Titel: Häxan
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 607
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Fjällbackaserien 10
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 16 december 2019
Första meningen: Det var omöjligt att veta vilket liv flickan skulle ha fått.
Baksidetext
När fyraåriga Linnea försvinner från en gård utanför Fjällbacka väcks tragiska minnen till liv. Trettio år tidigare försvann en liten flicka från exakt samma gård och hittades senare mördad. Den gången anklagades två trettonåriga flickor för att ha fört bort och dödat flickan. De befanns skyldiga i domstol men slapp fängelse på grund av sin ålder. Den ena av dem har efter det levt ett stilla liv i Fjällbacka. Den andra har just återvänt för första gången sedan händelsen, nu som firad skådespelare för att porträttera Ingrid Bergman i en film som ska spelas in i trakten.
Fjällbackaborna ställer mangrant upp i sökandet efter Linnea, och till slut finner man henne. Naken, invid samma skogstjärn där den första flickan hittades. Skräcken sprider sig i det lilla samhället. Kan fler flickor vara i fara?
Trots att Patrik Hedström tycker att det verkar långsökt börjar han och hans kolleger vid Tanumshedepolisen utreda om det finns något samband mellan de två fallen. Till sin hjälp får de Erica Falck, som sedan länge arbetar med en bok om det gamla mordet. Utredningen river upp många sår, drevet går och invånarnas rädsla för det okända får fruktansvärda konsekvenser.
Min kommentar
Jag var nog ganska sen på den här serien och om det inte hade varit för att jag råkade läsa Sjöjungfrun (sjätte delen) först så är jag faktiskt osäker på om jag hade orkat fortsätta. Nu visste jag ju att det skulle bli bättre. Mycket bättre. Häxan är tionde och senaste delen, den har inte lockat jättemycket eftersom jag blev lite besviken på förra boken och så är den även väldigt omfångsrik.
Häxan är väldigt mycket tjockare än de tidigare böckerna, drygt 600 sidor, men det är inget jag överhuvudtaget tänker på när jag läser. Sidorna bara flyger förbi. Trots den riktigt tuffa starten, när det dök upp en osannolik mängd karaktärer på de första 20-30 sidorna. Dessutom hoppades det friskt mellan tre olika trådar i olika tider; 1670-talet, 1985 och nu. Det här är något som jag inte brukar gilla. Alls. Det stör mig dock inte ett dugg efter ett tag.
Det är förvånansvärt lätt att komma tillbaka till den här världen, det var ändå drygt tre år sedan jag läste Lejontämjaren. Erica är mycket mer nedtonad och det är oerhört skönt och gör det lättare att tycka om henne. Hon kommer till och med överens med sin svärmor. Rent generellt tycker jag att det är betydligt mindre av strulande privatliv här än vad det brukar vara. Det känns mer välbalanserat.
Karaktärerna är, som sagt, många, men jag har efter ett tag egentligen inga problem att hålla isär dem. De är tydliga och jag bryr mig om dem. Något som jag reagerar väldigt positivt på är att jag inte blir påtvingad vare sig åsikter eller känslor. Olika saker visas för mig, sedan får jag själv ta ställning och framför allt känna mina egna känslor. Det är väldigt befriande och det får mig att faktiskt bli berörd.
Boken är tjock och jag kan nog egentligen tycka att det är för många sidor. Tråden från 1600-talet är intressant, men hade inte behövts. Förmodligen är den med för att visa häxjakt både förr och nu. Människan har varken blivit bättre eller sämre de senaste 350 åren.
Själva (original)fallet är förfärligt och har en hel del likheter med verklighetens Kevinfall. Kan det verkligen vara en slump? Tyvärr tycker jag att polisförhören inte precis har blivit bättre efter trettio år. De är i sämsta laget. Sådana ledande frågor får man bara inte ställa.
Nu finns det inga fler delar utgivna. Än. Jag tror att det är första gången jag hoppas att det kommer fler för Häxan är riktigt bra. En av de bättre i serien.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 3,89 i genomsnitt (beräknat på 7 276 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
Tråkig | Spännande | |
Förutsägbar | Klurig | |
Långsam | Tempofylld | |
Ordbajsig | Fåordig | |
Mysig | Suggestiv | |
Måbrabok | Tankeväckande | |
Rörig | Genomtänkt | |
Sorglig | Rolig |
Andra som bloggat om Häxan: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Romeo and Juliet.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Jag tyckte att den här var betydligt bättre än någon tidigare i serien. Hon lyckades verkligen få ihop alla trådarna till slut.
SvaraRaderaDen var i alla fall den bästa på ganska länge. Det har funnits några andra som jag också tyckt riktigt bra om.
RaderaHåller med, jag blev imponerad av hur välskriven den här romanen är, hur ledtrådarna finns där hela tiden utan att man förstår hur allt hänger ihop och hur proffsigt allt knyts ihop på slutet. Intressant koppling till Kevinfallet och Camilla Läckbergs svar till dig på Instagram, det fick mig också att googla.
SvaraRaderaTycker att Camilla Läckberg får oförtjänt mycket skit, hon är inte alls någon dålig författare. De som gnäller mest har förmodligen inte läst henne alls. Jag har inte hunnit googla än, men det kommer :)
RaderaJag läser gärna fler delar i den här serien och tyckte också bra om "Häxan!
SvaraRaderaJag har ju läst alla nu, men hoppas på fler :)
RaderaOch jag läste boken i maj 2017 - och hittade ett fel!
SvaraRaderahttps://tofflandel2.wordpress.com/2017/05/26/haxan/
Det är ju lite synd att du inte har skrivit vad felet är.
Radera