"Sjuka själar" av Kristina Ohlsson

Författare: Kristina Ohlsson
Titel: Sjuka själar
Genre: Thriller
Antal sidor: 380
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 oktober 2019




Första meningen: - Välkommen.

Baksidetext
Först sattes träd i brand. Sedan öppnades portarna till helvetet.

Lukas försvinner några dagar innan han ska ta studenten. Tre veckor senare hittas han medvetslös med stora skador. Ingen förstår vad som hänt honom. Inte ens han själv. Det enda han och alla andra vet är att ytterligare två personer försvunnit på samma sätt. Men Lukas är den enda som har kommit tillbaka.

Tio år senare återvänder han till sitt föräldrahem, plågad av ovissheten om vem som en gång förstörde hans liv. På andra sidan gatan bor en man som aldrig förlikat sig med att han inte fick veta vad som hände hans dotter Fanny. Och som tror att Lukas har svaret.

Samtidigt flyttar Anna och David in i den gamla prästgården. Här ska de börja sitt nya liv. Men huset väcker stark oro hos Anna. När hon senare hittar ett järnkors nedgrävt i trädgården förstår hon att det finns någon som vill dem illa. Riktigt illa. Anna försöker vettskrämd rädda både sig själv och David. Men är det redan för sent?

Min kommentar
Kristina Ohlsson är en av mina favoritförfattare och jag har mer eller mindre slukat hennes serie om Fredrika Bergman. Sjuka själar är fristående och dessutom ingen deckare. Den kallas för skräck och då är det egentligen ännu konstigare att den fått vara oläst så länge som drygt tre år.

Att boken utspelar sig i Kristianstad visste jag nog faktiskt, men jag hade glömt det under åren som gått sedan den släpptes. Ankomsten med tåg i början tog mig snabbt tillbaka till alla gånger jag själv kommit samma väg. Jag är inte riktigt hemma i Kristianstad, men tillräckligt för att känna igen mig, speciellt när de befinner sig i centrala stan.

Karaktärerna, de viktiga, är inte speciellt många. De är trovärdiga, men jag gillar inte någon av dem. Allihop verkar mer eller mindre besatta av något. Lukas är den enda som jag överhuvudtaget kan förstå och känna med. Frustrationen att inte komma ihåg och rädslan över att inte veta om man möter mördaren på stan... Usch! Gunnar är så överdriven och irrationell att jag omöjligt kan sympatisera med honom. Missförstå mig inte, jag vet att människotypen finns, den som tycker "min sorg är värst, ingen förstår hur svårt det är". Det är bara att jag aldrig kommer att förstå den.

Sjuka själar är väldigt spännande, både snabb- och lättläst, Det är svårt att sluta läsa och de korta kapitlen gör att jag alltid vill försöka hinna ett till. Stämningen är obehaglig, speciellt i början när jag inte riktigt har alla förutsättningar. Den känslan försvinner allt eftersom boken slår över till att bli en deckare. Allt handlar nämligen om ett brott som ska lösas. Jag är ganska säker på vem som är skyldig och jag har delvis rätt...

Slutet är fantastiskt och modigt. Det är perfekt för en skräckhistoria. Förklaringen till allt känns dock lite för långsökt, men å andra sidan, sedan nr är galningar logiska och rationella?

Jag tycker ju att skräck ska innebära att man blir rädd. Det blir jag inte. Stämningen andas mer psykologisk thriller, men kanske kan man kalla det soft skräck? Titeln är i alla fall vansinnigt passande. Sjukt är det.

På Goodreads hade den 3,59 i genomsnitt (beräknat 575 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Sjuka själar: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Bokhyllan.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.