onsdag 3 maj 2023

Bok: Badhytten av Christina Olséni & Micke Hansen

Författare: Christina Olséni & Micke Hansen
Titel: Badhytten
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 368
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Mord i Falsterbo 1
Förlag: Historiska Media
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: E-bok
Källa: Streamingtjänst
Utläst: 8 april 2023




Första meningen: Egon visslade högt medan han gjorde några försiktiga provsvingar och vände sig glatt mot Ragnar.

Baksidetext
Kan man få livstids fängelse när man är 82 år? Tidigt en morgon tjuvspelar de gamla vännerna Egon och Ragnar tillsammans med systrarna Elisabeth och Märta på Falsterbo golfbana. Det ser ut att bli en fantastisk sommardag men golfrundan avbryts tvärt när vännerna gör en fasansfull upptäckt. I bunkern på hål två ligger golfklubbens ordförande Sven Silfverstolpe död.

Stor förvirring utbryter och Egon och Ragnar gör vad de kan för att bringa ordning i kaoset. För att dölja sin inblandning i Silfverstolpes död baxar de in honom i golfbilen och kör mot klubbhuset. Men ingenting går som planerat och snart har de satt igång en händelseutveckling som är omöjlig att stoppa. Och det här är bara starten på en ovanlig sommar under Falsterbonäsets soliga himmel.

Min kommentar
Humor är en svår grej och det blir inte lättare om det ska kombineras med deckare. Det är sällan det funkar för mig och det är nog därför som serien Mord i Falsterbo inte har lockat jättemycket. Dock blev det så att när en hotellweekend planerades i Skanör så poppade Badhytten, första delen i serien, upp som ett alternativ att läsa under besöket.

I mars anordnades det en deckarmässa i Lund, som jag givetvis besökte, och där gästade, bland annat, Christina Olséni och Micke Hansen. Boken hade jag ju redan planerat att läsa så jag tyckte det kunde vara intressant att lyssna på vad de hade att säga. Jag blev faktiskt riktigt taggad på att läsa. De var båda mycket humoristiska och kvicka.

Starten på boken blir ganska rörig. Det är många karaktärer som dyker upp och alla har de något slags relation med varandra. Man förutsätts nästan känna dem, direkt. Det finns en icke fullständig lista över persongalleriet i början av boken. Tyvärr så hjälper inte det ett dugg när man läser e-boken. Jag släpper på kontrollbehovet och bara åker med, då funkar det bättre.

Karaktärerna är ganska många, men det är bara en handfull som är viktiga (och återkommande, gissar jag). Vi har den sedvanliga oerhört korkade polisen, men Mårten är nästan mer än lovligt dum (och lat). Han har emellertid en hel del sympatiska drag som väger upp. Hans kollega Lisa verkar vara en bra polis och en bra människa. Och Fredrik, den sjukskrivna åklagaren, han är så där lågmält rolig. Precis som jag gillar. Pensionärsgänget, med Egon och Ragnar i spetsen, kan aldrig någonsin ha vare sig sett eller läst en deckare. Jag blir nog mest irriterad på hur dumt de beter sig. Det är ändå roligt att 80-plussare får spela huvudrollen, men det hade varit kul om inte alla varit åt det enfaldiga hållet. Trots detta så är de ändå härliga människor.

Det finns en hel del otrevliga personer också och det de alla har gemensamt är att samtliga är (ny)rika. Jag tycker det är lite trist att rik alltid är synonymt med osympatisk. Jag är ganska säker på att det finns trevliga sådana också. Så klart har jag en del funderingar, den största är nog att man kallar en 60-årig man för att vara i fertil ålder. För mig blir det ingenting annat än märkligt. Bara för att det är möjligt betyder inte att det är lämpligt. Och hur gammal är egentligen Sophia? Hon måste ju vara mycket yngre.

Miljön är fantastisk, även om den är lite manipulerad och det var riktigt roligt att gå på samma gator och se samma platser som jag precis läst om. Många förvecklingar uppstår, men humorn visade sig hålla sig på en rimlig nivå. Det blir aldrig riktigt löjligt, i betydelsen fullständigt omöjligt. Det skulle faktiskt kunna hända. En hel del (dråplig) humor i kombination med mycket värme blir riktigt lyckat. Skrattade gjorde jag nog inte en enda gång, men jag läste med ett ständigt leende. Av alla olika sorter man kan tänka sig.

Kanske är det så att läsningen av Badhytten förhöjdes av att jag befann mig på plats. Den fiktiva polisstationen låg bara knappt 200 meter från hotellet. Det viktiga är nog ändå att ta sig an boken med rätt mindset inställt. Historien är inte på något sätt på allvar och den försöker inte heller vara något den inte är. Den är inte helt utan charm, skulle man kunna säga. Det är rent omöjligt att inte gilla de här människorna. Att jag inte kunde klura ut mördaren gör en extra halva i betyget. Jag skulle väldigt gärna se en filmatisering av det här och jag kommer självklart att fortsätta läsa serien. Den rekommenderas för övrigt till alla som bor i/besöker Skanör-Falsterbo.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,32 i genomsnitt (beräknat på 500 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Badhytten: Romeo and Juliet, Bokballerinan och Tankar från en samlares hjärna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar