fredag 31 augusti 2012

"En dåre fri" av Beate Grimsrud

Genre: Drama
Antal sidor: 442
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: Sveriges Radios Romanpris 2011
Serie: -
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (första) 2010 (min) 2010
Format: e-bok
Källa: Bibliotek
Utläst: 16 augusti 2012




Första meningen: Det är jag som är Eli.

Baksidetext
Eli bor ensam i sin lägenhet, och ändå inte. Espen, Emil och Erik finns också där. Deras röster har följt henne hela livet. Så småningom kommer också prins Eugen. Hennes terapeut kommer också, för att hjälpa henne att klara vardagen och vanligheten. Hon är periodvis inlagd på psykiatrisk avdelning, och i vården möter hon både omhändertagande och oförståelse. Elis vilja att leva och skapa är stor, men rösterna inom henne bråkar och stör. Ändå skriver hon hela tiden, gör film, reser och framträder på uppläsningar. Som författare röner hon framgång efter framgång, medan kampen mot sjukdomen pågår.

Min kommentar
Vilken otroligt jobbig bok att läsa. Jag vet inte alls hur det är att ha multipla personligheter, men jag har inte några som helst svårigheter att tro på det som står här. Det är så detaljerat att jag ett tag funderade på om det möjligtvis kan vara en självbiografi. Det finns uppenbara likheter mellan författaren och Eli, i alla fall vad gäller böcker och filmer.

Eli är en fantastisk personlighet som aldrig ger upp, hur jobbigt det än är. Hon har ett ofantligt bekräftelsebehov och måste bli sedd hela tiden. Och duktig måste hon vara, gärna bäst. Om hon har bestämt något så är det så, det går inte att ändra. Hennes kreativitet och energi är gränslösa. Kanske skapas det andra personligheter i henne för att hon är den hon är. Eller så är hon den hon är för att hon har flera personer inom sig. Det är som att fråga vilket som kom först; hönan eller ägget. Eli är också lite motsägelsefull. Hon säger att hon är emot litteratur, men hon är själv författare. Utan att kunna läsa, om jag förstått saken rätt.

Annars är det inte speciellt svårt att se hur hon har fått problem. Hennes far verkar vara en riktig konstnärssjäl, otroligt disträ och inte alls att lita på vad det gäller löften. Han kan till exempel komma hem med fel barn från dagis, eller så följer han efter en godtycklig bil när han är ute och kör. Han kan nämligen inte välja vart han ska. Eli verkar också ha blivit instängd på en mörk toalett när hon var yngre och blev för jobbig. Och hennes farmor straffar henne när hon tappar ett glas i golvet efter att hon bränt sig på kokhett vatten. Inte någon speciellt lätt uppväxt.

Några kängor till (psyk)vården delas också ut. En terapeut säger att Eli är för dålig för terapi. Och Eli själv tycker att sjukvården är bedrövlig när den inte kan se skillnad på en hjärnskakning och en psykos.

Men det jag tar med mig från boken är en affisch som Eli ser, där två personer pratar. Den ena säger "En dag ska vi dö", då svarar den andra "Alla andra dagar ska vi det inte".

Den här boken representerar Norge i den nordiska läsutmaningen, men som jag förstått det så bor Beate Grimsrud nu i Sverige och det verkar som att boken är skriven både på norska och svenska i original.

Boktipsets estimerade betyg var 4.6. Jag ger den 4.5.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om En dåre fri: Fiktiviteter, Fru E och All kinds of books.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

2 kommentarer:

  1. Svar
    1. Den var otroligt jobbig att läsa, men samtidigt otroligt bra, ja :) Jag är glad att jag läst den.

      Radera