Film: Till alla killar jag har gillat (2018)

Titel: Till alla killar jag har gillat
Originaltitel: To all the boys I've loved before
Genre: Romantisk komedi
Regissör: Susan Johnson
Manus: Sofia Alvarez, Jenny Han (bok)
Skådespelare: Lana Condor, Noah Centineo, Israel Broussard, Anna Cathcart, John Corbett
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 99 min
Serie: -
Såg den på Netflix 14 februari 2020





Handling
Lara Jean har skrivit kärleksbrev till alla sina stora kärlekar. Brev som inte var tänkta att nå sina mottagare. Så klart gör de det och Lara Jean liv förvandlas till en mardröm när föremålen för hennes kärlek, en efter en, konfronterar henne.

NASA misstänker att det är Clifford som ligger bakom strömspikarna och tar därför hjälp av Roy för att ta reda på vad som faktiskt försiggår ute vid den blå planeten.

Min kommentar
Alla hjärtans dag är inget vi uppmärksammar i vårt hem (här tycker vi om varandra alla 365 eller 366 dagar om året), men lite eftergifter kan man ju göra. Som att till exempel inte se en skräckfilm. Eftersom det bara fanns sådana osedda i filmhyllan fick vi komma på något annat. Då kom jag plötsligt ihåg Till alla killar jag har gillat. En film som jag stoppade sambon från att se under en bussresa, eftersom jag också ville se den. Den fick det ju så klart bli.

Jag visste egentligen inte vad jag hade att förvänta mig (nej, jag har inte läst boken), men det här var bättre än jag trodde. Jag får lite 80-talsvibbar av filmen och då menar jag känslan som den förmedlar. Det är myspysigt och charmigt utan att bli sockersött. Helt enkelt en riktig feelgood.

Huvudpersonerna är sympatiska. Hela familjen Covey är fantastisk och pappan är briljant. Deras sammanhållning och värme känns uppfriskande. Inget dysfunktionellt i närheten här. Lara Jean är en trevlig bekantskap. Jag gillar att hon är lite introvert och har drag av enstöring. Det känns bra som motvikt till alla utagerande barn/ungdomar i både film, böcker och verklighet. Trots sin tillbakadragna personlighet så står hon upp för sig själv och hon viker inte för störiga skolkompisar.

Filmen är lite klyschig, vilket väl hör till genren, men det blir aldrig tramsigt. Det finns inga överdrifter åt något håll. Det gäller även humorn, som ligger på en angenäm och lågmäld nivå. Till alla killar jag har gillat är perfekt underhållning på Alla hjärtans dag. Eller vilken dag som helst.



På Letterboxd hade den 3,4 i genomsnitt (beräknat på 138 679 betyg).
På IMDb hade den 7,2 i genomsnitt (beräknat på 72 916 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan inte köpas.

Smakebit på søndag: Den stumma flickan

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Födelsedagssäsongen har smugit igång och igår var det kalas för en nybliven fyraåring. Det var ett tag sedan vi träffade någon sida av släkten så det var trevligt. Även om jag inte är så glad i att hela dagen går åt eftersom vi har en bra bit att köra, men man får väl se det som en utflykt. Det viktiga var så klart att hinna hem till Melodifestivalen...

Min läslust har inte riktigt kommit tillbaka, men det är i alla fall lite roligare. Egentligen beror det nog mer på att jag vill ha längre sammanhållen läsning, men det blir bara små korta stunder och det är egentligen inte många böcker som vinner på det. Jag läser just nu fjärde delen i serien om den odräglige Sebastian Bergman, Den stumma flickan, av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt. Den verkar lovande så här långt.

Min smakebit är från sida 156:

Hon vaknade plötsligt.
    Av ett ljud. Det måste det ha varit.
    Det var dagsljus ute, noterade hon. En del av det trängde in till henne i håligheten där hon låg, men inte tillräckligt för att väcka henne. Längre in i grottan hade hon alltså inte gått än att ljuset utanför kunde nå henne. Hon skulle behöva flytta på sig. Längre in. In i mörkret. In i glömskan.
    Det var kallt. Hennes andedräkt var vit. Men inte heller det hade väckt henne. Hon hade frusit mer eller mindre hela natten. Nej, hon var säker på att det var något annat. Ett ljud.
    Hon höll andan och vred på huvudet för att höra bättre. Hennes mage kurrade och hon kände ett lätt illamående av hunger. Men hon tryckte snabbt undan känslan när hon hörde det igen. Knastret. En fot på det lösa gruset vid grottans ingång.

