"Djävulsklippan" av Stephen Booth

Författare: Stephen Booth
Titel: Djävulsklippan
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 351
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The devil's edge
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Ben Cooper och Diane Fry 11
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 november 2016




Första meningen: En skugga drog över hallen.

Baksidetext
I den idylliska byn går en skoningslös mördare lös. En trettiosexårig trebarnsmor hittas brutalt mördad i sitt kök. I en annan del av huset påträffas hennes make dödligt skadad. Misstankarna går till en fruktad rånarliga som härjar i trakten. Men inget i den eleganta villan tycks stulet.

När kriminalinspektör Ben Cooper börjar undersöka fallet märker han att allt inte står rätt till i det flotta villakvarteret. Grannarna utgör en brokig samling människor, som verkar mer angelägna om att skydda egna intressen än att hjälpa polisen. Under den glättade ytan frodas avund, girighet... ja, kanske till och med ondska. Det dröjer inte länge förrän ännu ett våldsamt dödsfall inträffar...

Min kommentar
Detta är nu elfte delen i serien och jag börjar närma mig slutet, i alla fall när det gäller utgivna böcker. Huruvida den här serien någon gång slutar vågar jag inte alls gissa. Jag blev ju lite irriterad över de detaljerade miljöbeskrivningarna i förra delen och helt ärligt kände jag mig inte det minsa lockad att läsa Djävulsklippan. Det tog emot ordentligt.

Jag vet inte om det beror på att jag läste hela boken i stort sett i ett svep, men det här var riktigt bra. Jag var sjuk och det enda jag orkade göra var att ligga stilla i sängen. Av förklarliga skäl så blev det en del läst då (vi har ingen TV i sovrummet heller). Det var väldigt många böcker sedan som jag kände mig lockad att åka till Peak District, men nu gör jag det igen. Klipporna, ljunghedarna, de små byarna... ja, det låter helt fantastiskt. För första gången på länge så känner jag att jag verkligen befinner mig där, ibland kan jag till och med känna dofterna.

För första gången(?) så handlar boken om överklassen, i alla fall så måste jag dra den slutsatsen efter hur villorna ser ut och vilka bilar de kör. Och hur de beter sig. För, som vanligt i litteratur och film, så beter sig rika som svin. Just den delen tycker jag känns lite onyanserad. Jag är helt säker på att det måste finnas rika som är trevliga. Naturligtvis blir det en hel del samhällskritik också och oftast tycker jag att den ligger på en bra nivå. Ibland blir det dock lite för mycket pekpinnar.

Det är som vanligt också en hel hög med karaktärer, frågan är om det inte är fler än det brukar till och med. Inte ens det ställer till det för mig den här gången. Vi rör oss i stort sett bara i den där lilla byn och alla är grannar. Eller anställda. Jag vet inte om man egentligen kan kalla detta en bok om Cooper och Fry, de träffas knappt överhuvudtaget. Det är lite synd tycker jag, det är egentligen den relationen som är mest intressant. Tyvärr är inte Diane med speciellt mycket, jag gillar ju henne. Ben är ett mähä som bara jamsar med, både privat och i yrkeslivet. Han liksom bara åker med. Jag kommer inte ihåg i vilken del som jag fick uppfattningen att det var på väg att ta slut med Liz, men nu är det minsann bröllopsplaner på gång. Och Ben har naturligtvis inget att säga till om. Det dyker också upp en ny karaktär, en gammal god vän till Ben, som nu ska jobba tillsammans med honom. Hon heter Carol. Det ska bli oerhört intressant att se vad som händer. Nu finns det ju plötsligt tre kvinnor för Ben.

Vad som ska hända med Diane i framtiden undrar jag fortfarande, man kommer inte närmare svaret här. Det är faktiskt lite synd om henne, hon känns nästan som ett rö för vinden och hon kan flyga iväg nästan vart som helst. Jag hoppas verkligen att serien fortsätter att handla om både Ben och Diane.

Det finns mycket mer humor i den här boken än i de tidigare delarna och kanske är det det som gör att denna är mycket bättre än de senaste böckerna. Nu ser jag verkligen fram emot att läsa nästa.

Boktipsets estimerade betyg var 3,5 och genomsnittet 3,35 (beräknat på 37 betyg).
På Goodreads hade den 3,73 i genomsnitt (beräknat på 665 betyg).
Jag ger den 4,0

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Djävulsklippan: Läsa & Lyssna, Midnatts ord och Moderna brott.

Boken verkar inte gå att få tag i längre.