onsdag 16 november 2016

"Färjan" av Mats Strandberg

Författare: Mats Strandberg
Titel: Färjan
Genre: Skräck
Antal sidor: 476
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 2 november 2016




Första meningen: Det är nästan en timme kvar till avgång.

Baksidetext
I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på.

Det socialrealistiska blandas med det övernaturliga, på en plats som många svenskar har en relation till. Här får vi lära känna både passagerare och personal. Den ensamma gamla kvinnan som söker äventyret. Den avdankade schlagerstjärnan som leder karaokekvällarna. Mannen som tidigare jobbat ombord och nu återvänder för att iscensätta ett spektakulärt frieri. Ordningsvakten som med sina tre kollegor försöker kontrollera det dagliga kaoset ombord. De tolvåriga kusinerna som var bästa vänner innan en familjehemlighet kom emellan dem.

Relationer sätts på prov. Vanliga människor tvingas bli hjältar. Men det som händer den här natten kan också locka fram det värsta i dem. Välkommen ombord på Baltic Charisma.

Min kommentar
Förra hösten syntes den här boken precis överallt. Först tänkte jag att den inte var något för mig, den handlade ju om vampyrer. Sådana gillar jag inte. Sedan ångrade jag mig ändå och hoppades hinna läsa den under november samma år. Det gjorde jag inte. I år hann jag. Jag blev faktiskt extra glad när jag upptäckte att boken faktiskt utspelar sig i början av november. Det hade jag ingen aning om. Jag tycker bara att det passar perfekt med skräck i november. Och skräck, ja, det blir det.

Just det där med att vara fast på en båt räcker egentligen för mig. Redan där lider jag av klaustrofobi. Jag har haft min beskärda del av olika färjeturer, som inkluderar fyllebåten mellan Göteborg och Fredrikshavn i min ungdom och faktiskt även Finlandsfärjan några gånger på konferens med jobbet. Det är inget jag gör frivilligt nu för tiden.

När jag började läsa så befarade jag att jag skulle tvingas träffa alla 1200 passagerare, plus de 200 i besättningen. Riktigt så illa blev det inte, men det blev väldigt många. Jag, som brukar gnälla på för många karaktärer, hade inte problem en enda gång att hålla isär dem. De är otroligt vältecknade och jag känner igen dem allihop. Med väldigt få ord så får Mats Strandberg mig att förstå precis vilken typ av människa karaktären är. Jag kan verkligen känna in alla människor och jag känner med dem allihop. Utom Dan Appelgren. Blä, är det enda jag har att säga om honom. Till och med Baltic Charisma själv har en egen röst. Ett smart drag. I de kapitlen får man liksom en sammanfattning över vad som händer överallt, just nu. Och boken heter ju faktiskt Färjan. Genialt.

Många var det som varnade mig för att detta var mer likt splatter än skräck, men jag håller faktiskt inte med. Blodet sprutar, tänder ramlar ut, köttbitar flyger, men splatter? Nej. För mig är splatter ett onödigt fokus och dröjande vid blodiga detaljer bara för sakens egen skull. Det upplevde jag inte alls här. Visst var det groteskt och Tomas förvandling var något av det äckligaste jag läst, men för min del funkade det.

En av anledningarna till att boken är så fantastisk är att författaren hela tiden tog död på favoritkaraktärer (ja, det är faktiskt en bra grej). Det gjorde att jag hela tiden var osäker, på vad som skulle hände och vem som skulle klara sig. [spoiler]Men allvarligt talat... Calle? Varför Calle?![/spoiler] De få kvällar som jag läste denna gick jag och la mig ovanligt tidigt, sista kvällen till och med klockan nio, bara för att jag skulle hinna läsa ut den. Sambon har inte sett mig läsa så frenetiskt på länge och han undrade vad det var för bok som gjorde detta med mig. Detta var sann sträckläsning. Det gick bara inte att lägga ifrån sig boken.

Slutet är öppet, minst sagt. Precis som det ska vara i riktig skräck. [spoiler]Blev Marisol biten? Och när kommer de som kryper på botten fram?[/spoiler] Man ska aldrig vara helt säker på om det är över eller ej.

Precis som Stephen King och John Ajvide Lindqvist så tar Mats Strandberg helt vanliga människor, sådana som du och jag, och sätter dem i ovanliga situationer. Det är ett genialiskt drag för det finns alltid någon man känner igen sig i. Jag kan inte påstå att jag blir rädd, men det är verkligen olidligt spännande.

