lördag 18 september 2021

"Henrys hemlighet" av Kristina Ohlsson

Författare: Kristina Ohlsson
Titel: Henrys hemlighet
Genre: Thriller
Antal sidor: 468
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Martin Benner 3
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 1 september 2021




Första meningen: Detta var mitt liv innan förlovningen.

Baksidetext
Advokaten Martin Benner älskar antikviteter. När hans vän Henry dör, får han ett erbjudande han inte kan motstå: att överta Henrys andel i en antikhandel i New York. Men lyckan blir kortvarig. Martin blir uppsökt av en man som hävdar att Henry inte alls dog av sin sjukdom, utan blev mördad. Samtidigt märker Martin att han är övervakad. Någon smyger kring hans hus på natten och lämnar avtryck i snön.

Snart tvingas Martin in i en febrig jakt på sanningen om Henry. Sökandet leder honom till en kyrka med för mycket makt och en antikhandel med dunkla affärsmetoder. Martin får allt svårare att skilja sanning från lögn och vän från fiende.

Vem var egentligen Henry Schiller? Och vad hände den dagen han dog?

Min kommentar
Jag var helt säker på att det bara skulle bli två delar i serien om Martin Benner, som jag läste 2015 och 2016. När Henrys hemlighet plötsligt gjorde entré våren 2019 så var det solklart att jag skulle läsa den. Att det har dröjt två år kan inte skyllas på boken. Bara på mig. Och att det finns så väldigt många böcker som jag vill läsa.

Eftersom det var så många år sedan jag läste förra delen så var jag lite orolig att jag inte skulle komma ihåg nödvändiga detaljer om Martin Benner och hans värld. Det hade jag inte behövt vara. Det som händer i den här boken hänger på inget sätt ihop med de föregående böckerna och Martins... egenheter och... relationer kommer snabbt tillbaka till mig.

Jag upplever inte Martin Benner lika hårdkokt som han har varit. Han är mycket känsligare. Kanske börjar han bli gammal. Jag vill inte säga att Martin Benner har blivit tråkig, men han är definitivt inte samma roliga och uppfriskande skitstövel som tidigare. Tempot känns inte heller lika högt här jämfört med de andra böckerna, som jag minns det. Här känns det som att det är mycket mer prat och inre monologer. Intrigen upplevde jag inte som lika komplicerad här. Jag tyckte det var ganska uppenbart vem som var vad, vän eller fiende.

Det är så imponerande att man kan skapa en så här bra historia med så få inblandade och jag önskar att fler kunde lära sig det. Att man faktiskt inte behöver strössla intrigen med den ena onödiga karaktären efter den andra. För bra är det och jag hade egentligen inte väntat mig något annat från Kristina Ohlssons penna. Trots att jag inte upplever boken som speciellt hårdkokt så är det en hel del (onaturliga) dödsfall här, när jag tänker efter. Dock så får man inga blodiga detaljer (inga detaljer alls, faktiskt) om dem. Mer bara att "x är död".

I slutet kommer den sedvanliga berättelsen av förövaren (om varför och hur) för offret. Jag har aldrig gillat det sättet att förklara och sker det här verkligen i det riktiga livet? Det skulle jag vilja veta (dock inte genom egen erfarenhet, vill jag poängtera). Det stör mig inte alls lika mycket som det brukar och det är egentligen bara ännu en bekräftelse på hur bra hon egentligen är, Kristina Ohlsson.

Jag tycker nog att boken är lite för lång. Det finns en del saker som upprepas och då går det lite i stå. Drivet framåt är ändå starkt och jag vill alltid fortsätta läsa. Eller längtar tillbaka till boken när jag väl har släppt den. Det är en snabbläst historia, trots sina många sidor. Mest tack vare de korta kapitlen och att det är mycket luft i texten.

När jag läser Henrys hemlighet så kommer jag efter ett tag att tänka på Hotel Californa, låten av Eagles. I alla fall refrängen. Jag vet inte om det är meningen eller om det bara är min hjärna som gillar den låten. I alla fall... det finns ett litet, litet frö till en fortsättning här. Tycker jag (eller hoppas, kanske). Inte på den här historien då, men en fortsättning på historien om Martin Benner. Vi får väl se.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,61 i genomsnitt (beräknat på 434 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Henrys hemlighet: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Romeo and Juliet.

2 kommentarer:

  1. Jag var också förvånad när det kom en till del. Glatt förvånad förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var en trevlig överraskning 🙂

      Radera