lördag 21 september 2013

"Jordens väktare" av Dan Buthler & Dag Öhrlund

Genre: Thriller
Antal sidor: 662
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 september 2013




Första meningen: Alexander Bald stirrade sammanbitet ut genom rutan.

Baksidetext
USA:s utrikesminister dödas i ett attentat vid ett statsbesök i Ukraina. Tillvägagångssättet är lika enkelt som effektivt: en radiostyrd helikopter bestyckad med sprängämnen spränger hela bilkortegen i luften. Ingen tar på sig ansvaret för attentatet och överste Nicholas Shy vid SSG, en enhet direkt underställd presidenten, får i uppdrag att leda jakten på de skyldiga. Snart sker ytterligare attentat, fast på helt olika ställen i världen: en gasledning sprängs i Ukraina, elnätet i Brasilien saboteras och en kemisk fabrik sprängs i Indien. Ett mönster börjar framträda, men utredningen rör sig alltför långsamt framåt.

Samtidigt jobbar Nicholas flickvän, svenska Jessica Björk som arbetar på CNN i Atlanta, med att rapportera om samma händelser. Deras förhållande blir alltmer ansträngt när de båda försöker hålla isär sina yrkesroller och sitt privatliv.

Min kommentar
Buthler & Öhrlund blev snabbt mina favoriter efter jag läst den första boken om polisen Jacob Colt, Mord.net, och utan att tveka har jag köpt på mig deras alster. Efter att ha läst ytterligare fyra böcker om Colt och nu denna fristående så börjar jag bli alltmer tveksam.

Jag blir lite förvånad när det visar sig att boken utspelar sig i USA och har amerikanska karaktärer, men det köper jag. Det börjar också helt OK, med bland annat en rolig dialog mellan Bald och Shy som tilltalar min (Göteborgs)humor, men sedan... Först blir jag förvirrad när det plötsligt börjar hoppas mellan presens och imperfekt, utan någon anledning som jag kan se i alla fall (jag tror detta bara skedde i början av boken). Därefter tar de till ett knep, som jag tycker är jobbigt och krystat, för att etablera karaktärer. Personen befinner sig i nutid och börjar helt oprovocerat att tänka tillbaka och minnas saker. Länge och detaljerat. Fy, så trist.

En bit in i boken kommer det som får mig att nästan se rött. Och att börja fundera på om jag för alltid ska förskjuta Buthler & Öhrlund. Här kommer en sidohistoria, som jag faktiskt finner helt ointressant, om flickvännen som gillar S&M. Vad i hela friden har det med något annat att göra? Vem av herrar författare är det som när sådana här fantasier? Lev gärna ut era fantasier, men ta inte med dem i alla böcker ni skriver. Jag är så less på det. Kvinnoporträtt är inte deras starka sida och hela det här sidospåret hade kunnat tas bort, vilket hade kunnat korta ner boken ordentligt.

Boken är på tok för lång och utdragen, det mesta upprepas eftersom vi får följa attentatsmännen som utför det ena attentatet efter det andra. Två gånger hade räckt. Det är egentligen inte heller speciellt trovärdigt att USA skulle missa de där mejlen som skickas, de har ju avlyssnat all Internettrafik i många år nu, krypterat eller ej spelar ingen roll. Dessvärre faller ju hela idén då. Men jag kan köpa det, för historiens skull och för att det är en intressant och vansinnigt skrämmande idé. Något som däremot är väldigt trovärdigt är de testosteronstinna männens revirpinkande bland USA:s olika säkerhetstjänster. Tyvärr.

När slutet kommer blir det uppenbart att det är tänkt att bli en fortsättning på detta. Det vete sjutton om jag kommer att läsa den.

Boktipsets estimerade betyg var 3.7. Jag ger den 3.5.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Jordens väktare: Bokbrus, Tankar från en samlares hjärna och Oskar blir lite smartare.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

2 kommentarer:

  1. Jag gillar dessa författare, men detta är den bok av dem jag gillar minst.
    Håller verkligen med dig i det du skriver ang flickvännen och S&M, det var så himla orelevant för historien och så tyckte jag med att boken var för lång och utdragen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde nästan jag skulle gå i taket när jag förstod åt vilket håll det var på väg. Så otroligt onödig sidohistoria, som gjorde boken på tok för lång.

      Radera