"Blod på snö" av Jo Nesbø

Författare: Jo Nesbø
Titel: Blod på snö
Genre: Thriller
Antal sidor: 182
Originalspråk: Norska
Originaltitel: Blod på snø
Översättare: Per Olaisen
Serie: Blod på snö 1
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 februari 2021




Första meningen: Snön dansade som bomull i ljuset under gatlyktan.

Baksidetext
Det är Oslo i december, den kallaste vintern i mannaminne. Där lever Olav – en mycket ensam person som mördar på uppdrag. När man slår ihjäl folk mot pengar är det inte lätt att komma någon nära. Nu har han mött Corina, sin drömkvinna. Det är bara ett problem. Hon är chefens fru. Och det är henne han har fått i uppdrag att döda.

Min kommentar
Ända sedan jag läste min allra första Jo Nesbø så har jag betraktat honom som en favorit och då speciellt när han skriver om Harry Hole. Blod på snö hör inte till den serien utan är första delen i en väldigt fristående serie om två böcker. För ovanlighetens skull så är detta också riktigt tunna böcker, något som väl får ses som ovanligt när det gäller Nesbø. Oavsett vad han skriver så vill jag i alla fall läsa det.

Huvudpersonen här är Olav, en "expeditör", eller hitman, yrkesmördare skulle man också kunna kalla det. Jag fattar omedelbart tycke för honom. Han har en självinsikt som mynnar ut i en självironi som får mig att le. Oavbrutet. Han är stentuff, men supermjuk. Vilket ju så klart får mig att tänka på Harry Hole, som ju också har den hårda ytan och den mjuka insidan. Där slutar likheterna.

Detta är en rejält hårdkokt historia och, sägs det, en hyllning till den gamla kiosklitteraturen, vilket nog stämmer. Jag känner igen flera drag från det jag slukade i min ungdom. Språket är korthugget och det finns inga egentliga utsvävningar. Förutom lite inre monologer, som ibland blir filosofiska, men som etablerar huvudpersonen. Det är ett helt annat berättarsätt, men det funkar det också. Det finns, så klart, en hel del humor i allt det svarta. Det hör ju lite till genren.

Tonen genom hela Blod på snö är åt det vemodiga hållet. Den passar väldigt bra till alltihop. Slutet gör mig först riktigt glad, men förvirrad. Sedan blir jag bara arg. Vilken käftsmäll!

Jag hade ingen aning om att Nesbø kunde skriva kort också, lite mer pang på rödbetan. Det är okomplicerat, dock inte enkelt. Nästa del, Midnattssol, har jag faktiskt redan läst.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,56 i genomsnitt (beräknat på 25 276 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Blod på snö: Lottens bokblogg, Fru E:s böcker och icepick.