Månadsbokslut februari 2020

Antal lästa böcker i februari 2020: 5

08. Outsidern av Stephen King
09. Kött och ben och vatten av Luiza Sauma
10. Sonjas hemlighet av Åsa Hellberg
11. Begrav dina döda av Louise Penny
12. Fjällgraven av Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt

Antal lästa sidor: 2073
Genomsnitt/dag: 71
Genomsnitt/bok: 414

Snittbetyg: 3,5
Ingående i serie: 3
Påbörjade serier: 0
Avslutade serier (läst senast utgivna/översatta): 0

Drama: 1
Feelgood: 1
Kriminalroman: 2
Skräck: 1

Boktolvan: 1 (2/12)
Finish that series: 2 (3/18)
Hyllvärmare: 5 (10/36)
Vi möts igen: 0 (1/6)

Kvinnor: 3
Män: 2
Duo: 0

Originalspråk (svenska): 2
Originalspråk (engelska): 0
Författare jag inte läst tidigare: 1
Biblioteksböcker/e-lib: 0

Ljudböcker: 0
Recensionsexemplar: 1

Antal nykomna böcker: 4
Antal bortskänkta böcker: 0

Månadens bästa: Begrav dina döda av Louise Penny
Månadens överraskning: Kött och ben och vatten av Luiza Sauma
Månadens besvikelse: Outsidern av Stephen King
Månadens roligaste: Sonjas hemlighet av Åsa Hellberg
Månadens mysigaste: -
Månadens otäckaste: -

Kommentar:
Februari började bra och det såg lovande ut. Sedan blev jag däckad i influensan och orkade inte läsa en enda sida på nästan en hel vecka. Så kan det gå. Böckerna jag läste befann sig dessutom i det där mellanmjölkslandet. Oftast.

Tre av böckerna ingår i olika serier och två av dem är med i min Finish That Series-utmaning. Ingen av dem är den senast utgivna delen och ingen är heller första delen. En Boktolva blev läst, men någon Vi möts igen blev det inte. Alla böckerna var hyllvärmare och endast en var ett recensionsexemplar.

Antalet nya böcker stannar vid fyra stycken och dem kom sambon hem med. Att det blev så få beror bara på att jag var sjuk på bokreadagen och ännu inte har orkat hämta de två paket som ligger på posten. Inga böcker fick flytta vidare, hem till någon annan.

Om månadens bästa: Louise Penny verkar än så länge vara ett säkert kort. Begrav dina döda är ensam i toppen.
Om månadens överraskning: Kött och ben och vatten kändes inte alls som min typ av bok, men det var betydligt bättre än jag hade förväntat mig.
Om månadens besvikelse: Det känns inte alls bra att vara besviken på Stephen King, men Outsidern blev mest bara konstig.
Om månadens roligaste: Sonjas hemlighet var lite för hysterisk för mig, men klart roligast.
Om månadens mysigaste: Jag saknar fortfarande mysigt.
Om månadens otäckaste: Inte ens King lyckades skrämma mig.

Bokmagnet?

Jag ber inte om böcker, jag har inte fyllt år eller haft någon annan bemärkelsedag. Ändå lyckas böcker hitta hem till mig. Jag klagar inte...

Sambon kom hem med dessa tre en dag och de blir bra tillskott i hyllan. Jag har läst en annan bok av Kristin Hannah, som jag inte gillade. Himmel över Alaska har jag hört väldigt mycket bra om så hon borde få en andra chans. En perfekt storm av Dan Buthler och Leffe Grimwalker har jag varit nyfiken på väldigt länge. Kirke av Madeline Miller har andra bokbloggare skrivit/talat sig varma om och den sägs innehålla grekisk mytologi. Något som jag är väldigt förtjust i.

Hett i hyllan #238

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den nästsista från min födelsedag 2016.

Ibland blir man omåttligt nyfiken på en bok. Så var det med Mannen mellan väggarna av Emma Ångström.

Jag tyckte att alla läste den här boken, då när den kom. Alla utom jag då. Jag var löjligt sugen på att läsa den och den stod ganska högt upp på min önskelista. Nu, snart fyra år senare, så är den fortfarande oläst. Jag får nog försöka köra något slags skräcktema i höst. Då skulle den kunna passa kanske.

Så här står det på baksidan:

Kort efter att en barnfamilj flyttar in i ett hyreshus på Tegnérgatan sker ett mord i samma byggnad. Det är ett av de märkligaste morden i Stockholms historia. En kvinna försvinner från sitt hem och hittas två veckor senare av sin man i hallen i deras gemensamma bostad. Alla är förbryllade. Var har kroppen varit gömd? Och hur har gärningsmannen kommit in och ut ur lägenheten?

Samtidigt sker allt underligare saker. En hund hittas död på gatan, mat försvinner ur kylskåpen och en outhärdlig stank sprids i huset. Och när den lilla flickan i den nyinflyttade familjen leker Anden i glaset knackar det plötsligt i väggarna.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.