lördag 11 februari 2012

"En komikers uppväxt" av Jonas Gardell

Genre: Drama
Antal sidor: 240
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: En komikers uppväxt 1
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (första) 1992 (min) 2011
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 5 februari 2012

Första meningen: För allt du hatar hos dig själv - förlåt dig själv.
Sista meningen: Och någon annan dag, men inte nu, ska jag visa dig den hemliga grottan, den porlande bäcken jag aldrig fann som barn.

Baksidetext
Tolvårige Juha Lindström är klassens clown. Att vara rolig är det enda han är bra på. Genom Juha får vi lära känna hans mamma Ritva, pappa Bengt, lillasyster Marianne och dvärgkaninen Prutten - och klasskamraterna förstås: bästa vännen Jenny, som har ett fult hårspänne i sitt fula hår och som Juha skäms för, den mobbade Thomas som har en galen tysk mamma, och de elaka Lennart och Stefan.

En komikers uppväxt speglar en generations uppväxt i sjuttiotalets svenska förort är en av de roligaste och samtidigt sorgligaste barndoms skildringarna i modern svensk litteratur.

Min kommentar
Wow! Jag har länge tänkt läsa något av Jonas Gardell, men ofta är det så att man behöver en spark där bak för att verkligen får det gjort. För mig blev sparken Fiktiviteters Gardellördag. Det som har fått mig att dra ut på det är att, även om jag älskar det mesta Gardell gjort för att han är så rolig och ofta träffar mitt i prick, så finns det nästan ingen som också kan vara så plump och vulgär som han. Det var inget jag hade behövt oroa mig för när det gäller den här boken.

Större delen av boken handlar om Juha, 12 år, och hans kamp för överlevnad i klassens hierarki. I sin strävan att få vara med de tuffa killarna behandlar Juha sina kompisar, Jenny och Tomas, på ett avskyvärt sätt och blir också han en mobbare. Allt för att överleva. De vuxna varken ser eller hör, om de gör det så bryr de sig inte enligt devisen "om jag blundar så ser jag inte och då finns det inte". Alla barn ska vara glada och ha det bra. Tänka på Biafrabarnen, de har det mycket värre. Så sa alltid mina föräldrar också.

Det är inte klokt hur mycket jag känner igen vissa saker, detta är ett riktigt tidsdokument över tidigt 70-tal. För mig, som är ett år yngre än Juha, är Hej Matematik och kartrum i skolan, Stenmark och Borg på TV och Byteskomik på radion en ren nostalgitripp. Jag upplever alltihop igen, med Gardells fantastiska förmåga att visa, inte berätta. Min skolgång var dock inte så dramatisk som Juhas, vi hade inte "råd" att vara elaka mot någon i klassen eftersom vi bara var fem stycken. Men visst var det så att de vuxna inte såg oss barn på den tiden, vi fick klara oss mycket själva. Vilket inte alltid är fel, men vuxna måste finnas där när man behöver dem.

Boken var ibland lite hoppig, inte för att vissa kapitel var brev från Juha i vuxen ålder, utan för att Juha först är 7 år, sedan 12, sedan 8 för att därefter bli 12 igen. Det är lätt att bortse från detta, men vid vissa tillfällen visste jag inte riktigt i vilken tid jag var.

Ibland är den hejdlöst rolig och man skrattar högt, i nästa stund är det så sorgligt att man bara vill gråta. Och det som boken lämnar kvar hos mig när jag slagit ihop den, är en stor tagg i hjärtat och sorg över hur vi människor, också barn, behandlar varandra.

Den som säger att barn inte är medvetet elaka borde läsa den här boken. Faktum är att alla borde läsa den här boken.

Självklart kommer jag att ta mig an även den andra delen om Juhas uppväxt, Ett ufo gör entré.

Boktipset estimerade betyg var 4.4, jag ger den 4.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om En komikers uppväxt: BokNea, Dagens bok och The book pond.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

8 kommentarer:

  1. Så roligt att du gillade boken! Jag blir också alldeles nostalgisk av den här boken, jag är några år yngre så Hej matematik hade vi inte men i övrigt stämmer det mesta. Skrattar också mycket, men hela tiden med taggen i hjärtat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer definitivt att bli mer Gardell för mig. Men jag får nog ta det i små portioner för det var tungt att läsa. Just det att det var roligt också gjorde att det sorgligare blev ännu mer sorgligt. Tror jag...

      Radera
  2. Jag är för ung för mycket av det som utspelar sig på sjuttiotalet men förvånansvärt mycket fanns ändå kvar när jag gick i skolan tio år senare. Dock inte Hej Matematik. :-) Även om lärarna fortfarande pratade skit om de matteböckerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att själva grundberättelsen är tidlös. den är sig nog nog lika i alla tider. Det är bara vissa tidsmarkeringar, som Hej Matematik, som gör att man kan säga vilket årtionde det utspelar sig.

      Radera
  3. Själv gick jag på högstadiet på 80-talet, men jag tror en hel del av högstadietiden är "tidlöst" så att säga, många känner igen sig oavsett när man själv gick på högstadiet. Men det ger ju en extra dimension med tidsmarkörer som man verkligen kan relatera till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trots att jag nog egentligen hade en bra skolgång, mest för att vi hade en fantastisk sammanhållning i klassen som vi tog med oss till högstadiet, så känner jag igen mycket och högstadiet är verkligen ingen bra miljö.

      Radera
  4. Åh, då har du mycket bra framför dig. Gardell skriver ju fantastiskt. Läs också "Jenny", den tredje boken - mycket gripande. "Frestelsernas berg" är också en måste-läsa-bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han verkar ha producerat en del, vår käre Gardell :) Jag tänkte självklart läsa resten av historien om Juha. Minst.

      Radera