Titel: Det värsta av allt ont
Genre: Drama
Antal sidor: 258
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Vulkan
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Häftad
Källa: Bokhyllan
Utläst: 22 februari 2018
Första meningen: Han borde väl ångra sig, skrika att det ofullbordat, att han varken är redo eller mätt.
Baksidetext
Ernie känner som alla författare vars böcker ingen läser, att ingen förstår vilket geni han är. Hans vän Henrik hävdar att geniförklaringar säkrast sker postumt. Därför bestämmer sig Ernie för att fejka sin egen död och därmed också offra kärleken till Amanda.
Leah är sambo med Henrik och längtar efter barn. När det går upp för henne att Henrik inte är lika intresserad av familjeliv blir hon alltmer desperat och slits mellan hat och kärlek till honom.
Leah och Ernie har vid en första anblick inte mycket gemensamt. Bägge känner dock att tiden rinner ifrån dem, och de våndas över att de en dag kommer sluta existera.
Min kommentar
Av Tobbe Möller läste jag en mycket uppskattad novellsamling för något år sedan och redan då höll han på att skriva sin roman. Som jag blev väldigt nyfiken på efter att ha läst hans noveller. Därför blev jag riktigt glad när det dök upp ett mejl där han frågade om jag ville läsa Det värsta av allt ont, som precis kommit ut. Naturligtvis svarade jag ja.
Det är inte många karaktärer här, vi får följa fyra stycken (två osannolika par som inte alls borde vara tillsammans) och två av dem är också berättare. Huvudpersonen får man väl säga är Ernie, en författare som gärna vill bli både geniförklarad och folkkär (om det går, annars räcker det med geniförklarad), men huvudsaken är att han blir odödlig. Leah är den andra berättaren (det är inte hon som är Ernies flickvän) och det enda hon egentligen vill är att skaffa ett barn. Hon avskyr sin sambo, Henke, men stannar kvar hos honom ändå. Henke är en i sanning gräslig person och en ännu sämre vän (Ernies bästa vän). Amanda är Ernies flickvän och om henne har jag egentligen inget alls att säga. Det de flesta har gemensamt är att de är hönshjärnor, de är veliga, virriga, funderar inte alls över konsekvenser och har ingen aning om vad de vill, den enda som verkar vettig är Leah.
Ernie och Henke har många diskussioner. Eller egentligen handlar det mer om att Henke har en förfärlig massa åsikter. Många av dem är visserligen bra, men de flesta är mest dynga. Tyvärr blir de här mestadels filosofiska diskussionerna ibland lite långdragna. Ernie och Henke är båda ganska korkade och det är nästan så att de förtjänar varandra. Jag tänker inte ens gå in på vad de gör. Eller inte gör.
Jag drar slutsatsen att Tobbe Möller är en väldigt observant person, för här finns många (och sanna) iakttagelser. Beskrivningarna av personlighetstyper och företeelser är pricksäkra och träffar verkligen målet. Och så gissar jag att han är en hyfsat ironisk person. Nu hör det till saken att ironi är en av mina absoluta favorithumorsorter och den här boken fullkomligt dryper av ironi. Det gillar jag.
Slutet är ironi på hög nivå och jag bara älskar det.
Boktipset hade inget estimerat betyg och inga betyg var heller satta.
På Goodreads hade den heller inga betyg.
Jag ger den 3,5.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Det värsta av allt ont: Jag hittade ingen som bloggat om den.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
En helt okänd bok för mig men kul att läsa din recension!
SvaraRaderaKul! Boken var kul att läsa också :)
RaderaIroni är absolut den bästa formen av humor :-)
SvaraRaderaIroni (och ordvitsar ja, jag är ju från Göteborg liksom...) är så kul att jag nästan får ont i magen :)
Radera