Bok: Lögner av Kim Faber & Janni Pedersen

Författare: Kim Faber & Janni Pedersen
Titel: Lögner
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 458
Originalspråk: Danska
Originaltitel: Løgner
Översättare: Leif Jacobsen
Serie: Martin Juncker 5
Förlag: Bokförlaget Polaris
Utgivningsår: (original) 2024 (min) 2024
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 augusti 2025




Första meningen: Pojken hette Lukas, var elva år och hade varit försvunnen i lite mer än ett dygn.

Baksidetext
Robert Danius har suttit inne i sju år för mordet på en elvaårig pojke och när ny information kommer upp till ytan ses hans fall över och han friges. Poliserna Signe Kristiansen och Martin Juncker, som utredde fallet, är långt ifrån övertygade om Danius oskuld och i smyg inleder de en ny utredning, stick i stäv med sina chefers order.

Några dagar efter frisläppandet av Danius försvinner Asser Larsen, en chefsjurist inom Köpenhamnspolisen som spelade en huvudroll i ett storskaligt tillslag mot den albanska maffian. Junckers och Signes unga kollega, Nabiha Khalid, får i uppdrag att hitta Larsen, och när hon fördjupar sig i fallet dyker det upp några märkliga sammanträffanden. Bland annat att Asser Larsen tidigare i karriären varit försvarsadvokat åt Robert Danius.

Min kommentar
Ända sedan jag läste första delen i den här serien så har jag varit fast. Delarna får inte stå olästa i hyllan speciellt länge (allt är ju relativt). Lögner är femte delen och den köpte jag faktiskt så sent som i februari i år. Och nej, de här böckerna är inte på något sätt fristående enligt min mening, det är alldeles för mycket som händer i karaktärernas liv för det.

Det är en väldigt intressant ... ja, vinkling eller vad man ska kalla det, i den här boken. Jag tror inte att jag har läst någon med en liknande handling. Bara för att man är ett svin så behöver man inte vara skyldig till allt. Bara för att man är frikänd för ett brott så behöver man inte vara helt oskyldig till andra.

Här är ett överflöd av karaktärer, precis som det brukar i den här böckerna. Det är nästan lika många poliser och andra inom rättsväsendet som övriga. Trots det så blir det aldrig krångligt att hålla ordning på dem. De som är viktiga är mycket tydliga.

Martin Juncker har blivit något av en favorit. Jag gillar hans mänsklighet. Hans kollega Signe är jag fortfarande inte så glad i. Det hon har gjort är så fel på så många sätt och det känns inte helt bra att hon verkar klara sig helt utan konsekvenser. Jag känner mig så tudelad inför detta. Signes raka motsats är Nabiha, som ligger bra till för att bli en ny favorit. Hon får mycket mer utrymme i den här boken och jag hoppas det fortsätter så. Hon har hög integritet och det uppskattar jag. Speciellt hos en polis. Men varför måste alla poliser vara, typ, kriminella eller ha släktingar som är det?

Vissa saker klaras inte upp och jag gissar att dessa blir trådar som kommer att löpa vidare. Nu när Signes tråd är avslutad (hoppas jag innerligt ändå). Det är inte ett grepp som jag är överförtjust i, men här funkar det ändå hyfsat bra. Men jag vill ju liksom veta hur det ska gå, nu, och inte behöva vänta i ett år eller så för att få veta.

Som det ser ut så är det många olika trådar och många olika brott. Ingen van deckarläsare kan väl dock bli förvånad över att allt hänger ihop. Något som jag egentligen inte är så glad i. För mig blir det alltför många sammanträffanden. Lite privatliv blir det också för karaktärerna, men det håller sig på en bra nivå och finns bara i bakgrunden.

Lögner är nästan i klass med första boken, som fortfarande är min favorit i serien. Det är otroligt spännande och oerhört svårt att sluta läsa, när man har börjat. Jag bara måste veta hur det ska gå. Och nu till den viktiga frågan: När kommer nästa del?

Avdelningen för olika funderingar:
Man förstår ju lite hur datorvirus och andra hemskheter kan sprida sig så lätt när man läser om att någon sätter in ett okänt USB-minne i sin dator. Ett som man har fått i ett oadresserat och ofrankerat mystiskt brev i sin brevlåda. Vem gör så?

På Goodreads hade den 3,85 i genomsnitt (beräknat på 773 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Lögner: Lottens bokblogg, hyllan och DAST Magazine