Titel: Polarnatt
Genre: Drama
Antal sidor: 389
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Systrarna Stiernfors 2
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2016
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 september 2018
Första meningen: Sommaren var smäktande het och en söt doft av vildkaprifol spreds med vinden.
Baksidetext
Elisabeth Stiernfors står i tur att gifta sig och sammanförs med den osympatiske friherren von Strauss. När den fattige språkadjunkten Mathias Storm förälskar sig i henne ställs hon inför ett svårt val och den enda hon har att anförtro sig åt är sin kammarflicka Vera. Det leder till en vänskap som växer sig allt starkare – men som också blir allt mer komplicerad. Till sist vet Elisabeth varken ut eller in. Vem är den rätte för henne och vad händer med Vera om hon gifter sig?
Samtidigt kämpar storasyster Cecilia för att få sitt äktenskap med Jacques Rousseau att fungera. Hon vantrivs på den nergångna Apelgården och snart förstår hon att huset bär på en mörk hemlighet. När ett litet barn lämnas vind för våg på gården och Jacques förbjuder Cecilia att hjälpa det tvingas hon ta ett svårt beslut...
Min kommentar
För två år sedan fick jag de två första delarna i den här serien av författaren. Norrsken, förra delen, läste jag ganska snabbt, men sedan har den här andra delen blivit stående oläst i hyllan. Märkligt nog, för jag gillade ju Norrsken. När jag nu i somras upptäckte att tredje delen ska släppas i höst så kände jag att det minsann får vara dags.
Miljön är lite speciell, för mig, eftersom den utspelar sig i staden där jag bor (Lund), men för 150 år sedan. Det är inte svårt att se den staden framför sig, inte alltför mycket verkar ha förändrats. I alla fall inte i innerstan. Jag kan till och med nästan känna lukterna och höra ljuden. För min del så hade det gärna kunnat vara mer av den miljön.
Första delen handlade mest om Cecilia, den äldsta systern, och även om även hon förekommer här så kan man nog säga att Elisabeth, mellansystern, är huvudperson i Polarnatt. Jag tycker att man får lära känna både Cecilia och Elisabeth på ett bra sätt, det är bara den yngre systern, Amelie, som är lite i skymundan. Hon verkar, å andra sidan, inte speciellt sympatisk. Relationen mellan Elisabeth och Vera kan jag tycka känns lite krystad, men visst, så kan det säkert ha varit. Mamman i familjen är den som driver på sina döttrar att gifta sig "uppåt", vilket ju är lite typiskt. Så där är det ju ofta fortfarande, att det är kvinnor som är mest elaka mot andra kvinnor. Pappan är lite mer "modern". Även Mathias Storm är lätt att tycka om och jag gillar verkligen att inte alla män är svin. Men oj vad jag saknar farmor Margaretha och Sophie, de var riktiga ljuspunkter i första boken.
Den "historiska" tråden, eller vad man ska kalla den, känns onödig. Den behövs överhuvudtaget inte, detta är alldeles tillräckligt spännande, intressant och bra utan den utvikningen. Ältandet och upprepningarna, som jag störde mig på i Norrsken, är helt borta här. I alla fall så är det inget jag tänker på. Jag fångas in redan från början och hålls effektivt kvar.
Jag blir så oerhört ledsen när jag läser, jag tror verkligen att det var så här. Att kvinnorna var lite av ägodelar som männen gjorde som de ville med och att många kvinnor faktiskt inte tyckte det var konstigt eller fel. Många förtryckta kvinnor tror ju att de är fria och självständiga än i dag. Det jag gillar mest med historien är att allt inte är så lätt och rosaskimrande som det ofta är i romantiska böcker. Det blir liksom mer trovärdigt tack vare alla motgångar. Låt dig alltså inte avskräckas om du inte gillar romantik. Detta är mer en historisk roman än en kärleksroman.
Nu ser jag fram emot tredje delen, Midnattssol, och det är väl ingen högoddsare att gissa att den handlar om Amelie, den osympatiska systern. Jag hoppas få återse även Cecilia och Elisabeth, jag måste ju få veta hur det ska gå för dem. Men titlarna förstår jag inte. Varför låter det norrländskt när böckerna utspelar sig i Skåne?
Boktipsets estimerade betyg var 3,3 och genomsnittet 3,4 (beräknat på 42 betyg).
På Goodreads hade den 3,59 i genomsnitt (beräknat på 71 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Polarnatt: Bokhyllan, Bokbabblaren och Läsesalongen.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Jag har ju fått för mig att jag inte gillar historiska romaner, men ibland så blir jag lockad ändå. Som nu.
SvaraRaderaDå får du kanske fokusera mer på den romantiska biten ;)
Raderavilken fin första mening
SvaraRaderaTror aldrig jag har känt vildkaprifol, men det låter bra :)
Radera