söndag 5 juni 2022

Smakebit på søndag: Alibi AB

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I dag bär det av till Göteborg, för den årliga hotellweekenden. Dags att återigen rensa öronen från skånskan och höra en massa göteborgska igen. Det är alltid en lika härlig upplevelse. En del planer har vi, men förhoppningsvis blir det tid för ren avkoppling också. Ligga och läsa på hotellrummet är faktiskt inte fel det heller. Mamma och syskon ska ju så klart träffas, men dem klarar vi av samtidigt 🙂

Kanske kommer jag att läsa ut Alibi AB av Christina Larsson på tåget. Det beror lite på hur resan avlöper och medpassagerare (och då menar jag inte sambon). Smakebiten kommer ur den ändå. Jag kan ju också nämna att den här boken tydligen heter Allt eller inget, Viola. Också. Den har tydligen omarbetats, bytt namn och infogats sist i en trilogi där den egentligen gavs ut först... tror jag. Nåväl, det verkar inte vara en "riktig" serie, med samma karaktärer, men det vet jag ju inte säkert.

Min smakebit är från sida 148:
Viola såg sig omkring i lokalen. Allt var ordnat och klockan var sex minuter i tre. Snart skulle Felix komma. Viola blickade mot utgången och ut genom skyltfönstret där två killar höll på att sätta upp en stor skylt med deras företagsnamn och telefonnummer i stora röda bokstäver. Rött var en färg som drog blickarna till sig och stod för handlingskraft.
    Viola hade fått sätta klockan på halv fem i morse eftersom hon ju var tvungen att hinna med veckotvätten, bada, tvätta håret och handla mat, fixa frisyren med hårpomada och köpa en kostym med tillhörande skjorta och slips innan hon skulle arbeta med de saker som hade med företaget att göra.

lördag 4 juni 2022

Månadsbokslut maj 2022

Antal lästa böcker i maj 2022: 7

26. Morsarvet av Christina Granbom
27. Rosieeffekten av Graeme Simsion
28. Den tunna blå linjen av Christoffer Carlsson
29. Den andra kvinnan av Greer Hendricks & Sarah Pekkanen
30. Olympia av Mons Kallentoft
31. Terapeuten av Alex Michaelides
32. 13 svarta sagor om ond bråd död

Antal lästa sidor: 2401
Genomsnitt/dag: 77
Genomsnitt/bok: 343

Snittbetyg: 3,57
Ingående i serie: 4
Påbörjade serier: 1
Avslutade serier (läst senast utgivna/översatta): 1

Drama: 0
Feelgood: 0
Humor: 1
Kriminalroman: 3
Lad-lit: 0
Romance: 0
Science fiction: 0
Skräck: 1
Thriller: 2

Boktolvan: 1 (5/12)
Finish that series: 1 (6/12)
Hyllvärmare: 4 (22/36)
Vi möts igen: 1 (3/6)

Kvinnor: 2
Män: 4
Duo: 1

Originalspråk (svenska): 4
Originalspråk (engelska): 0
Författare jag inte läst tidigare: 5
Biblioteksböcker/e-lib: 0
Streamingtjänst: 0

Ljudböcker: 0
Recensionsexemplar: 2

Antal nykomna böcker: 13
Antal bortskänkta böcker: 14

Månadens bästa: Den tunna blå linjen av Christoffer Carlsson
Månadens överraskning: Den andra kvinnan av Greer Hendricks & Sarah Pekkanen
Månadens besvikelse: Morsarvet av Christina Granbom
Månadens roligaste: Rosieeffekten av Graeme Simsion
Månadens mysigaste: -
Månadens otäckaste: 13 svarta sagor om ond bråd död

Kommentar:
Det kändes lite som att läsningen tog emot i maj, i alla fall ganska ofta. Känslan visade sig stämma, åtminstone skvallrar antalet lästa sidor, sämst hittills i år, om det. Betygssnittet blev inte heller så imponerande, bara januari var sämre.

