Bokföring enligt Monika: "Livet enligt Fikry" av Gabrielle Zevin

lördag 12 maj 2018

"Livet enligt Fikry" av Gabrielle Zevin

Författare: Gabrielle Zevin
Titel: Livet enligt Fikry
Genre: Feelgood
Antal sidor: 303
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The storied life of A.J. Fikry
Översättare: Marianne Mattsson
Serie: -
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2015
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 17 april 2018

Första meningen: På färjan från Hyannis till Alice Island målar Amelia Loman naglarna gula, och medan hon väntar på att de ska torka läser hon igenom sin företrädares anteckningar.

Baksidetext
Livet har inte blivit som Fikry hade tänkt sig. Hans gravida fru har dött, hans bokhandel går sämre än någonsin och dessutom har någon stulit hans mest sällsynta och värdefulla bok, originalutgåvan av Edgar Allan Poes diktsamling ”Tamerlane”. I skotskrutig badrock och löparskor ger han sig iväg till polisstationen för att anmäla stölden. Men egentligen bryr han sig inte om förlusten, inte ens böckerna ger honom någon glädje längre och han isolerar sig på ön där han bor. Tills han en dag får en udda leverans som vänder upp och ner på hans tillvaro.

Inte bara Amelia som regelbundet kommer på besök för att sälja in böcker noterar förändringen hos den annars så vresige bokhandlaren. Det är uppenbart för alla att hans liv har fått ny mening.

Min kommentar
Den här boken tyckte jag alla läste för något år sedan. Titeln lockar väl inte direkt, i alla fall inte den svenska, men när jag fick grepp om att den handlade om en bokhandlare på en ö så blev jag halvsåld. När den dessutom kallades för feelgood och alla älskade den så gav jag efter. Efter att ha stått oläst och övergiven i hyllan i drygt två år så satte jag upp den i årets boktolva.

Jag är särdeles svag för öar, både i litteraturen och i verkligheten. Den här ön, Alice Island, är tyvärr fiktiv, annars hade den varit ett givet mål på en resa över pölen. Man får inte träffa speciellt många av öborna, men de jag möter tycker jag väldigt mycket om. Speciellt mycket gillar jag polisen, Lambaise, och naturligtvis Fikry själv. Vi hade kommit bra överens. Fikrys passion och kärlek till böcker kan smälta den hårdaste boknörd.

I en sådan här bok, där litteraturen egentligen är huvudperson, så gödslas det nästan med bokreferenser. Mellan varje kapitel finns ett novelltips som ingår i Fikrys lista över saker man bör läsa. Jag blir nästan som lycklig i hela kroppen av det. Ett tag funderade jag på att ta med något bokligt citat ur boken, men eftersom det fanns så många att välja mellan så hoppade jag över det.

Jag stör mig lite på de väldigt stora tidshoppen, det framgår inte alltid hur långa de är. Eller ens när de kommer. Det går lite väl snabbt ett tag. Lite märkligt är det att trots att det egentligen inte händer speciellt mycket så är det nästan omöjligt att sluta läsa. Eller ja, det händer väl en del och en del är lite oväntat, men det mesta är väldigt förutsägbart. Vilket väl hör till genren. Jag mår i alla fall bra av att läsa den.

Det är en humoristisk, finstämd och lite vemodig historia, men den lyckas inte beröra mig på riktigt. Jag gillar visserligen karaktärerna, men jag bryr mig inte riktigt om dem. Det är ändå en snabbläst liten pärla.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,98 och genomsnittet 3,2 (beräknat på 120 betyg).
På Goodreads hade den 3,98 i genomsnitt (beräknat på 164 309 betyg).
Jag ger den 4,0.