Jag kan banne mig inte hitta något dåligt med den här boken. Och då gillar jag ju som sagt inte ens vampyrer. Något som jag förmodligen måste sluta påstå snart.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,34 (beräknat på 255 betyg).
Goodreads hade den 3,57 i genomsnitt (beräknat på 726 betyg).
Jag ger den 5,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Färjan: Johannas deckarhörna, Bokhuset och Bokomaten.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

32 kommentarer:

  1. Fem??? Nu får jag verkligen problem. Det här låter ju inte som min typ av bok. Men ändå. Fem????

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alltså... jag är precis lika förvånad, det här borde inte alls varit min typ av bok, men den var så ruggigt bra. Hade jag kunnat så skulle jag ha läst precis hela tiden, det var nästan omöjligt att lägga ifrån sig den :)

      Radera
  2. Jag har ju ingenting emot splatter men hade ändå önskat lite mer krypskräck inledningsvis. Tycker det går lite för fort. Jag åker ju färja minst en gång i månaden till föräldrarna i Sverige och kan bara föreställa mig skräcken att se tex blodiga handavtryck i en korridor. Som ingen vet var de kommer ifrån. Här är det lite för mycket pang på rödbetan. Men nästan topp, jag gav den fyra på goodreads. Och jag har för mig att Strandberg sitter och finurlar på en fortsättning. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte nog att uppladdningen var perfekt och det är fullt möjligt att jag inte alls hade gillat en mer utdragen början. Det får vi aldrig veta :) Egentligen var det nog karaktärerna som gjorde att jag föll som en fura. Och det att man inte hade en aning om vem som skulle leva eller dö :)

      Radera
  3. Tyckte verkligen om Färjan när jag läste den och i efterhand kan jag ckså säga att jag är nöjd med slutet, när jag precis hade läst ut den var jag otroligt frustrerad över att det slutade just där och var så öppet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskar ju öppna slut i skräck, det gör att det blir ännu läskigare. Då kan jag fundera lite på vad som händer sedan :)

      Radera
  4. Nu måste jag nästan ta och läsa den här. Men det blir kanske att jag lånar den på biblioteket...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag blev ju helt förhäxad av den :)

      Radera
  5. Är lite sugen på att läsa denna, men vet inte om den är för skrämmande för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan inte påstå att jag blev rädd av den, men det är ju som sagt en del blodskvättande och liknande :)

      Radera
  6. Trodde inte den här var något för mig (gillar i och för sig vampyrer, men har svårt för skräck), men blev väldigt lockad av den här glödande recensionen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad bra att glöden lyser igenom för det är boken verkligen värd :) Det är ju faktiskt min enda fullpoängare i år. Hittills.

      Radera
  7. Jag tokälskade den verkligen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blev så förvånad, men det gjorde ju jag också :)

      Radera
  8. Den här ligger ju hemma och väntar på att bli läst - trots att jag vare sig gillar skräck, splatter eller vampyrer. Men läsningen går lite trögt generellt (trötthet mer än oläslust) och jag har så många böcker som jag samtidigt verkligen vill läsa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jobbigt det där med alla böcker man vill läsa, samtidigt. Ibland blir jag lite stressad av det, men det är därför jag gör min planering, så slipper jag våndas varje gång jag har läst ut en bok :)

      Radera
  9. Jag föll starkt för denna med =) Precis som du var jag skeptisk i början men sedan fastnade jag totalt. Avskyr verkligen allt som har med båtar att göra, jag klarar verkligen inte av att åka färja eller båt på något sätt. Så detta bidrog starkt till den obehagliga känslan. Och slutet är perfekt tycker jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att min motvilja mot färjor hjälpte till, väldigt mycket. Slutet är precis som det ska vara i en skräckhistoria :)

      Radera
  10. Jag måste kanske tänka om när det gäller den här boken ;) Det du skriver om personbeskrivningarna lockar mig väldigt mycket, liksom det du skriver om att författaren placerar vanliga människor i ovanliga situationer. Igenkänning när det gäller karaktärstyper är inte heller fel. Hm. Jag borde kanske läsa den här. Jag läste faktiskt slutet när den gick som följetong, och det jag tänkte då var att det antagligen kommer en uppföljare. Då bör jag ju ha läst den här först :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag började nog läsa boken med inställningen att det här kommer jag inte att gilla, men jag ska ha ett öppet sinne :) Den knockade mig fullständigt. Jag älskar verkligen karaktärerna, alla utom en då, och om jag inte känner igen mig själv i dem så har jag träffat alla de där typerna. Jag tycker definitivt att du ska läsa den :)

      Radera
  11. Jag gillar verkligen Färjan. Och slutet var ju som gjort för en uppföljare. Hoppas hoppas hoppas det kommer en uppföljare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner mig lite tudelad när det gäller det där med uppföljare, slutet var ju helt perfekt på en skräckbok. Kommer det en fortsättning så lär jag ju läsa den, men jag vet inte om jag gillar det :)

      Radera
  12. Har fortfarande inte bestämt om jag vågar läsa denna.

    SvaraRadera
  13. Nej uschingamej! Om den tyckte jag inte. Himla spännande ändå att läsa dina tankar om den. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är intressant att man kan tycka så olika om samma bok och samtidigt tycka så lika om andra böcker :)

      Radera
  14. Årets bästa bok alltså? Ja, det känns ju som om jag måste läsa den i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ge den en chans. Det är visserligen skräck och där finns vampyrer, men det är liksom inte det som är det viktigaste och det är inte det jag minns från den :)

      Radera
  15. Jag tror faktiskt inte att den är nånting för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, man kan ju inte gilla allt, men jag är glad att jag har läst den :)

      Radera
  16. Lite för mycket splatter annars bra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog lite konstigt, men jag upplevde det inte alls som splatter. Trots att blod och kroppsdelar flög omkring :)

      Radera