lördag 2 december 2017

"Fadersmord" av Carina Bergfeldt

Författare: Carina Bergfeldt
Titel: Fadersmord
Genre: Thriller
Antal sidor: 426
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Anna Eiler 1
Förlag: Bookmark Förlag
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2015
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 22 november 2017




Första meningen: Så ligger han äntligen framför hennes fötter.

Baksidetext
Med minutiös noggrannhet planerar en anonym mördare att genomföra ett mord på den person som gjort hennes liv till ett levande helvete. Planen på det ultimata mordet läggs i detalj enligt tv-seriemördaren Dexter Morgan som förebild. Hon dokumenterar allt i den skrivbok som, trots sitt makabra innehåll, är utsmyckad som en oskuldsfull flickas dagbok med färgglada muffins. Och för att inte tappa fokus sitter en lapp på kylskåpet där det står: Fadersmord.

Samtidigt som fadersmordet planeras hittas en kvinna fastfrusen i Simsjön, och det är ingen tvekan om att hon har blivit mördad. Hos Skövdepolisen arbetar kriminalinspektör Anna Eiler intensivt med fallet parallellt som reportrarna Julia Almliden och Ing-Marie Andersson driver sin egen brottsutredning. Alla tre har sina personliga anledningar till att lösa mordfallet, för i den lilla staden har alla på ett eller annat sätt en relation till varandra relationer som den här vintern sätts på svåra prov. Och kanske bär en av dem den på mörkaste hemligheten av alla.

Min kommentar
När jag vann den här boken för nästan exakt två år sedan så hade jag ingen aning om vem Carina Bergfeldt var. Det var först förra året, när valet i USA var på tapeten i varenda nyhetssändning som jag "upptäckte" henne. Och då tog det ännu ett tag innan jag kopplade ihop henne med författaren. Min tanke var att om hon skriver lika bra och begripligt som hon pratar så kan hennes böcker vara förstklassiga.

En av de bra sakerna med den här boken är att den utspelar sig i Skövde. Inte för att jag känner till staden speciellt bra (jag var där på kurs några gånger på 90-talet) utan för att jag är så less på alla böcker som utspelar sig i Stockholm. Det blir lite annat när man befinner sig i en småstad.

När jag började läsa så blev jag faktiskt lite orolig. De första sidorna fick man nämligen möta väldigt många karaktärer och det är något som jag brukar störa mig rejält på. Så icke här. Den strida strömmen avtar och sedan dyker det bara upp en och annan ny person. Perspektivet skiftar mellan Julia (nyhetsreporter), Ing-Marie (kriminalreporter), Anna (polis) och ett jag, som vi inte vet vem det är. Att det är en hon framgår och det är "jag" som planerar att mörda sin far. Dessutom får vi tillbakablickar på "jags" barndom. Förutom perspektivbyte och tidsskifte så består berättelsen av två olika trådar. En där ett mord har begåtts och som ska lösas samt ett mord som planeras. Låter det rörigt? Faktum är att det inte är det. Inte ett dugg. Det är hela tiden väldigt tydligt var i historien man befinner sig.

Jag vet inte om jag egentligen fastnar för någon av karaktärerna, de känns på något sätt inte viktiga. Det som är viktigt är den tragiska historien som tar form i tillbakablickarna. Stackars "jags" uppväxt var deprimerande och jag förespråkar inte på något sätt mord, men alltså... Tråden med det redan begångna mordet fyller sin funktion, men det är den andra delen som är mest intressant. Jag funderar länge på vem "jag" är och jag har inte mindre än fyra kvinnor att välja mellan. Det är klurigt och ledtrådarna är väl dolda. Själv är jag inte säker på någon av förövarna förrän mot slutet.

Det är många små detaljer som gör det här till en speciell berättelse. Bland annat lär sig "jag" att mörda och komma undan med det genom att titta på TV-serier (Dexter och CSI, alla tre). Sina mordanteckningar gör hon i en anteckningsbok med cupcakes på, men framför allt så är den så balanserad. Det är inte bara män som mördar. Inte bara män som slår. Kvinnorna är inte bara offer. Alla män är inte svin. Ungefär som det är i verkligheten alltså.

Om man nu absolut skulle vilja klaga på något så skulle det vara att kapitlen med tillbakablickarna är kursiverade, men även det funkar här. Och så är boken nog lite, lite för lång. Det går lite i stå mot slutet, men inte så att det stör. Kapitlen är för övrigt mestadels väldigt korta, vilket ju gör att man hela tiden vill läsa mer. Ett till. Ett till. Det är svårt att lägga ifrån sig boken.

Som jag nämnde i början så vann jag den här boken och faktum är att jag även vann andra delen i det här som faktiskt är en serie. Om jag har något att säga till om så kommer det inte att dröja länge innan jag läser Fotografiet.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,9 och genomsnittet 3,4 (beräknat på 86 betyg).
Goodreads hade den 3,56 i genomsnitt (beräknat på 266 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Fadersmord: Läsa & Lyssna, Fru E:s böcker och Mettes pocketblogg.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

6 kommentarer:

  1. Det här låter ju defintivt som en bok för mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det tror jag faktiskt att det kan vara.

      Radera
  2. Och jag fattar först nu att det här är samma författare som skrivit Sju dagar kvar att leva som jag tyckte mycket om :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland är man bara långsam, huvudsaken är att polletten ramlar ner till slut :)

      Radera
  3. Jag har också bara läst Sju dagar kvar att leva och både jag och sambon blev rätt överraskade när vi insåg vem författaren faktiskt var. Den boken är också väldigt läsvärd. Jag ska fundera på hennes deckare om de kan vara något för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte läst Sju dagar kvar att leva och vet väl egentligen inte om jag vill heller, men vi får väl se. Visst är det lite märkligt att det ibland tar så lång tid att koppla ihop namn med person :)

      Radera