Bok: Kastanjemannen av Søren Sveistrup

Författare: Søren Sveistrup
Titel: Kastanjemannen
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 556
Originalspråk: Danska
Originaltitel: Kastanjemanden
Översättare: Kalle Hedström Gustafsson
Serie: -
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 oktober 2023




Första meningen: Gula och röda löv dalar ner genom solljuset mot den våta asfalten som skär genom skogen likt en mörk, spegelblank flod.

Baksidetext
En kvinna hittas brutalt mördad på en lekplats i Köpenhamn. Vid kroppen finner man en liten figur gjord av två kastanjer och tändstickor. När figuren undersöks upptäcker man fingeravtryck från en ung flicka som spårlöst försvann för mer än ett år sedan.

Samtidigt som polisen jagar en mördare letar de också efter spår som kan leda dem till den lilla flickan – tänk om hon fortfarande lever?

Min kommentar
Danska deckare brukar passa mig och det händer att jag vill ha dem utan att egentligen veta exakt vad de handlar om. Så var det med Kastanjemannen. Jag fick den i födelsedagspresent samma år som den släpptes. Ett par år senare så hade den hunnit bli TV-serie utan att jag hade läst den. Då plockade jag faktiskt fram den och ställde den i det som jag kallar för min prioriterade hylla. Det tog ytterligare två år innan jag började läsa.

Vi kom lite på kant, boken och jag. Kanske är det översättningen, kanske är det så i original, men det är väldigt många upprepningar och då menar jag samma ord som förekommer mycket nära varandra i texten. Ofta finns det bra synonymer att använda i stället. Dessutom är korrekturläsningen dålig och det ger ett slarvigt intryck. Nästan som att den svenska översättningen stressades fram.

Tyvärr så var inte detta det enda som störde mig. Värst av allt var nog de korkade poliserna. Den enda som överhuvudtaget tänkte själv var ju Hess. De andra verkade bara vilja ta den enkla och snabba vägen. Själva sättet att berätta på var ytterligare något som irriterade mig. Merparten av historien är i presens och då vill jag vara med där det händer. Det fick jag inte vara här. Nästan varenda gång det hände något riktigt spännande så avbröts den tråden och man blev kastad in i en helt annan. Sedan berättades allt det rafflande för mig i stället. Om man gör så ett par gånger så gör det inget, men här var det precis hela tiden.

Mycket av handlingen känns konstruerad och ibland går det bara inte ihop. Som det här med att Rosa inte kom ihåg något alls om kastanjer. För att plötsligt minnas en extremt stor händelse. Jag saknar också bakgrund till en hel del. Kanske är det inte nödvändigt, men för att förstå karaktärerna så hade det underlättat. Åtminstone så att man kan förstå deras drivkrafter. Vem är till exempel pappa till Le och var finns han nu? Vad hade egentligen Hess gjort som fick honom hemskickad? För mig blir det som att jag är inkastad mitt i en serie.

Därmed inte sagt att detta är en dålig bok, för det är det inte. Tempot är förhållandevis högt och det finns ett driv framåt. Jag blir inte uttråkad, men mitt intresse hade helt klart varit större om jag vetat mer om människorna. Sättet allt berättas på får mig inte att känna att jag bara måste läsa vidare, oftast blir jag bara trött och irriterad. Gärningsmannen kunde jag inte gissa och det är i alla fall positivt.

En liten undran har jag och det är om det är en vanlig sysselsättning bland barn i Danmark att göra kastanjemän. Ingen undrade vad det var utan det var liksom solklart för alla. Jag har aldrig någonsin hört talas om dem och då växte jag ändå upp bara ett par hundra meter från ett gigantiskt kastanjeträd och var alltid ute i skogen och lekte. Djur av tallkottar har jag gjort, men inga kastanjemän.

Det märks att författaren brukar skriva filmmanus, Kastanjemannen är väldigt visuellt berättad. Det är många detaljer om miljön och det känns ibland som scenanvisningar. Jag vill inte säga att jag blev besviken, men jag blev inte heller överväldigad.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,21 i genomsnitt (beräknat på 65 727 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Kastanjemannen: Lottens bokblogg, Bokstunder och Fredrik Bankler