Titel: Enda vägen
Genre: Science fiction
Antal sidor: 413
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Systemet 3
Förlag: Annorlunda Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 21 februari 2019
Första meningen: Levi tar ett nytt grepp om Leymahs hand, smeker de varma knogarna med tummen.
Baksidetext
När Systemet visar sina svagheter - hur långt är du beredd att gå för att störta det?Efter attentatet i periferian försätts huvudstaden i undantagstillstånd. Ava, Levi och Leymah ger sig av i jakt på en uråldrig hemlighet som kan störta Systemet. En hemlighet de inte är ensamma om att vilja utnyttja. Ava kämpar med att leda en grupp med många viljor. Samtidigt söker hon svar hon trodde var begravda för alltid. Finns det människor i Rörelsen som vet något om hennes förflutna?Levi försöker hitta en plats i en kamp där våld, kunskap och kärlek blandas ihop. Kan det finnas ett annat sätt att göra motstånd? En annorlunda revolution?
Min kommentar
Jag brukar ju dra ut på serier i all evighet, även om jag gillar det jag läser. Vis av "skadan" när jag lät nästan två år gå mellan första och andra delen, och knappt kom ihåg något, så tänkte jag att jag slänger mig över tredje delen direkt. Jag vet inte om det var ett smart drag eller ej, men hjälpte för minnet gjorde det inte.
Enda vägen börjar precis där Aldrig ensamma slutar, nästan som att det bara är ett nytt kapitel och inte en annan bok. Här finns inga tillbakablickar alls, inget att hänga upp minnet på. Jag kommer i stort sett aldrig ihåg detaljer så det här var ett problem för mig.
Karaktärerna, relationerna och världsbygget är vad som gör den här trilogin speciell. Eller unik. Det är inte ofta som jag verkligen känner med (nästan) alla personer i en bok. Jag skulle nog vilja påstå att alla har något som jag kan sympatisera med. Även de "dåliga". De är mänskliga, helt enkelt, och det är så uppfriskande. De tre huvudpersonerna, Ava, Levi och Leymah, är så lätta att tycka om. De finns alltid där för varandra, även när någon visar sig från sin sämsta sida. Allt blir så mycket enklare när man har någon som alltid finns vid ens sida, som stöttar en. Det är vad de har kommit på. Ensam är inte alls stark.
Det finns mycket att fundera på i de här böckerna och det blir väldigt tydligt att makt är ett gift. Ingen som vill ha den borde egentligen få den. Det är intelligent, smart och insiktsfullt. Bara det att sätta trygghet och frihet som oförenliga känns som ett modigt grepp. Tyvärr är det ju sant.
Jag tycker att Enda vägen är lite för utdragen och ibland blir det rörigt. Det är många människor och relationer att hålla ordning på och det händer att jag inte alltid förstår en antydning. Det kan ju dock hänga ihop med mitt dåliga detaljminne. Men den här trilogin är bland de bästa dystopier jag har läst, just för att den inte är den vanliga dussindystopin. Här finns inga våldsamma, gigantiska strider med fantasifulla vapen. Berättandet är väldigt lågmält och ganska långsamt. Slutet är inte alls vad jag förväntar mig i den här typen av bok, men det är inget mindre än perfekt. Jag har inga svårigheter att föreställa mig det här scenariot i verkligheten.
Anna Jakobsson Lund har hunnit påbörja en ny serie medan jag har försökt hinna ifatt med den här. Jag gissar att jag måste läsa den också.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 4,33 i genomsnitt (beräknat på 60 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
Tråkig | Spännande | |
Förutsägbar | Klurig | |
Långsam | Tempofylld | |
Ordbajsig | Fåordig | |
Mysig | Suggestiv | |
Måbrabok | Tankeväckande | |
Rörig | Genomtänkt | |
Sorglig | Rolig |
Andra som bloggat om Enda vägen: Bokhuset, C.R.M. Nilsson och Tusen sidor.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar