Titel: Artemis
Genre: Science fiction
Antal sidor: 339
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Artemis
Översättare: John-Henri Holmberg
Serie: -
Förlag: Bookmark Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 januari 2018
Första meningen: Jag tog långa skutt över den grå, dammtäckta terrängen på väg mot Conradbubblans enorma kupol.
Baksidetext
Månstaden Artemis är paradiset i rymden för rika turister och excentriska miljardärer, alltså.
För Jazz är det alger till frukost, ölsubstitut på kvällen och en brits under marken. Till den dag hon erbjuds en oemotståndlig summa för att begå det perfekta brottet.
Men givetvis är inget så enkelt som det framstår. Jazz upptäcker snart att hon hamnat mitt i en konspiration för kontrollen av hela Artemis och att hennes enda chans att överleva hänger på en plan som är betydligt mer riskfylld än det brott hon lovat att utföra.
Min kommentar
Jag fullkomligt älskade Ensam på Mars, både som bok och film. Att säga att jag har väntat på den här boken är något av en underdrift, liksom att säga att mina förväntningar var skyhöga innan jag började läsa. Inte en speciellt lätt eller tacksam uppgift för en författare.
Detta är ingen ny Ensam på Mars. Definitivt inte. Det var väl heller inget jag egentligen hade räknat med, men jag tycker det är en helt okej thriller. Jag säger thriller för den skulle nog ha kunnat utspela sig var som helst. Hade det inte varit för de extra problem som uppstår (som att man inte kan vara utomhus utan rymddräkt och lite annat) så hade jag knappt märkt att vi befann oss på månen. Med det vill jag säga att jag inte får någon känsla för miljön, den spelar inte så stor roll.
Det finns inte så många karaktärer med här, Artemis har bara ca 2000 invånare och är väl att betrakta som en småstad. Alla känner alla, med allt vad det innebär. Jazz själv finns det en hel del att säga om. Hon är framför allt könlös (i betydelsen att hade hon inte kallat sig för hon så hade hon lika gärna kunnat vara en han), en så kallad gender-bender här skulle inte bli konstig på något sätt. Hon tänker och pratar mycket om att ligga, men faktum är att hon inte gör det en enda gång i hela boken. Jag har väldigt svårt för att gilla Jazz, trots att jag gillar tuffa och kaxiga karaktärer. Inte för att hon är en osedvanligt frigjord kvinna, som går sin egen väg och inte ger ett vitten för vad andra kan tänka om henne, utan för att jag gärna vill ha en gnutta ödmjukhet med den där kaxigheten. Något som Jazz helt saknar. Eller i alla fall är det något hon inte låtsas om att hon har. Det visar sig ändå att hon är en bra människa och när jag får veta varför hon gör i stort sett vad som helst för att få ihop de där fyrahundrasextontusen niohundratjugotvå mulang ("valutan" på månen), som är orsaken till att hon väljer att utföra brottet, så tycker jag nästan om henne.
I Artemis finns inga lagar, eftersom där finns så många olika kulturer som alla har olika värderingar på saker och ting. Det mesta sköts internt, med grannar/släkt som bankar på den som beter sig mindre bra. Det kan man ju tycka vad man vill om, men så där kan det bli när alla ska ha rätt. Jag får en liten känsla av att Andy Weir har försökt att skriva en bok som på något sätt skulle bli politiskt korrekt (genom att ha med alla typer av människor), men verkligen hårdra det där med att alla är lika. Här spelar nämligen kön, sexuell läggning eller religion ingen som helst roll, ingen bryr sig om vad du är, bara hur du beter dig. Alla behandlas exakt lika.
Humorn som funkade så bra med den ödmjuke Mark Watney på Mars är nu väldigt mycket råare och rakt på. Helt utan censur. För mig blir det lite för flåsigt, eller vad jag nu ska kalla det. Inte heller alla tekniska detaljer funkar så bra i den här boken, det mesta blir lite för mycket och lite för osannolikt. Men, nu har i alla fall Andy Weir klarat av den jobbiga tvåan och nu ser jag fram emot hans nästa bok.
Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 2,7 (beräknat på 3 betyg).
På Goodreads hade den 3,7 i genomsnitt (beräknat på 48 044 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Artemis: Bokhuset, Boklysten och Vargnatts bokhylla.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Flåsigt var ett bra ord, precis så upplevde jag det. Tyvärr ( för min del eftersom jag inte gillade ) så verkar trean eventuellt bli en uppföljare till Artemis.
SvaraRaderaJag är inte så där jätteförtjust i flåsigt så en uppföljare på denna... nja, inte om den är likadan. Den kan ju så klart bli bättre :)
RaderaLåter inte riktigt som min genre men jag kanske ändrar mig om jag börjar läsa.
SvaraRaderaI så fall skulle jag hellre rekommendera hans Ensam på Mars.
RaderaJag hade ganska roligt åt Ensam på Mars, den var småkul och väldigt intressant. Jag tror att jag skulle tycka bättre om filmen. Bra att han har skrivit en ny bok. Ska läsas vid tillfälle, förmodligen när den kommit på pocket.
SvaraRaderaFilmen Ensam på Mars är lika bra som boken :) Hoppas du kommer att gilla denna!
RaderaJag är rätt glad över att jag bestämde mig för att skippa denna...
SvaraRaderaJa, och jag är nog glad att jag läste den :)
Radera