tisdag 24 juli 2012

"Den oskyldige mannen" av John Grisham

Genre: Biografi
Antal sidor: 359
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Innocent Man
Översättare: Lennart Olofsson
Utmärkelser: -
Serie: -
Förlag: Bonnier Pocket
Utgivningsår: (första) 2006 (min) 2007
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 14 juli 2012





Första meningen: De böljande höjderna i sydöstra Oklahoma sträcker sig från Norman och fortsätter in i Arkansas, och de uppvisar inte många spår av de enorma mängder råolja som en gång fanns under dem.

Baksidetext
Ron Williamson, basebollspelare från Oklahoma, draftades 1971 till en högre serie och lämnade sin hemstad för att förverkliga sina drömmar om en storslagen karriär. Sex år senare var han tillbaka utan hopp och med dåliga vanor - alkohol, droger och med ett rykte om sig att vara en notorisk kvinnojägare.

1982 blev en 21-årig nattklubbsservitris vid namn Debra Sue Carter brutalt våldtagen och mördad. Fem år senare, utan konkreta bevis och ovetenskaplig kriminalteknisk undersökning, döms Ron Williamson och hans vän Dennis Fritz för mord. Dödscellen väntar för de två oskyldiga.

Min kommentar
Det här är alltså en sann historia om en man som döms till döden för ett brott han inte begått. Bara det gör att blodtrycket höjs avsevärt. Och när man sedan läser om hur allt gått till, om polisens inkompetens och lathet, ja hela rättsväsendets oförmåga att fungera på ett tillfredsställande och rättvist sätt, då blir man bara rent ut sagt förbannad.

Här kan man se resultatet av människors brist på kritiskt tänkande och hur det kan gå om man blint litar på "experter" och överhögheten. Det hela börjar med att polisen bestämmer sig för vem som är mördare och sedan fabricerar man helt enkelt bevis och vittnen som stöder valet. När man dessutom betänker att vittnena är fällda brottslingar som hört och sett saker i fängelset då kan man på allvar börja fundera på rättssäkerhet. Speciellt som dessa vittnen sedan själva får sänkt straff. Ja, så där håller det på och när man tror att det inte kan bli värre, då blir det det. Här landar valet dessutom på en psykiskt sjuk man, som bara blir sjukare och sjukare av fängelsevistelsen (han ska ju ändå dö, varför lägga resurser på honom?).

Nu hände allt detta, mestadels, på 80-talet, innan det fanns något som hette DNA-bevis. På 90-talet började det här med DNA användas. men inte ens det räcker för de utredande poliserna. De visste ju vem som gjort det, tyvärr sa alla bevis något annat, men det är ju inte så viktigt. För egen del tycker jag nog att om så bara en enda människa sitter oskyldigt dömd, så är det en för mycket. Grejen är ju att för varje oskyldig som är fängslad så springer det en skyldig ute bland oss andra.

Grisham berättar Rons historia på ett väldigt krasst sätt och utan känsloyttringar. Det gör det hela ännu värre. Jag blir hela tiden matad med otäcka fakta och får följa Rons släktingar i deras förtvivlan och desperation. Speciellt den ena systern tar på sig i stort sett allt som har med Ron att göra och hon går nästan under hon också. Inte bara den oskyldige drabbas ju, utan även hela dennes släkt och vänner får ju en rejäl dos. Det enda jag möjligtvis skulle kunna klaga på är att Grisham ibland verkade vilja få med allt som har med oskyldigt dömda att göra. Det tas upp massor av olika fall, som egentligen är ovidkommande för just den här historien. Ibland blir det lite hoppigt och rörigt på grund av det.

Om jag någon gång eventuellt skulle ha varit för dödsstraff i någon form, så skulle jag ha ändrat mig nu.

Boktipsets estimerade betyg var 3.3. Jag ger den 3.5.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Den oskyldige mannen: Bokhyllan, Bokgalleriet och Lilith.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

7 kommentarer:

  1. Jag la in den där boken i går i collectorz och funderade just över hur upprörande den var att läsa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blev så frustrerad att jag ett tag inte visste riktigt vad jag skulle ta mig till. Och då var det ändå inte jag som var oskyldigt anklagad och riskerade dödsstraff.

      Radera
  2. Jag läste denna för några år sedan och minns att den verkligen sätter grillar i huvudet på en. Hur kan en mänskilig värld fungera på detta sätt undrade jag både en och två gånger. Eloge till Grisham som vågar skriva sanningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag kan inte fatta hur någon människa kan fungera på det viset som poliser och liknande gjorde här.

      Radera
  3. Det var väldigt länge sedan jag läste en Grisham men den här låter som att den är värd att återuppta bekantskapen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är väldigt annorlunda mot hans andra böcker, tycker jag. Allt var så kyligt och sakligt berättat, vilket gjorde alltihop ännu värre. Jag kan verkligen rekommendera den om man vill ha något riktigt hemskt att läsa.

      Radera
  4. Sv: Idag sprang jag in på Bokia i ett annat ärende men kom ut med en liten boklampa också. Sån färgglad jag visade i bloggen. Tyvärr fanns det bara vita kvar men jag kan ju behöva en till som får ligga i väskan hela tiden. Så ska kolla efter såna lampor på Bokia nästa gång jag är i en större stad. : )

    SvaraRadera