Fyra verkar var det normala antalet böcker (Granbom, Simsion, Kallentoft, Carlsson) som ingår i serier, det blev det i alla fall även i maj. Bara en av dem (Granbom) är första delen i serien och det är högst tveksamt om jag fortsätter att läsa den. En är också antalet (Carlsson) som är sista delen i sin serie och den ingår även i min Finish That Series-utmaning. I Vi möts igen-utmaningen blev en bok (Simsion) läst och det blev det i Boktolvan (Hendricks & Greer) också. Utmaningar går som tåget, eller så kan man kanske inte säga längre... Jag ligger i alla fall i fas eller göre i samtliga.

Jag gjorde en medveten ansträngning att läsa lite nyare böcker, efter att jag var klar med det jag hade planerat, så det blev bara fyra hyllvärmare lästa. Två av dem har till och med varit med i Hett i hyllan. Två recensionsexemplar blev lästa också.

Maj är ju min födelsedagsmånad så det blev ganska många böcker som flyttade in. Av de 13 som kom hem till mig så var tio stycken presenter. Två köpte jag själv och ett recensionsexemplar ramlade in som en överraskning. Eftersom vi äntligen kunde ha kalas så anordnades återigen ett bokbord och där plockade släkten på sig 15 böcker, som nu alltså har hittat nya hem. Tyvärr så saknas en av de lästa  böckerna på fotot. På något sätt lyckades den boken leta sig upp på bokbordet innan jag tog bilden.

Om månadens bästa: Den tunna blå linjen blev ett ganska självklart val här.
Om månadens överraskning: Den andra kvinnan gjorde en i det närmaste fantastisk upphämtning efter en rejält skakig start.
Om månadens besvikelse: Jag hade både hoppats och trott att Morsarvet skulle vara bättre.
Om månadens roligaste: Det var bara en rolig bok så Rosieeffekten hade inget motstånd alls.
Om månadens mysigaste: Jag skulle nog inte klassa någon av dessa böcker som mysig.
Om månadens otäckaste: Samtliga noveller i 13 svarta sagor om ond bråd död var läskigare än de andra böcker jag läste.

fredag 3 juni 2022

En hel hög nya böcker

Det enda jag brukar önska mig när jag fyller år är böcker. Så även i år. Sambon fick en lista, som naturligtvis är rangordnad, och det här fick han ihop.

Pakten av Sharon Bolton, Summan av alla synder av Louise Penny, Natriumklorid av Jussi Adler-Olsen, Skärseld av Tina Frennstedt, Grissly av Mons Kallentoft, Hela sanningen av Cara Hunter, Verkligheten av John Ajvide Lindqvist, En förlorad man av Jane Harper, Falska vänner av Jane Harper och Dagen är kommen av Ninni Schulman. Detta var faktiskt hela listan han fick så nu, en liten kort tid, så är önskelistan tom.

Det dök upp en liten överraskning också, Döden för oss samman av Håkan Mattsson. Jag är osäker på om jag har noterat den här i bokfloden, men den låter ju som att den kan vara spännande. Det här ska tydligen vara första delen i en spänningstrilogi. Vad det nu betyder. Tack till Modernista!

torsdag 2 juni 2022

Hett i hyllan #355

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Vi stannar ett tag i maj 2018.
Love Kölle hade jag inte läst något av när hans Ingrid dök upp i inboxen.

När Swedish Zombie beslutade sig för att upphöra med nyhetsbreven så var det nog många med mig som blev ledsna. De skickade nästan alltid med en e-novell och det är alltid kul att upptäcka nya författare på det sättet. Den här fanns med i det sista nyhetsbrevet. På den tiden hade jag, som sagt, inte läst något alls av författaren, men det har jag gjort under de åren som har gått. Dock bara noveller. Det har väl inte alltid gått så bra, men detta är väl mer en kortroman så det är något helt annat.

Så här står det på baksidan:
Ingrid Eskilsson är en rar liten tant som på bred östgötska charmar sin omgivning och alltid har ett gott ord till övers för andra. Om dagarna arbetar hon som församlingsassistent inom Svenska kyrkan i Linköping. På nätterna praktiserar hon nekromanti - magi och trollkonster som låter henne kommunicera med de döda och väcka dem till liv.

