Smakebit på søndag: Lämna inget spår

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Ytterligare en utmanande och utmattande vecka är lagd till handlingarna. Det krävs en del återhämtning efter en sådan, men tyvärr så är det inte aktuellt den här helgen. I stället för återhämtning så blir det kalas i dag och eftersom det tar ett par timmar att ta sig dit så kommer hela dagen att gå åt till det. Nästa vecka kommer att påbörjas rejält på minus.

Ibland hittar man böcker som verkligen tilltalar en, på många (eller alla) sätt. Det gjorde jag förra våren, när jag läste Jo Callaghans första bok. Nu har andra delen om kriminalintendent Kat och hennes AI-sidekick Lock kommit. Lämna inget spår lyckades ta sig till överst i läshögen, snabbt och lätt.

Min smakebit är från sida 19-20:

"Bra jobbat, Locke", sa Kat så fort de stängt McLeishs dörr bakom sig. "Har du läst Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning nu igen?"
    "Nej. Borde jag det?" Lock studerade hennes ansikte och sneglade sedan på professor Okonedo. "Åh. Var det ett skämt?"
    Kat skakade på huvudet. "Målet med det där mötet var att övertyga McLeish om att låta oss arbeta med ett aktuellt fall. Du gjorde det just tio gånger svårare."
    "Jag sa bara den objektiva sanningen."
    "Jag vet, det är bara det att ibland måste man..."
    "Ljuga?" föreslog Lock.
    "Nej, inte ljuga, bara..."
    "Inte säga sanningen?"
    "Alltså. Inte hela sanningen."