fredag 10 mars 2017

Bokbloggsjerka 10 – 13 mars

Fredag! Vi kör väl på med Annikas bokbloggsjerkan.

Annika blev inspirerad av en fråga hon läste härmodagen. Veckans fråga: "What was the last book you read, which wasn’t originally written in your native language?".

Det var faktiskt ett manus till en bok som ges ut i höst, The Whiz Mob and the Grenadine Kid av Colin Meloy och illustrerad av Carson Ellis, som jag läste ut tidigare i veckan. Den säga vara en bok för åldern 8-12.

Jag läser egentligen bara på svenska, om jag får välja själv, eftersom både fackböcker och arbetsmiljö verkar vara på engelska. Det känns lite som att svenskan glöms bort och när man tittar på hur det skrivs nu för tiden så borde fler läsa på svenska i stället för att "öva upp" sin engelska. Till och med i tidningar hittar man både felstavningar och särskrivningar. Och ja, jag är språkpolis, har alltid varit och kommer alltid att vara.

40 kommentarer:

  1. jag är ingen språkpolis - intresserad av språkets förändringar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förändringar går jag med på, men fel som bara kommer sig av slarv eller okunskap accepteras inte :)

      Radera
  2. Jag håller ju med dig Hannele. I princip i alla fall. Men med särskrivningarna förlorar vi ju möjligheten att sätta ihop ord som "särskrivningshysteri" och "språkpolishatare". I engelska språket pågår en motsatt utveckling. Där hittar man numera ord som "spellingmistake" och "wrongspelling" men ännu får man hålla tillgodo med "language police". Det är alltså inte bara de hilariska felsyftningarna (en svart hårig sjuk sköterska; den hårt pressade kassa personalen) som gör att jag irriterar mig på särskrivningarna. Jag gillar svenskans unika ord skapar egenskaper. Eller hur?
    Ellington

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det var precis det här jag menade. Hur ska jag kunna veta om "en svart hårig sjuk sköterska" betyder just det som står eller om det betyder en svarthårig sjuksköterska :)

      Radera
    2. Förändring som gör det lättare och bekvämare att göra sig förstådd är naturligtvis bra. Förändringar som försvårar kommunikationen är dåliga. "Språkpolisers" uppgift kan aldrig vara att bevara språket som det är. Däremot att verka för effektiv kommunikation. Vilket är en annan sak.
      Ellington

      Radera
    3. Jag tar gärna till mig nya ord och liknande, så förändringar i sig har jag inget emot. Jag vill bara att det man skriver/säger ska vara rätt :)

      Radera
  3. Jag är också språkpolis, så jag förstår precis ;)
    Ha, det där rimmade ju :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är alltså inte bara språkpolis utan även en rimmare :)

      Radera
  4. Föredrar också att läsa på svenska!

    SvaraRadera
  5. Här en språkpolis till. Men det har blivit tuffare omkring oss ... :-D

    SvaraRadera
  6. Jag läser mest bara på svenska jag med :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nöjesläsning ska ju vara just nöje, inte läxa :)

      Radera
  7. Jag kan också var en riktig språkpolis emellanåt ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att jag inte är ensam :)

      Radera
  8. Så bra, då är det alltså inte bara jag som är petig o reagerar på alla felstavningar i press och liknande. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just i tidningar och liknande stör det mig otroligt mycket. Det är ju liksom deras jobb, men det blir bara värre och värre där. Också.

      Radera
  9. Särskrivningar är en av mina pet peeves, men försöker att inte vara för mycket av språkpolis annars, åtminstone inte när folk pratar. Svårare än man kan tro...

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag var yngre sa jag alltid till när andra sa fel, när jag blev äldre blev jag lite mer ödmjuk :) Nu blir jag egentligen bara irriterad på riktigt när de som jobbar med skrivande skriver fel :)

      Radera
  10. Jag funderade mycket på särskrivningar igår på jobbet. Det är himla svårt att veta ibland om de medicinska orden ska skrivas ihop eller inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan jag lätt tänka mig och det är ju inte ord som man kanske använder till vardags och då kan det bli lite jobbigt.

      Radera
  11. Blir bara böcker på svenska för mig med. Har vissa språkliga käpphästar, men är långt ifrån någon språkpolis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Särskrivning är nog min största käpphäst. Och de/dem :)

      Radera
  12. Jag är också språkpolis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi verkar vara några stycken :)

      Radera
  13. Läser helst på svenska för att det är skönast så. Men försöker läsa engelska böcker någon gång ibland bara för att träna på språket lite. Är nog lite av språkpolis med, kan störa mig väldigt på särskrivningar, felaktiga kommateringar och liknande. Är säkert inte den bästa själv på att skriva rätt alla gånger även om jag försöker. Men när jag läser vill jag gärna ha ett bra språk utan alltför mycket felaktigheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att "vanliga" människor gör fel kan jag tycka känns mer OK än om de som jobbar som, till exempel, journalister gör det. Just särskrivningar kan få mig att bli riktigt irriterad.

      Radera
  14. avskyr särskrivning. är ocksåspråkpolis, men jag vänder oftast mina aggressioner inåt eftersom folk blir så arga när en säger något...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det brukar inte tas emot så bra om man säger något, nej, så det slutade jag med för ganska många år sedan. Irriterad blir jag dock fortfarande ;)

      Radera
  15. Jag är absolut ingen språkpolis men chattspråket har jag svårt för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du menar förkortningar när du säger chattspråk så håller jag med. Jag avskyr förkortningar, eftersom de inte alltid betyder samma för alla.

      Radera
  16. När jag var yngre läste jag en hel del på engelska men nu är det mest svenska som gäller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog alltid envist nöjesläst på svenska :)

      Radera
  17. Till och med jag som är dyslektieker stör mig och märker av och stör mig på särskrivningar osv, så kan bara tänka mig hur jobbigt det ska vara för er språkpoliser :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Särskrivningar är en styggelse, det är något av det värsta jag vet eftersom det inte bara är fel utan ofta får det en helt annan betydelse.

      Radera
  18. Håller med, just sär skrivningar ops särskrivningar menar jag givetvis :) verkar snart så accepterat att det höjs på ögonbrynen om man inte gör det. Skriva som man pratar, hur svårt kan det vara?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man skriver isär ett ord så kan det ju få helt motsatt betydelse. På stationen i Hässleholm fanns en skylt där det stod "rök fritt". Det var väldigt nära att jag gjorde just det, bara för att :)

      Radera
  19. Jo, svenska är väldigt påverkat av engelskan... Känner själv (då jag läser mycket på engelska) att jag oroar mig för att det påverkar mitt språk dålig trär jag författar på svenska... Det är svårt det där ^^;

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju lite det jag tycker :) Alla läser på engelska för att träna på den och svenskan är det ingen som tränar på.

      Radera