Mer än något annat vill Ingrid knäcka odödlighetens gåta, och till sin hjälp tar hon därför Magnus Benedictus Petri, biskop i Linköpings stift under digerdödens härjningar, och mästernekromantiker i hemlighet. Problemet är dock att när den 700 år gamla biskopen kommer tillbaka till jordelivet visar det sig snart att han har en helt egen agenda...
Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 1 juni 2022

Bok: Den tunna blå linjen av Christoffer Carlsson

Författare: Christoffer Carlsson
Titel: Den tunna blå linjen
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 363
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Leo Junker 4
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2020
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 maj 2022




Första meningen: Det kommer ett brev med posten.

Baksidetext
Hösten 2015. Terrordåd i Paris, flyktingströmmar som rör sig genom Europa och den svenska polisen upprättar gränskontroller. Samtidigt går rykten om att en av bombmännen från Paris lyckats ta sig till Sverige. Vem är han? Planerar han ett nytt terrordåd?

Fem år tidigare mördades den prostituerade Angelica Reyes och mordet väntar fortfarande på att klaras upp. Leo Junker får ett brev från en förrymd brottsling, en brottsling han känner blott alltför väl, som rör mordet på Reyes. I skuggan av terrorhotet återupptar Junker utredningen.

Min kommentar
Att börja läsa Den tunna blå linjen kändes riktigt bra, efter att Christoffer Carlsson återupprättade sin status hos mig med förra delen. Detta är ju då den fjärde och avslutande delen om Leo Junker och ja, det känns lite vemodigt nu ändå. Trots att vi inte var såta vänner i de två första böckerna.

Christoffer Carlsson har en fantastisk förmåga att berätta väldigt mycket med väldigt få ord. En konst som inte alla författare behärskar, eller kanske inte vill använda. Med den här boken så tycker jag att han har förfinat sitt berättande till, nästan, perfektion.

Det jag nog uppskattar mest med den här typen av berättande är att det inte finns något onödigt alls här. Inga onödiga beskrivningar eller förklaringar av saker och ting. Man får helt enkelt lov att tänka och känna själv. Det finns inte ens några onödiga karaktärer, de är föredömligt få. Det går bevisligen att få ihop en både oviss och spännande historia utan att fylla den med oviktiga människor, vars enda syfte (i andra böcker då) verkar vara att göra det klurigare. Det är ett knep som Christoffer Carlsson inte behöver ta till.

När jag säger spännande så menar jag inte den nervdarriga, nagelbitande sorten utan det är spännande på det intressanta sättet. Det går lika bra det. Här är det känslan och stämningen som är de centrala bitarna och spänningen kommer i andra hand. Egentligen är det mer tankar än action. Det är mycket funderingar över den tunna blå linjen, som inte alltid är så knivskarp som man kunde hoppas och önska. Relationer är också viktigt, och då menar jag inte den romantiska varianten. Den jag har tyckt mest om är den mellan Junker och Birch. Det är inte ofta som man råkar på en bra jobbrelation mellan poliser i en deckare.

Jag vet inte om det är så (har inte minnet av de tidiga delarna så färskt), men jag uppfattar det som att den röda tråden genom samtliga delar verkar vara korrumperade poliser. Något som så klart finns, men som jag vanligtvis inte gillar att läsa om. Här fungerar det ändå och till och med väldigt bra. Förmodligen beror det på att de poliser man följer inte är de som är korrumperade. Oftast är de bra och rättrådiga poliser. Det är ju hanteringen av vänskapen med Grim som Junker inte alltid sköter så bra, men man kan ju inte vara felfri.

Att verkliga händelser och skeenden blandas in ökar på trovärdigheten. Inte så att de spelar någon avgörande roll, egentligen, men de ligger hela tiden och pyser i bakgrunden. Alla minns väl hösten 2015, antar jag. Ibland blir jag osäker på om det är fakta eller fiktion jag läser.

Den tunna blå linjen är ett bra och passande avslut på serien och nu hoppas jag att Leo Junker får framleva resten av sitt liv i lugn och ro. Det är han värd. Själv ser jag fram emot att läsa annat av Christoffer Carlsson.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,73 i genomsnitt (beräknat på 165 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigRåSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Den tunna blå linjen: Lottens bokblogg, och dagarna går och Tankar från en samlares hjärna.