mellan regering och polis. Utredningsgruppen får snart klart för sig att planen bakom kapningen är långt mer ondskefull än de någonsin kunnat föreställa sig.

På andra sidan Atlanten inser de amerikanska utredarna att de står inför ett ohyggligt dilemma. Kravet som ställs på den amerikanska regeringen rör ett hemligt fängelse i Afghanistan som kallas Tennyson Cottage. Men vill man verkligen gå kaparna till mötes?

Timmarna går och Fredrika och Alex inser med växande fasa att de snart förlorat varje möjlighet att rädda planet och dess passagerare. Kampen mot klockan blir också en kamp mot de amerikanska myndigheternas skräck för nya terrorattentat. Och snart är bränslet i planet slut.

Min kommentar
Fjärde boken om Fredrika Bergman och hennes kollegor vid Stockholmspolisen. I den här boken har Fredrika börjat ett annat jobb, på justitiedepartementet, så egentligen är de inte kollegor längre (eller, tja, det är ju bara Alex Recht kvar), men tro det eller ej, de får med varandra att göra ändå.

Det finns vissa saker här i livet som skrämmer mig mer än annat. En av de sakerna är att vara på ett flygplan som man vet är på väg att störta. Nu var det inte riktigt så här, men jag visste ju att de skulle störta. Eller egentligen trodde jag väl att det skulle lösa sig på något sätt, men ändå, helt säker var jag ju inte. Jag läste alltså om ett flygplan som i stort sett var på väg att störta. Herregud! Det var spännande. Jag blev frustrerad över de olika inblandades oförmåga att se det som jag såg (i mitten någonstans var jag ganska säker på hur det mesta låg till, i det stora hela) och jag blev alldeles kallsvettig av tanken att faktiskt vara på det där planet.

Temat i boken handlar om övervakning kontra integritet. Får man göra precis vad som helst för att förhindra terrorism? Helgar alltid ändamålet medlen? Har inte terroristerna vunnit då? Jag tycker Kristina Ohlsson gör ett bra jobb när hon, utan föreläsningar, inte skriver en på näsan vad man ska tycka utan låter läsaren dra sina egna slutsatser.

Naturligtvis har jag ju en del invändningar... Jag tycker det är lite synd att de framgångsrika kvinnorna är de som framställs som minst sympatiska (missförstå mig inte, jag gillar både Fredrika och Eden, men visst är de lite manhaftiga?). Tyvärr är det väl så det ligger till i verkligheten, men då kan man ju förbättra den fiktiva världen. Jag är inte heller helt säker på att man fick reda på vad bombhoten dagen innan hade med allt att göra, hur hängde de ihop med det bombhotade flygplanet? En annan sak jag stör mig på är att en del karaktärer beter sig ologiskt och/eller bara konstigt. Till exempel den där amerikanen på flygplanet, vem hade inte reagerat som Erik? Det hade ju varit tjänstefel att göra på något annat sätt. Och en liten, liten detalj, när en bok utspelar sig ett specifikt år och man helt enkelt hittar på ny statsminister, utrikesminister, justitieminister och liknande så blir jag väldigt förvirrad. Det är inte något egentligt problem, det bara stör mig.

Boktipsets estimerade betyg var 3.9. På Goodreads hade den 3.52 i genomsnitt. Jag ger den 5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Paradisoffer: Lotten, Annika och Bokbrus.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.