lördag 20 juli 2019

"Elefanten som gick upp i rök" av Haruki Murakami

Författare: Haruki Murakami
Titel: Elefanten som gick upp i rök
Genre: Drama
Antal sidor: 383
Originalspråk: Japanska
Originaltitel: 象の消滅
Översättare: Eiko Duke, Yukiko Duke
Serie: -
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 1993 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 juni 2019




Baksidetext
En man ser sin favoritelefant gå upp i rök och en man upptäcker att hans tillvaro har invaderats av små tv-människor. En kvinna upptäcker att ett litet grönt odjur i hennes trädgård har en märklig dragning till henne och ett ungt par tvingas ge sig ut i den neonupplysta storstadsnatten för att råna ett bageri.

Min kommentar
För en väldig massa år sedan läste jag Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen och ja, den var väldigt konstig, men jag gillade den. Ända sedan dess så har jag tänkt att jag borde läsa något mer av honom. Hans novellsamling, som jag köpte på bokrean 2015, kändes som ett bra nästa val.

Jag blev väldigt förvånad när jag läste första novellen i samlingen, Fågeln som vrider upp världen och tisdagskvinnorna. Den började precis likadant som romanen. Jag hade ingen aning om att den började som en novell.

Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att skriva något om varje novell för de är alltför märkliga. Dock har de allihop(?) en hel del gemensamt. Det är alltid någon som berättar om en speciell (konstig) händelse, men de har egentligen vare sig början eller slut. Knappt något mitten heller. De är som ett tvärsnitt ur vardagen. Låt vara en vardag i ett annat universum, men ändå. Novellerna känns som att de helt saknar poäng, men samtidigt så känns det som att de är fulla av symbolik. Som jag så klart inte fattar, eftersom jag inte är speciellt insatt i det japanska.

Alla noveller verkar vara på väg åt ett håll, men sedan tar de en helt oförutsägbar väg. De är väldigt ovissa och det förvånar mig faktiskt lite att jag gillar dem. Det är surrealistiskt och märkligt. Berättandet har hela tiden en humoristisk underton och det är lite underfundigt. De är helt enkelt fantasieggande.

Jag har egentligen ingen riktig favorit, men Fågeln som vrider upp världen och tisdagskvinnorna, Lederhosen, Om att råka träffa den hundraprocentigt rätta flickan en vacker aprilmorgon, Den dansande dvärgen och Elefanten som gick upp i rök fick lite högre betyg än de andra.

Det underlättar nog om man är på humör för den här typen av berättelser när man läser novellerna. Jag märkte att vad jag tyckte var helt beroende av hur jag mådde så en del noveller fick kanske oförtjänt låga betyg, men Elefanten som gick upp i rök är en läsvärd novellsamling.

Goodreads hade den 3,87 i genomsnitt (beräknat på 33 794 betyg).
Jag ger den 3,5 (ett genomsnitt räknat på sammanlagt betyg dividerat med antal noveller därefter avrundat till närmaste "halvtal").
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Elefanten som gick upp i rök: C.R.M. Nilsson, Den läsande kaninen och Skrivande.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

10 kommentarer:

  1. Låter onekligen väldigt mycket som Murakami detta. :) Har funderat på att läsa den här novellsamlingen men väntar nog till hösten. Såna här märkligheter gör sig nog bättre i mitt älskade höstmörker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ju inte läst så mycket Murakami att jag kan säga säkert, men ja, jag tror att det är mycket Murakami över denna :) Passas nog utmärkt i höstmörkret!

      Radera
  2. ”Humoristisk underton och underfundigt”, det låter som något för mig. Har inte läst något av Murakami men han har stått länge på läslistan, och noveller kan vara en bra test... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev många leenden under läsningen. Och några enstaka "Nej, men..." :)

      Radera
  3. Den här måste jag läsa någon gång :) De två böcker jag läst av Murakami har jag verkligen gillat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade de flesta novellerna, men de var väldigt beroende av humör. De passade inte när jag var trött och grinig :)

      Radera
  4. Jag har bara läst en av honom och var inte alls förtjust, så jag har låtit bli att prova igen. Undrar hela tiden vad jag missar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar inte gilla det här abstrakta konstiga, men Murakami verkar passa mig ändå. Det är mycket märkligt.

      Radera
  5. Jag har läst två av honom nu och känner att det nog räcker (en roman och en faktabok). De är bra men nu måste nog en bok verkligen hyllas för att jag ska läsa den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han hör inte till mina favoritförfattare, men jag kommer förmodligen att läsa mer av honom. Någon gång.

      Radera