"Under kupolen" av Stephen King

Genre: Skräck
Antal sidor: 1178
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Under the dome
Utmärkelser: -
Översättare: Anders Bellis
Serie: -
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (första) 2009 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 29 december 2011

Första meningen: Från cirka 600 meters höjd, där Claudette Sanders tog en flyglektion, blänkte det lilla samhället Chester's Mill i morgonljuset som om det vore nytillverkat och just ställts dit.
Sista meningen: Medömkan är inte kärlek, tänkte Barbie... men om man var ett barn måste det vara ett steg i rätt riktning att ge kläder till någon som var naken.

Baksidetext
Det är en vacker oktoberdag i den lilla staden Chesters Mill, Maine. Plötsligt kraschar ett litet sportflygplan in i en osynlig barriär strax utanför staden. Nästan samtidigt kör en timmertransport in i samma osynliga vägg. Något oförklarligt har hänt: ett kraftfält innesluter staden likt en gigantisk kupol. Inget kan komma förbi kraftfältet. Ingen kan ta sig in i staden och ingen kan ta sig ut. Invånarna i Chesters Mill är isolerade från omvärlden.

Det dröjer inte många dagar innan det lilla samhället börjar falla sönder. Stadens starke man, bilhandlaren och viceborgmästaren Big Jim Rennie, tar tillfället i akt och utser nya poliser som lyder hans minsta vink. Han har nämligen en hel del olika intressen att bevaka

Samtidigt lyckas USA:s armé nå fram till den f.d. armékaptenen och Irakveteranen Dale Barbie Barbara som den senaste tiden har jobbat som grillkock i staden. Presidenten vill att Barbie ska försöka ta reda på vad det är som orsakar det oförklarliga kraftfältet. Ganska snart visar det sig att Barbies undersökningar tar honom på kollisionskurs mot Big Jim Rennie.

Min kommentar
Om man bara läser boken utan reflektioner, där Chester's Mill bara är en vanlig liten stad som plötsligt drabbas av att en osynlig kupol sänks över den, då är den nog inte så bra. Men om man ser Chester's Mill som USA och kupolen som, till exempel, Patriot Act, då får den helt andra proportioner. Inte heller spelar den något krystade anledningen till kupolen någon roll om man ser det ur det perspektivet . Det är liksom inte den som är det viktiga. Nu gissar jag bara, men jag tror inte Stephen King bara har skrivit om en by som blir avskärmad av en kupol. Det här är förmodligen det mest politiska jag någonsin läst av King och jag har läst det mesta.

Här får man läsa om vad människor är kababla till för att få (mer) makt och beskrivningen av de fundamentalistiska/religiösa, det politiska systemet och befolkningen i stort är obetalbar. Den tyranniske, (så kallat) religiöse bilhandlaren som i Guds namn försöker ta över hela stan genom en handplockad poliskår, den stora massan som, utan att tänka själva, följer sin ledare som en skock får och naturligtvis de hjältemodiga människorna, som med risk för liv och lem tar på sig ansvaret att försöka ställa allt till rätta. Alla ingredienser finns och faktum är att jag inte alls har svårt att tro att det skulle kunna spåra ut på det här viset, det har det ju nästan redan gjort.

Trots att både luften under kupolen snabbt blir sämre och alla resurser är på väg att ta slut (ström har de ju inte längre, utan de driver generatorer med propan, som också håller på att ta slut), så fortsätter människorna att köra bil, driva TV, luftkonditionering och annat "lyxigt" och miljöförstörande. Kupolen kan alltså också ses som växthuseffekten. Jag tror minsann att King lyckats få med allt. Det finns till och med en sensmoral här (jag älskar det); att våld och hot inte är en framgångsrik väg, utan det som behövs är kärlek och förståelse. Inte precis någon nyhet, men det behöver allt som oftast påpekas.

Naturligtvis vimlar det av personer, men det finns ett personregister i början av boken och det behövs verkligen. Det är, tack och lov, många som befinner sig i periferin och många träffar vi bara för att King ska kunna ta livet av dem, men det är (ovanligt) många som har viktiga roller. King gör ett fantastiskt jobb med dem och jag upplever det som att jag verkligen lär känna dem, man har ju ganska gott om tid för att komma dem inpå livet. I stort sett alla karaktärer är djupbottnade, med både gott och ont, men det finns ett och annat äkta rötägg också. Precis som i verkliga livet. Jag känner allt från sympati till ren avsky.

Som vanligt är King suverän på att berätta en historia och han använder det allvetande perspektivet, vilket gör att vi vet saker som personerna i boken inte vet. Sagan om sagorna har nyligen skrivit ett riktigt bra inlägg om varför King är kung. Det finns ingen anledning att också jag skriver samma sak här. Jag kan däremot lägga till att jag verkligen gillar Kings sätt att få med tänkvärda citat från den "riktiga" världen. I Cujo hade han med sloganen "Om livet ger dig citroner, gör lemonad", som jag har försökt göra till min livsfilosofi. Den finns med även i Under kupolen. Här hittar jag också en ny favorit: "När kärlekens makt är starkare än kärleken till makt, kommer fred att härska på jorden." Något som Jimi Hendrix tydligen har sagt. Och visst är det väl så?

Känslan jag bar med mig i stort sett genom hela boken var frustration. Vad i hela friden skulle man göra om man blev helt avskärmad från omvärlden och någon beter sig som en avskyvärd tyrann? Alltihop var otroligt klaustrofobiskt och hela historien är rå, våldsam och brutal, men så finns ju det där lilla hoppet som gör att man inte helt tappar sugen och tron på människan. King har också förmågan att få med de där hemska små detaljerna, som till exempel ett murmeldjur som råkar finnas på helt fel plats i början av boken.

Att genrebestämma den här är inte lätt. Är det en thriller? Ja, spännande är den ju. Är det skräck? Det finns inga monster, förutom vissa människor, men visst, upplevelsen är skräckfylld. Är det en science fiction? Ja, kupolen är ju inte direkt verklig, får man hoppas. Till slut bestämde jag mig för skräck, efter att ha läst följande på Wikipedia:

"Skräcklitteratur är i stora drag litteratur som avser skrämma, oroa eller förskräcka läsarna.

Historiskt sett har orsaken till "skräckupplevelsen" ofta grundats på något ont - eller, emellanåt, missppfattat - övernaturligt element som gör intrång i vardagen. Sedan 1960-talet har litteratur med ett morbit, kusligt, surrealistiskt eller mycket spännande eller skrämmande tema kallats "skräck". Skräcklitteratur överlappar ofta science fiction eller fantasy och alla tre genrerna kategoriseras ibland som fantastisk litteratur."

Under kupolen får ett halvt poängs avdrag på grund av den något löjliga förklaringen till kupolen, för att få full pott krävs ju en perfekt bok. Men som sagt, jag har en känsla av att kupolen inte var det viktiga i historien och förklaringen var av underordnad betydelse.

Boktipset hade inget estimerat betyg, det var bara fyra som betygsatt den än så länge, genomsnittet av dem var 4.25. Jag ger den 4.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Under kupolen: Boktradition, Bokstävlarna och Bokbloggen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.